Fagerdala trädgård

Nyår på Fagerdala

2011-12-31T17:25:00.004+01:00

För Tims skull har vi flytt från stadens fyrverkeripangande och firar nyår framför brasa både ute och inne. Allt ris som samlats i jättehögar sedan sommarens trädfällningar har vi eldat upp idag, denna soliga, stilla och frostglittrande sista dag på 2011.

Önskar alla bloggvänner ett riktig Gott Nytt År!

Trädgårdsarbete annandag jul!

2011-12-26T22:14:00.006+01:00

Efter några dagar med regn och storm är trädgården som ny! Snö, is och tjäle borta, "gräsmattorna" illgröna, sol och 8 grader.

Gräver ner en hink Bokashi i en drivbänk, samlar ihop nerfallna grenar och kringblåst jordtäckning. Rensar lite ogräs. Det är annandag jul 2011.

Nu kan jag komma in i växthusen igen.

I ett hörn står hinkar och krukor med resultatet av ett sent impulsköp: ett gäng helgalna tulpaner och några ljuvliga liljor får vintervila här i väntan på plantering i vår. Fortsätter det så här kanske jag i god tid hinner förbereda rabatten där de ska bo...

Idag vänder det!

2011-12-22T18:13:00.009+01:00

Från snöfritt och murrigt Stockholm fpr vi i morse drygt tre mil österut till isvitt Fagerdala. Växthusdörrarna har frusit fast och snödrivorna hänger redan på taken.

Vi fyllde på fågelmatarna och hämtade diverse ingredienser till julens måltider. Grönkålen fick jag sopa fram men den är fräsch och fullt användbar fortfarande.

Vi passade på att kolla bina. Man knackar lätt och lägger örat mot kupans vägg. Jodå, det surrar därinne. För att hålla värmen bildar de en klump som sakta rör sig över vaxkakorna allteftersom de äter av vinterfodret. Drottningen skyddas hela tiden i centrum av klumpen där det är ca 30 grader medan arbetsbina turas om att vara på utsidan där det är kallare. Det är ingen större fara med dem under vintern, den kritiska perioden är tidig vår. Då måste vi in och kolla att det finns vinterfoder kvar i de yttersta ramarna som de äter av sist. Vid behov måste vi stödfodra med sockervatten. Lite senare när drottningen ska börja lägga ägg kan det bli kris om vintern får återfall och bina inte kan dra hem pollen som larverna behöver. Men vi hoppas att våra många mycket tidiga pollengivare - sälg och krokus t.ex. - ska räcka. Annars får det bli äggula med socker som man kletar ovanpå ramarna!

Till sist denna årets kortaste dag en bild från söderväggen.

Samma vy finns på min nya "header", den togs för fyra och en halv månad sedan. Om fyra och en halv månad är vi i början av maj! Det händer att jag längtar dit...

Önskar er alla en riktigt skön julhelg och lovar allt ljusare dagar framöver!

Honungssenap med chili – en höjdare!

2011-12-19T18:00:00.009+01:00

Under helgen förvandlade fem av barnbarnen lägenheten till skaparverkstad. Massor av julklappar blev det, bland annat hemlagad senap kryddad med honung och chili från Fagerdala.
Förr om åren har vi gjort äppelsenap till jul men i år inspirerades vi av vår ljuvliga honung och den lyckade chiliskörden. Resultatet blev en succé! Här kommer receptet (som ger drygt 5 dl senap):

Honungssenap med chili
Gula senapsfrön, 52 g
Bruna senapsfrön, 26 g
Kallt vatten, 1.5 dl
Colman´s senapspulver, 2 msk
Strösocker, 2 msk
Salt, 1 tsk
Vitvinsvinäger, 2 msk
Kallpressad solros- eller rapsolja, 0.5 dl
Röd chilifrukt (vi tog Serrano som är ganska starkt), 1/2 frukt
Honung, 2-3 msk

Lägg senapsfröna i en kastrull med vattnet, koka upp och låt koka i 5 minuter.
Lägg över i en mixerskål tillsammans med resten av ingredienserna utom chilin och honungen. Mixa till lagom konsistens och kornighet.
Finhacka chilen (men ta bort frön och det vita) och tillsätt den och honungen. Blanda väl med en sked.
Lägg över i burkar som förvaras svalt. Hållbarheten är begränsad och senapen bör ätas inom ett par veckor.

Senap är, liksom chili, inte bara en kryddväxt utan också en läkeväxt, eller snarare flera olika sorters växter:

De gula senapskornen kommer från vitsenap, Sinapis alba, en senapsväxt med mildsmakande frön. Används i engelsk senap.

De bruna kommer från sareptasenap, Brassica juncea, en kålväxt , ger frön med starkare smak. Används i fransk senap. Vi gjorde vår senap med frön från vitsenap coh sareptasenap från Kockens.

Det finns också svarta senapskorn från svartsenap, Brassica nigra, stark smak, används mycket i indisk matlagning och är en viktig läkeväxt i Ayurveda.

Den skarpa smaken i alla senapsfrön kommer från isotiocyanater, svavelföreningar som bildas när fröna krossas och kommer i kontakt med vatten. Dessa svavelföreningar hjälper matsmältningsapparaten att spjälka fett - det är alltså ingen slump att vi gärna har senap till julskinka och feta korvar! Fröna anses också ha antiinflammatoriska och bakteriedödande effekter.

Det pågår forskning när det gäller hur senap, chili, vitlök och liknande starksmakande läkeväxter kan påverka receptorer i kroppens smärtsystem. Man hoppas få fram smärtstillande medel som ger färre biverkningar än dagens läkemedel.

I väntan på resultat av denna spännande forskning njuter vi vår julsenap!

Utvald!

2011-12-08T22:14:00.003+01:00

Den här veckan presenteras min blogg av Odla.nu! Klicka på bilden ovan så kommer du till artikeln. Klart man blir glad!

Allra sista rycket

2011-12-02T16:23:00.010+01:00

Visserligen gick jag i ide för tio dagar sedan, dvs packade ihop och flyttade in till stan. Men det fina vädret i mitten av veckan
fick mig att krypa ut igen och ta ett sista tag i trädgården. Rensade ogräs och röjde blast i alla rabatter och i köksträdgården

Fyllde kompostlådorna till brädden med rens och jord från alla chilekrukor i växthusen. Och det bästa av allt:
Fejade i stora växthuset, täckte bäddarna med ett lager frisk jord och putsade glasen invändigt! Aldrig tidigare har jag klarat av så mycket av städarbetet i trädgården innan snön och tjälen anfaller. Bäddat för rivstart i vår!

Omblommare

2011-11-14T20:34:00.007+01:00

Bloggvänner här i stockholmstrakten förvånas över frostfrånvaron och blomrikedomen här i Fagerdala. Jag också! Kanske det kommer sig av närheten till havet, men tidigare år har vi inte märkt av den fördelen, snarare tvärtom. Sena kalla vårar och så pang, illande kallt och tjäle. Men i år har vi sensommarväder långt in i november. Vi skördar fortfarande sallad, mangold , rödbeta, persiljerot, havrerot, palsternacka, persilja men låter återstående grönkål och purjo stå ännu en tid.

Nu har tydligen många växter fått för sig att det är vår:

Bolltisteln....

...rosenmalvan...
stenkyndeln.

Även de vilda växterna har bestämt för sig att det år dags att ladda. Här en av många rödklöverblommor just nu

...och här gökärt.

En söndag i mitten av november

2011-11-13T22:27:00.007+01:00

På frukostbordet en bukett med de sista(?) rosorna för i år.

Jag hade kunna plocka andra blommor:

Har skördat och fryst in grönkål i mängd. Kokat soppa på pumpa och de sista morötterna. Skördat de sista tomaterna och chilefrukterna och befriat krukorna från jord och rötter. Väldigt intressant tyckte Tim och grannens storpudel Mona.

De tio kompostlådorna är nu fyllda till brädden med blast från köksträdgården, varvat med stallgödsel, löv och begagnad krukjord. Allt är bäddat för en rivstart i vår. Nu återstår bara att gå i ide...

Experiment med salva av vallörtsrot

2011-11-11T14:49:00.005+01:00

Äkta vallört är min bästa läkeväxt, suverän på svårläkta sår och bra mot muskel- och ledvärk. Jag brukar torka roten och göra avkok när jag behöver använda den. Men nu när jag ändå är igång med att tillverka salvor med torkad ringblomma och johannesört har jag försökt mig på att göra salva med färsk vallörtsrot.

Vallört står till höger, johannesört till vänster och ringblomma i mitten.

Så här gjorde jag vallörtssalvan: Värmde 1,2 dl olivolja och drygt 30 g bivax i vattenbad. Tillsatte ca 1 dl rengjord och finhackad rot och rörde då och då medan det hela svalnade. Nu får det stå och dra ett par veckor i stugvärmen. Därefter värmer jag upp burken igen, silar ifrån rotbitarna och tillsätter eventuellt lite mer olja eller vax beroende på hur konsistensen blir.

Äntligen har jag efter mycket letande hittat en butik på Söder som säljer små bruna glasburkar och glasflaskor! De olika salvorna kommer att hamna i burkarna och sedan återstår att be barnbarnen att göra etiketter!

Fler inlägg på temat Lika men olika hittar du här.

Fotoredigering – fälla eller möjlighet?

2011-11-04T05:57:00.019+01:00

Barnbarnen har höstlov. Fyra av dem är utomlands men Alba och Elvira har lyst upp tillvaron här i gråmulna Fagerdala. Häromdagen tog Alba med min kamera när vi gick en liten promenad i omgivningarna och ville sedan genast kolla på bilderna. Eftersom det var dags att tända brasa och laga mat visade jag henne hastigt hur nedladdningen går till och det lilla jag visste om att beskära och bearbeta bilder. Hon har suttit vid datorn sedan dess! Till skillnad från mig som försiktigt kör i gamla hjulspår utforskade hon genast programmet och hittade en massa effekter och retuscheringsmöjligheter. Man baxnar!
Här är några exempel på Albas experiment. I kameran:
Efter redigering, här har Alba förutom beskärning lyckats pilla bort det vita bordet bakom trädet:

I kameran:
Efter redigering:

I kameran:
Efter redigering:

I kameran:
Efter redigering:

I kameran:

Efter redigering:
En ny värld har öppnat sig för gamla farmor! Inser att det är en fälla – men en ganska trevlig sådan. Det gäller att inte stanna i de värsta groparna och överutnyttja effekterna. Alba och jag är överens om att följande är ett exempel på när gränserna tänjts i överkant:
Före - en vanlig liten näva:
Efter – en exotisk fantasi:

Men som Alba sa, det gäller att testa, det är så man lär sig...

Fler exempel på veckans tema i Blooming Friday finns hos Katarina.

Uppåt väggarna

2011-10-27T22:50:00.007+02:00

Vi tillbringar alltmer tid inomhus här i vårt gamla torp och nu har jag tagit hjälp av kameran för att få syn på vad vi omger oss med.

Det är många strandfynd, vattenslipade träbitar och stenar...

...överallt hänger de som bakgrund, träbitarna...

...men också många familjeproducerade "konstverk", här har både barn (när de var i koltåldern) och barnbarn varit i farten. Äldste sonen var bara fyra år när han efter en danmarksresa återgav sina minnesbilder som syns längst ner till vänster. Han är grafisk formgivare idag. Det ska börjas i tid...

Även Johans farmor finns representerad med en bricka som hon skapade i slutet av artonhundratalet!

Aptitretande örtsalvor

2011-10-21T12:17:00.010+02:00

Så fort höstarbetet i trädgården är avslutat ska jag göra härligt honungsdoftande salvor av ringbloma och johannesört som fått dra i olivolja sedan i somras.
Ringblomssalva är välgörande för torr hud och det enda som hjälper mot självsprickor på hälarna. Jag odlar den enkla Calendula officinalis 'Resina' som anses vara den bästa sorten för salvtillverkning.
Johannesörtssalva – liksom oljan – kan man använda för att massera värkande muskler. Salvan är också bra mot sårskador och brännskador.
Äkta johannesört, Hypericum perforatum, är vanlig i Götaland och Svealand. Man känner lätt igen den genom att gnugga en blomknopp mellan fingrarna som färgas rubinröda.
Oljan och salvan får också denna fantastiska färg.
Vaxet till salvorna har jag fått av våra bin. När vi slungade honungen tog jag vara på vaxet som bina täckt honungscellerna med och som måste lyftas bort innan ramarna sätts in i slungan.
Under slungningen lossnar en del vax från kakorna och följer med honungen ut. Vaxet avskiljs med en dubbelsil. Även det vaxet använder jag till salvorna. Att det innehåller en del honung gör ju bara salvorna läckrare!

Till 100 ml frånsilad örtolja tar jag 25 -30 g bivax utan honung och ca 10 g honungsvax.Värmer i vattenbad samtidigt som jag rör om hela tiden så att det blandas ordentligt. Fyller små burkar - klart!

PS Vi fick 15 kg honung, bra jobbat av bina tycker vi med tanke på att de kom först i slutet av juli. Att döma av den ovanligt aromatiska smaken har de varit flitiga besökare i våra kryddörtsfält. Timjan, mynta, melissa... Mmm!

(Fler inlägg på veckans tema i Blooming Friday, "Aptitretande", hittar du hos Katarina)

Sista rycket!

2011-10-17T10:39:00.008+02:00

Tre födelsedagar i familjen och ett antal trevliga besök har konkurrerat med trädgårdsarbetet och bloggandet den sista tiden. Förlåt, alla bloggvänner, att jag inte har kommenterat, ska bättra mig!

Nu slutspurtar jag med skörd och höströjning.
Det första frosten tog var squash- och pumpaplantorna. Nu har jag en drös frukter men vet inte riktigt hur de kan användas eller förvaras. Vad gör man med Blue Hubbard eller den där knottriga gula? Någon som vet?

Majsen som växte i bädden till höger är skördad men mangold, persiljerot, palsternacka och målla återstår. Ser också att gångarna behöver befrias från ogräs...
Några tomatplantor dröjer sig kvar i stora växthuset och många chileplantor i krukor är fortfarande fräscha.
Purjolöken kan stå kvar en tid...
...liksom vintersallad och kål av olika slag.
Dagarna har varit soliga och hyggligt varma, vi passar på att tömma tvättkorgarna...
...och vädra alla sängkläder inför vintern.

Första äppelskörden!

2011-10-05T16:32:00.005+02:00

För två år sedan satte vi tre äppelträd, Katja, Aroma och Gyllenkroks Astrakan. I år har det minsta och klenaste, lilla Aroma knappt två meter högt, burit skörd.
Gallrade bort ett hundratal kart i juni och det lönade sig verkligen! Kvarvarande trettio äpplen har blivit stora och fina, det största väger 326 gram!
Fem av dem har fått några små insektsstick och måste ätas snarast men resten hamnar i jordkällaren att avnjutas vid Högtidliga Tillfällen. Jag stoppar dem två och två i fryspåsar, suger ut luften och försluter. Hoppas de klarar sig bra på detta sätt!

2011-10-03T08:15:00.005+02:00

Efter en vecka då gäster avlöst varandra och efter en helg med fyra ystra barnbarn försöker jag ta det lugnt och bara "lukta på blommorna". Går runt med kameran i gryningen och konstaterar att jag gillar vita blommor nu när hösten knaprar på trädgården.
Särskilt uppskattar jag alla tobaksplantor som frösått sig själva i hela trädgården.De kommer upp i pionterrassen:

vid söderväggen:
i köksträdgården:

Barnbarnen blev entusiastiska inför nytillskottet i lilla växthuset och har ställt sig i kö för att få ärva det! Och visst är jag gammal men jag hoppas hänga med ett teg till...

Erbjudande till bloggvänner

2011-09-25T19:01:00.003+02:00

Hos oss här på Värmdö, 3,5 mil från Stockholm finns ett gäng rejäla vedstockar som vi inte orkar/hinner ta vara på. Du får gärna komma och hämta!

Det är björk och tall och stockarna är mellan 5 och 30 cm i diameter och en halv till en meter långa.
Själv har jag fullt tillräckligt med alla våra uppsågade stockar som jag klyver, tack och lov med en maskin till hjälp, en bussig granne har lånat ut den. Passar på nu när vädret är fint så jag är hemma hela veckan.

En gnistrande diamant!

2011-09-23T20:39:00.012+02:00

Kan man likna dagar vid diamanter? Tja, metaforen är väl inte den bästa men en höstdag som denna går den an. Knallsol, 15 grader i skuggan vid elvatiden, luften skimrar...

och förstärker spektrums alla färger i trädgården.

Vad gör jag då av denna fantastiska dag? Tar itu med lilla växthuset! Vissa hörn är stökiga:

andra är kala:
I allt-möjligt-förrådet bredvid torrdasset upptäcker jag ett gammalt skåp som saknar luckor och ett hyllplan. Ut med skräpet som samlats där och sen ut med skåpet:

Det ser anskrämligt ut.Första tanken är att måla om det i någon mörkgrå färg men nu nöjer jag mig med att rengöra det.
Sen baxa ner det till växthuset och i med urnor och stora krukor som tar upp värdefull hyllplats i trädgårdsförrådet. Så här blev det:
I morgon ska vi slunga honungen!
Fler diamanter hittar du hos Katarina med Blooming Friday

Höstblommor

2011-09-19T20:40:00.008+02:00

Efter en regnig förmiddag slog solen ut liksom frösådda rudbeckian i grönsakslandet.
Tog en paus från vitlöken som sent omsider kommer i jorden
och gick en sväng med kameran för att fånga in några senblommande perenner. Höstanemoner , förståss
och favoritnävan 'Rozanne' som ihärdigt tuffar på
liksom floxen 'Blue Paradise'
I pyramidklockan hittar jag den här kompisen.
Om hon samlar pollen eller dricker vatten är svårt att avgöra. Men det är full fart på bina fortfarande. Och på höstblomningen. Ser att flera rosor är på gång med ett andra flor...

Vilket svampår!

2011-09-16T18:31:00.007+02:00

Under toktorkan i juli sa vi till varandra att i år skulle det nog inte bli någon svamp. Men i sista stund kom regnen, lite i taget, mest om nätterna. Perfekt både för svampen och grödorna i trädgården. Rekordår på alla kanter!

Vi släpar hem fyllda korgar vid varje skogsrunda. Vi håller oss till ca 15 sorter.

(Fler svampinlägg hittar du hos Katarina med Blooming Friday)

Plötsligt är dagarna mycket kortare, kvällarna mycket mörkare och den sneda höstsolen orkar inte över trädridån i öster förrän vid tiotiden. Snart måste vi nog packa ihop trädgården...

Druvorna skördade - receptidé efterlyses!

2011-09-15T19:57:00.010+02:00

Vi har en vinranka som klättrar längs nocken i stora växthuset. Sorten heter 'Zilga' och klarar sig fint trots många minusgrader under vintern. Den kräver ständig tuktning under växtsäsongen annars skulle den gärna ta över hela växthuset! Vi gallrar också bort två tredjedelar av klasarna.

Sorten ger små men söta och goda druvor och nu är det dags att skörda.

Mycket mumsar barnbarnen i sig men det mesta av återstoden gör vi råsaft av som vi fryser in i glasburkar och tar fram vid extra festliga tillfällen. Men det börjar bli väldigt fullt i frysen. Vi gillar chilimarmelader till ostbricka så nu funderar jag på att göra en chilikryddad marmelad på druvor och äpple men hittar inget tillämpligt recept eller ens något som går att anpassa. Förslag mottages tacksamt!

Foto: Emmy

Invintring!

2011-09-12T20:49:00.008+02:00

Idag var det äntligen dags för invintring av bina. Eftersom de levererades till oss i ramar med annan storlek än de vi hade sedan tidigare har vi tvingats vänta på att en stor mängd yngel i uppstaplingslådorna hunnit utvecklas till färdiga arbetsbin som ska övervintra tillsammans med drottningen. Vid flytten till de nya kuporna hade många av ramarna fortfarande en hel del yngel trots att drottningarna var nerflyttade i lådorna med våra egna ramar.

Nu tog vi bort de övre ramarna efter att ha borstat ner alla bin i kupan. De här bina är verkligen snälla och lugna och protesterar inte särskilt mycket mot att vi stökar med dem Många av ramarna innehöll rikligt med honung!
Johan inspekterar ramarna i det som ska bli invintringsrummet. Några av de helt honungfyllda ramarna skördar vi, men några halvfyllda får de behålla liksom yngelramarna. Det är de nykläckta och ännu okläckta ynglen som ska få samhället att överleva vintern. Ett arbetsbi lever under sommarhalvåret i snitt sex veckor, sedan är de utslitna och dör. Men under vintern ägnar de sig bara åt att äta, pyssla om drottningen och hålla henne varm genom att ständigt cirkulera.
Vi måste hjälpa samhällena att minimera angreppen av varoakvalster som parasiterar på bin och som kan ta kål på ett samhälle om de får härja vilt. Eftersom kvalstret föredrar att lägga sina ägg i drönarlarver är en viktig åtgärd att ta bort en hel del drönarceller på våren. Därutöver använder vi en ekologisk metod som innebär att vi pudrar bina med florsocker med jämna mellanrum. På bilden ovan är Johan i färd med att pudra bina som givetvis inte tar skada av behandlingen. Kvalstren får svårare att fästa sig på bina och dessutom bidrar sockret till att bina gärna putsar varandra lite extra.
Nu har invintringsrummet begränsats till tio ramar, fyra är yngelramar, tre är ramar med en del honung och tre är tomma men utbyggda vaxramar. Ovanpå invintringsrummet har vi satt en behållare med sockervatten. På undersidan, alltså i taket på kupan, sitter en fiffig skålventil som öppnas lagom mycket om bina landar på den och då kan de suga i sig sockervattnet och ta med sig det till en tom vaxcell. De närmaste veckorna kommer varje samhälle att dra ner 16 kilo sockervatten!

Nu återstår bara att slunga ett tjugotal honungsfyllda ramar!

PS Tisdag eftermiddag:

Ser att bina fortfarande flyger och att det är gott om vaktbin på flustren. Tycker att de inte skulle ge sig ut på honungdrag efter att de har fått sockervatten. Fungerar ventilerna i sockermatarna?
Drar på mig skyddsutrustningen för att inspektera kuporna.

Jodå, ventilerna fungerar, varje samhälle har redan dragit ner en tredjedel av första givan sockervatten.

Bästa nävan och åkerbärsflytt

2011-09-11T06:41:00.007+02:00

Geranium 'Rozanne' har blivit en storfavorit i vår trädgård. Vi satte två ex i höstas och de började blomma andra veckan i juni. Fortfarande sprutar de fram nya knoppar, de intensivt blå blommorna varar länge och bladverket är friskt och frodigt. Rekommenderas!

Minns ni åkerbären som hotade att helt ta över pionterrassen?

Vi bestämde oss för att flytta hela rasket till en egen skreva mellan pionterrassen och äppeldalen. Vinterns snömassor hade krossat ljungen som växte där och nu hotade (o)gräset, mest kvickrot, att helt ta över. Det såg bedrövligt ut i våras och vartefter har vi under sommaren röjt och fyllt på ny torvblandad jord.

Häromdagen grävde Johan upp åkerbärsplantorna och nu är de på plats i den egna skrevan tillsammans med en massa krokusknölar. Bina som bor några meter härifrån kommer uppskatta krokuspollen i vår!

I går kväll var det dags för surströmming i lilla växthuset. Även några av barnbarnen vågade sig in efter ett tag, tre av dem smakade varsin "klämma". Tvååringen tyckte det var gott, sjuåringen avbröt försöket bums och fjortonåringen var stolt över att i alla fall ha vågat testa... Alla vuxna mumsade och njöt som vanligt. Själv satte jag i mig sju härliga strömmingar!

Bikuporna på plats!

2011-09-08T15:08:00.003+02:00

Nu bor bina i sina "nya" fräscha träkupor på samma plats som förut ovanför pionterrassen. Överflyttningen gick förvånansvärt smidigt och snart är det dags för invintring.

Att sköta en trädgård med vänster hand....

2011-09-06T20:34:00.005+02:00

... är inte lätt! Artrosen har slagit till i höger hand och höger fot. Är tyvärr extremt högerhänt vilket innebär att skrivande, rensande, skördande mm tar ungefär tio gånger så lång tid som vanligt.

Det har givetvis hänt massor sedan sist. Vi har köpt två begagnade bikupor till våra flitiga bin. rejäla saker som innebär att vi kan bädda in dem bättre inför vintern.

Veckan innan skolstart hade vi massor av barn här och genomförde en potatisavsmakning av en del av våra kulturarvspotatisar. De sorter vi testade var Epicure, Sharpes Express, British Queen, Mr. Little´s Yetholm Gypsy och Arran Victory. De två sistnämnda fick de högsta poängen, 8 av 10 möjliga.

Ur protokollen:"Mjölig på ett gott sätt. Vackert lila skal. Grönsakig frisk smak." "God söt mild smak. Jag ger Mr Little´s Yetholm Gypsy 8 poäng.."

Hurra! Två millimeter!

2011-08-06T08:57:00.008+02:00

Vattendropparna skimrar på frilandstomaterna, dimman svävar över ängen, morgonluften är frisk och krispig. Efter fyra veckors torka har vi äntligen fått en skvätt regn här i östraste Svealand. Det var i sista stund - brunnen börjar sina men vi har lyckats hålla liv i odlingarna.

Purjolöken ser ut att bli väldigt fin i år

majsen blommar

palsternackan och persiljeroten växer så det knakar, mangolden är skördefärdig

pumpor och squash svämmar över alla breddar

Det enda som inte mår så bra är ärtorna. En svampsjukdom slår ut rötterna på alla ärtväxter här, inte en luktärt, ömkliga släpärtor och brytärtor, måste nog riva bort alltihop...

Bikurs, markarbeten 2 och skörd

2011-08-01T15:20:00.011+02:00

Det är en av sommarens varmaste dagar, 28 grader i skuggan och stekhett i solen. Jag lämnar pallväskan och hackan hos ogräset i pionterrassen och flyr inomhus. Plockar fram bilderna från gårdagens bikurs.

Vår biodlarförening har en bigård där de viktigaste lektionerna äger rum. Två mycket erfarna och kunniga medlemmar visar och berättar vad de tittar på och vad de gör och varför. Vi kursdeltagare får lära oss att tolka det vi ser och träna alla handgrepp. Föreningen har liksom vi skaffat några nya samhällen som kommit i transportlådor och nu får vi vara med om att söka reda på drottningen,

märka henne,

flytta henne från transportlådan till utbyggnadslådan, kolla yngelmängd och honungsmängd och städa upp i lådorna.

Här skrapar Johan bort vax som bina byggt ovanpå ramarna i brist på utrymme.

Hemma igen fixar Johan med våra bin och fortsätter sedan att stenlägga vår entrégång.
.
Det har visat sig vara ett slitsamt jobb. Att gräva går inte, här är det spett och yxa som gäller eftersom marken är fullständigt genomvävd av tjocka, sega, vresiga trädrötter.

Jag kan inte göra någon nytta här utan skördar i stället. Just nu vinbär, bönor, vitlök, tomater, chilis, gurkor, kryddväxter, ringblommor. Här är en liten del av allt som ska tas om hand.

Vi mumsar i oss en hel del men jag måste också torka, frysa in och göra gelé, sylt, saft, inläggningar, grillsåser, oljor... Kärt bestyr.

Markarbeten 1

2011-07-29T18:17:00.014+02:00

I augusti väntar intensivt umgänge med både vänner och barnbarn men just nu får vi bara ströbesök. Vi passar därför på att genomföra en del större projekt. Det första är att åtgärda gången upp till gäststugan och snickarboden. Den är ganska brant och när det regnar gräver vattnet djupa rännor i gruset.

Vi väljer att bygga en åsnestig. Jag tjärar de blivande sättstegen med äkta trätjära

och Johan fäster dem i marken med armeringsjärn.

Med min koreanska hacka tar jag bort allt ogräs från stigens kanter. Johan letar upp lämpliga kantstenar. På med kompakterbart makadam. Det börjar arta sig – men de vita och gula azaleorna på gången vänstra sida säger att de vill ha något slags sällskap på höger sida. En odlingsbädd förbereds

och vi far till Zetas där vi fastnar för

Rhododendron Knap Hill 'Persil', blommar i juni med stora vita blommor med gul och olivgrön mitt, får fin höstfärg innan bladen fälls, blir 1,5 meter hög och har mycket god härdighet;

Rhododendron viscosum 'Sommerduft', stjärnformade vita blommor med långa vita ståndare i mitten av juli, starkt doftande, lövfällande, blir 1 meter hög och har mycket god härdighet.

Vi klär odlingsgropen med en rejäl markduk och fyller den med rhododendronjord och barkmylla innan vi planterar nykomlingarna.

Och så här blev resultatet!

Tack för alla uppmuntrande och intresserade kommentarer till förra inlägget om våra bin! Lovar att berätta mer om biodling vartefter som vi sköter om dem. Om du har allvarliga planer på att skaffa bin är mitt bästa råd att söka upp en lokal biodlare och bli dräng hos honom (det är oftast en man!) under ett odlingsår. Teorin kan man lära sig på en biodlarkurs som anordnas av många studieförbund men det praktiska måste man lära sig genom att se och göra.

Bina har kommit hem!

2011-07-26T22:17:00.007+02:00

Det har burit emot att blogga om den egna idyllen sedan händelserna i fredags. Nu har jag bestämt mig för att samla trädgårdstankarna samtidigt som jag bojkottar alla media som cyniskt och sensationslystet fungerar som villiga förmedlare av mördarens egna texter och bilder.

I torsdags fick vi äntligen hämta våra bisamhällen! De levererades i de här gulvita lådorna

och nästa morgon var det dags att lägga på utbyggnadslådorna så att de kunde börja flytta in i våra egna kupor som har andra mått.

Bina är av rasen Apex mellifera carnica, gråa krainerbin. De är snälla och mycket flitiga, satte genast igång att inventera traktens nektargivare. De gillar som väntat alla kryddväxter som blommar just nu och särskilt gärna pilar de runt i kryddtimjanhäcken runt vår uteplats. Bolltistlar verkar också vara särskilt smarriga, både humlor och bin är tokiga i dem.

Ikväll inspekterade Johan kuporna och kunde konstatera full aktivitet i utbyggnadskuporna.

Vi räknar inte med att hinna få någon honung att tala om i år men en eller annan bit honungsdrypande vaxkaka ska vi nog kunna nalla åt barnbarnen när de kommer om två veckor!

En ros för Norge

2011-07-26T11:11:00.002+02:00

Avbrott i trädgårdslunken

2011-07-20T07:51:00.009+02:00

Tack vare bussiga grannar har vi kunnat lämna trädgården och växthusen och resa till Gotland. Vi har hälsat på hos släkt och vänner och kunnat konstatera att gotländska hus har väldigt vackra fönster! Vår "svärmormor" är nybliven ägare till en gammal gård med restaureringsbara fönster:

En god vän bor i ett hypermodernt hus där jättefönster fångar in andlöst vackra omgivningar:

Här kan du se fler bilder från detta fantastiska hus!

Väl hemma igen njuter vi av skördar från trädgård och skogar men också av blomning. Det är malvornas tid

och rosornas månad.

Besök i trädgårdsförrådet

2011-07-12T17:04:00.007+02:00

När Johan skulle hämta gräsklipparen möttes han av en orädd och nyfiken krabat i full färd med att inspektera vårt trädgårdsförråd.

Ungen är troligen från vårt flitiga koltrastpars andra kull.

Föräldrarna håller sig ständigt i närheten när vi jobbar i trädgården, undrar hur många insekter de tar under en dag? Hunden reagerar de inte på, de vet att han inte får jaga små fåglar. Däremot motar han gärna bort koltrastens fiender, skator och kråkor.

Surjordsväxterna har snart blommat över. Sist ut är några lövfällande azaleor:

En är ljusrosa

en är rosaröd

och den allra senaste är gyllengul och i färd med att slå ut idag.

Vad ett litet impulsköp kan leda till...

2011-07-10T18:06:00.009+02:00

Vi for till Zetas för att skaffa en ersättare för en rhododendron som knäcktes av snömassorna i vintras och som inte repat sig. Det blev två lövfällande azaleor, men givetvis gick vi också en runda i andra avdelningar – och föll pladask för

stenkyndel, Calamintha nepeta. Blommar från juni till frosten, doftar ljuvligt, älskas av fjärilar och bin. Perfekt välkomstpresent till våra bin som anländer om en dryg vecka!

På morgonrundan genom trädgården hade jag stannat upp vid stenpartiet, njutit av honungsrosen i full blom ovanför pioner, martorn och nyutslagna fetbladingar.

Men jag konstaterade också att den råddiga framkanten skulle behöva snyggas till. Silverarven och mossfloxen tynar bort och har ersatts av risiga smultron och miniogräs i mängd.

Vi enades om att stenkyndeln skulle passa perfekt i stenpartiets sorgliga hörn och kompletterade med några daggsalvior och en silvervit hängväxt (som vi glömde anteckna namnet på).

Väl hemma började jag rensa i framkanten och försökte gräva några planteringshål. Det gick inte. Det var filt, inte jord, under smultronen. När jag hackat mig ner till den gamla markduken kom ett nät av starka rötter fram. De hade sökt sig under duken och bakvägen i i stenpartiet!

Avsändaren står på berget ovanför jordkällaren.

Jätteaspen miste sju meter av toppen när blixten slog ner i den samma år som vi köpte torpet. Det blev aldrig av att ta bort resten eftersom vi hade fullt upp med att renovera. Åren gick, hackspettarna bosatte sig i stammen och nya kraftiga toppgrenar växte upp. Vårt stenparti har alltså försett den med marknäring!

Inser att vi egentligen borde lyfta bort alla växter och börja om från början men nöjer mig nu med att gräva ur ett ganska stort filtat område, lägga en ny geoduksbassäng och fylla den med några hundra liter prima jord. Muren framför bygger vi om med lite större stenar för att täppa till bakvägen. Stigen upp till honungsrosen förses med trampstenar.

Nu kan stenkyndeln och kompani äntligen få komma hem!

Arbetet tog en hel dag. Så kan det gå när man faller för en impuls. Känns det igen?

Hjälp! Humlestödet har blåst omkull!

2011-07-03T12:39:00.010+02:00

En stark nordan drar genom dalen sedan några dagar. Den här synen mötte mig i morse vid femtiden:

När plommonträdet dog för många år sedan lätt vi stammen stå kvar som stöd för några humleplantor. Runt omkring satte vi kantnepeta och påskliljor - det var innan rådjuren stängslades ut från trädgården. Sedan dess har stammen murknat alltmer medan humlen blivit allt frodigare.

Nepetan har tynat bort, påskliljorna blommar snällt varje vår och skräpar sedan till mitten av juli. Smultron och ogräs har invaderat den lilla rabatten. Ett av mina många att-åtgärda-så-småningom-projekt... Men nu krävs alltså en akut insats. Det får bli ett provisoriskt stöd tills i vår när vi kan bygga något bättre innan humlen börja växa. Johan sätter genast igång.

Humlen reser sig åter mot himlen, obetydligt skadad och nödtorftigt uppbunden. Det är inte vackert men det fungerar.

Nu blir det min uppgift att totalrenovera den lilla rabatten och kanske utvidga den. Måste börja med att ta bort allt och tillverka ny jord. Men vad ska jag sätta som sällskap åt humlen? Det här är den enda rabatt som i sin helhet syns från vägen femtio meter bort. Helst vill jag alltså något som fångar ögat från tidig vår till sen höst, blomfärger som syns på långt håll och anslående bladformer ... Extra allt med andra ord!

Förslag mottages tacksamt!

Ibland blir det inte som man tänkt sig...

2011-07-02T15:54:00.011+02:00

De här liljorna köpte vi för några år sedan. De skulle bli vita, stod det på förpackningen. Och så blev de knallröda!

Första impulsen var att flytta dem från det ljust pastelltonade sällskapet, men nu har jag vant mig och till och med börjat gilla dem där de lyser i trängseln bland rosor, lavendel, pioner, bolltistlar, rosenplister och oregano...

Första - och största - tomaten på gång! Sorten heter Stupice och är ny för oss.

Även chilisarna artar sig hyggligt. Många står utomhus och tar förstås tid på sig men ett gäng har fått plats i gamla trälådan i lilla växthuset:

Och några 'Peruvian Purple' står i andra gamla lådan. Men oj så sakta den sorten växer!

Den så kallade gräsmattan är nyklippt!

Egentligen är det inte någon gräsmatta utan en örtmatta. Vi har inte anlagt den och vi har inte sått några gräsfrön utan Johan har bara klippt och klippt den ursprungliga ängen som mest innehöll kvickrot, tistlar, hundkäx och lupiner. Nu avlöser de lågväxande örterna varandra från tidig vår: teveronica, gullviva, maskros, smörblomma, vitklöver och många flera. Grön och fin är det hela säsongen trots att vi varken vattnar eller gödslar den.

Just nu är det brunört som dominerar:

Dagens pion är ett gäng med rosa 'Do Tell' i centrum. Till höger gräddfluffiga 'Marie Lemoine'.

En marodör i köksträdgården!

2011-07-01T21:02:00.006+02:00

Köksträdgården här i bakgrunden får nattliga besök av en grävling som krafsar efter mask. Det har pågått i en vecka nu.

Längst fram till vänster syns det senaste hålet i odlingarna, här skulle det bli kinesisk broccoli men inte många plantor återstår.

Nu täcker vi med nät eller fiberduk och håller tummarna för att de oskyddade potatislanden skonas och att salladen i drivbänkarna framför stora växthuset är så frodig att grävlingen inte får lust att böka där. I sista bänken som maken monterade häromdagen skulle grönkålsplantorna stå nu, men det har varit alltför gassande där. Har hållit mig i skuggan och rensat och vattnat, vattnat.

Dagens pion har jag tappat bort namnet på. Men fin är den och blommar länge.

Arbetsdag i trädgården

2011-06-26T22:10:00.011+02:00

Lagom varmt - 22 grader - och växlande molnighet, perfekt för att jobba i trädgården. J fixar och donar ovanför pionterrassen

och förbereder för de två bisamhällen som levereras till oss inom kort. Vi har haft bin tidigare men de dog förrförra vintern. Nu ska vi bli biodlare igen och här ska kuporna stå:

Jag har rensat bort osannolikt mycket ogräs från Äppeldalen. Dalen ryms inte på en bild utan det får bli tre, från söder till norr:

Återstår bara att täcka marken under de tre äppelträden med ett lager jord från komposten.

Största pionen var nertyngd av överblommade bumlingar. Har rensat bort 30 stycken så nu ser man de kvarvarande blommorna igen.

Pionterrassen har för andra gången på kort tid befriats från massor av snärjmåra, våtarv, vicker, maskrosbebisar. Jag förstår inte var de kommer ifrån...

För övrigt har jag skolat om en hel del perenner och strött snigelgift bland de stackars bönplantorna som blir tuggade på varje natt.

Innekurardag

2011-06-23T21:08:00.012+02:00

Ösregn. Blåst. Strömavbrott.

Städade lite. Sov en skvätt mitt på dagen (uppe fem som vanligt...). Rusade ut och räddade några pioner som luggades av vinden.

Bland annat dessa två:

Vid artontiden klarnade det upp och det ser faktiskt ut som om vi ska få en riktigt fin dag i morgon! Önskar alla en Glad Midsommar med några kvällsbilder från trädgården.

Lilla växthuset

Stenpartiet

Blåaste nävan

Vitaste aklejan

Första rosen

Kulturarvspotatisen kupad

2011-06-20T20:54:00.005+02:00

De kommer fint, alla kulturarvpotatisar som jag fick från Charlotta på Cesars trädgård! Har kupat dem och de stortrivs i bästa odlingsbädden. Planerar att försöka bevara de flesta över vintern för att i vår kunna erbjuda intresserade bloggkompisar spännande sättpotatis. När barnbarnen återkommer i augusti ska vi ha smakprovning och lägga ut ett protokoll.

Vi har fått 45 mm regn de senaste dygnen och våra största rhododendron tyckte att det blev lite väl häftigt så de började släppa sina blommor medan de fortfarande var fräscha.

Dagens ljuvliga luktpion, 'Couronne d'Or'.

Bevattningsanläggning och ösregn

2011-06-19T18:51:00.012+02:00

Våren har varit kämpig när det gäller bevattning. Extrem torka samtidigt som pump nummer två pajadegjorde att jag måste handpumpa vatten från den grävda brunnen mellan växthusen i flera veckor.

Men maken är klurig och efter lite pulande hade han byggt en fungerande pump av delar från de två defekta.

Lagom till att tomaterna och auberginerna skulle ut i stora växthuset fixade han en bevattningsanläggning i odlingsbäddarna.

Jag behöver bara trycka på knappen så får varje planta en lagom dusch under ca 8 minuter.

Sedan fortsatte han med att installera en automatisk slangvinda utanför växthuset med direktkoppling till pumpen och till en bevattningsanläggning för köksträdgården. Superbra!

Detta blev klart igår. Idag har vi fått drygt 20 mm regn och mer är på väg så det dröjer innan jag behöver testa anläggningen.

Själva slangvindan är hiskligt ful och därför visar jag den inte i närbild. När ska somliga trädgårdföretag inse att trädgårdsodlare vill ha det vackert omkring sig? Bort med grälla färger!
En ung person i vår närhet har tipsat om en butik på Söder som säljer sprayflaskor som graffitimålare använder och som fäster på plast. Maken ska gå dit men jag skulle gärna vilja se butiksbiträdets min när en vitskäggig pensionär stegar in och vill köpa klotterfärg!

Dagens pion är en just utslagen 'Bowl of Beauty'.

Nu ska jag ge mig ut på snigeljakt!

Efter regnet

2011-06-18T15:43:00.011+02:00

Det duggade hela dagen igår men det kom bara 4 mm, inte mycket att väsnas för efter många veckors torka. Men växterna ser glada ut idag och jag är också glad eftersom mina egenhändigt frösådda riddarsporrar ser ut att bli riktigt praktfulla. Först ut är de ljusblå, Delphinium 'Gentian Blue' – eller är det 'Bella Donna'? I höstas trodde jag att de var förlorade eftersom sniglarna hade mumsat i sig det mesta av de små plantorna men rötterna hade tydligen hunnit etablera sig.

Nävorna har kommig igång på allvar nu. Har dem överallt i trädgården i alla möjliga färger och former. Vad denna heter har jag som vanligt inte koll på...

Vår Magnolia 'Sieboldii' står alldeles för mörkt i skuggan av stora ekar och fick förra året bara två blommor, men i år slår den till med tjugo. De första har just öppnat sig.

Dagens pion är en bukett från vår största bondpion som har ett femtiotal blommor. Under regnet hade många blivit svårt nertyngda så den hade inget emot att jag knyckte några.

Intill pionvasen syns de patetiska groddarna av årets andra försök att så störbönor, tre har grott av 60 frön. Är det bara jag som får problem med bönsådden år efter år?

Åkerbär som kantväxt?

2011-06-16T11:14:00.007+02:00

För två år sedan satte vi åtta små plantor allåkerbär i framkanten av pionterrassen.
Bladverket är friskt och blommorna söta,
bären är läckra och det blir många i år.
Men vi inser nu att det inte var någon bra idé, de nöjer sig inte med att vara bara kantväxt utan tänker ta över hela rabatten!
Alltså måste de få en egen bergsskreva någonstans på tomten. Någon som vet när det är lämpligt att flytta dem?

PS. Det kom några stänk igår kväll, 0,5 mm! Växterna märkte det inte men det gjorde sniglarna. Maken samlade ihop ett kilo...

En till!

2011-06-15T15:11:00.008+02:00

Igår kom det sjätte barnbarnet hit, en tvååring som kräver en hel del (upp)passning. Som tur är finns tre storasystrar till hands. Här tar Alba en match.

Dagens pion, 'Buckeye Belle', en mörkt vinröd tuffing som vajar i nordanvinden.

Runt omkring oss tornar Mycket Mörka Moln upp sig - men rakt ovanför vår trädgård har det hela dagen varit en glipa i molntäcket och varannan minut glimtar solen till. Mina regndanser tycks inte hjälpa!

Barnbarn och hästar på grönbete

2011-06-13T21:36:00.005+02:00

Fem barnbarn tillbringar första sommarlovsveckan hos oss. Här tittar de på hästarna som lånar vår äng .

Både barn och hästar är ganska ystra. Tioåringarna vaknade klockan fyra i morse och började spela schack! De är fortfarande vakna. Lunchen tog de hand om själva och lagade ugnspannkaka åt hela gänget.

Avslutar med några pioner. De exploderar nu i värmen och om jag inte vattnade ett par timmar om dagen skulle allt ha vissnat för länge sedan, särskilt i den upphöjda pionterrassen som får sol från morgon till kväll.
Även söderväggsrabatten frodas.

Besök i Fagerdala

2011-06-12T07:27:00.009+02:00

Vi har haft trevligt besök av energiknippet Eva Linnea med bloggen Häxor & Änglar. Hon kom lagom till surjordsdalens mest intensiva blomning. Där växer femton rhododendron, fjorton azaleor, sju magnolior och ett mullbärsträd. De två största rhododendronen är två och en halv meter höga.
Vi hämtade dem från en radhusträdgård för några år sedan, de hade stått trångt och mörkt och stammat upp sig själva. Nu har de vuxit även på bredden och blommar överdådigt.
Fina magnolian Susan blommar senare än de flesta andra och ganska länge.
Hon är granne med en ljuvligt doftande och rikblommig azalea vars namn jag givetvis slarvat bort.
På trädpionen Rockii som jag visade i förra inlägget har redan nio blommor vissnat bort. Här är den tionde tillsammans med de sorgliga resterna av de sista tulpanerna.
Vad Eva Linnea fastnade för i Fagerdala kan du se HÄR!

I pionernas månad

2011-06-08T05:36:00.004+02:00

Nu blommar den för fullt, pionernas Rolls Royce, Paeonia Suffruticosa ssp. Rockii! Den största plantan som vi satte för fyra år sedan har tio blommor i år.

Juni är också rhododendrontid. Några knäcktes av vinterns snö men många prunkar som aldrig förr
.
De tappra tulpanerna sjunger på sista versen. Vissa är nästan vackrast just i slutstadiet

Kulturarv 2: Gamla potatissorter från Skottland via Madame C

2011-06-04T10:57:00.013+02:00

När Charlotta på bloggen Cesars trädgård (rekommenderas varmt!) meddelade att hon kunde dela med sig av den fantastiska samling kulturarvspotatis som hon i sin tur fått av en samlare - slog jag till bums! En annan bloggare, Eva Linnéa, ställde upp som potatiskurir. Visst är trädgårdsbloggare otroligt generösa, vänliga och hjälpsamma! Så för en dryg vecka sedan kunde jag placera ett femtiotal små knölar i en låda med fuktig torv. Rötter och små fina groddar utvecklades snabbt och igår satte jag ut dem i finaste odlingsbädden.

Knölarna kommer från gamla sorter från hela Storbrittanien som har mikropropagerats i Skottland. Mikropropagering går till så att man väljer ut de bästa och friskaste exemplaren och klonar dem i glasbehållare! På så sätt håller man liv i värdefulla sorter. Och nu ankommer det på mig att förvalta de skatter jag fått och förhoppningsvis producera sättpotatis så att jag i min tur kan dela med mig till intresserade trädgårdsbloggare. Tack för gåvan Charlotta och tack för hjälpen Eva Linnéa!

Sorterna varierar mycket i form, färg, egenskaper och storlek. Den minsta här på bilden, 'Mr. Little's Yetholm Gypsy' (!) är som en vindruva ungefär och är mycket speciell med sitt trefärgade skal i blått, rött och gult..

Övriga sorter jag fått av Charlotta är:
Epicure
Sharpes Express
Brittish Queen
Sinfonia
King Edward Red
Highland Burgundy Red
Abundance
Ulster Chieftan
Evergood
Arran Victory

I höst när vi provsmakar dem ska jag skriva mer om dem. Några av sorterna finns beskrivna här hos Charlotta.

Kulturarv 1: Växter från Linnés trädgård

2011-06-02T04:17:00.011+02:00

När maken pensionerades från sin tjänst i Uppsala fick han en stor korg med plantor från Linnés Hammarby!
Tre av dem bor nu i vårt woodland bland rhododendron och magnolior, de har klarat vintern bra och ser ut att trivas.
Skogsbingel, Mercurialis perennis (L.), är en friskt grön marktäckare med oansenliga blommor i maj. Den är tvåbyggare, han- och honblommor sitter på skilda plantor. Linné lär ha blivit fascinerad av skogsbingeln som fick stå modell för hela hans sexualsystem! Det är därför skogsbingeln finns med på hans hundrakronorssedel.
Vår skogsbingel breder ut sig under en magnolia 'Susan'. Skogsbingel användes tidigare för att framkalla diarréer men klassas numera som giftig.
Alpsockblomma, Epidemium alpinum (L.), har ett illgrönt bladverk och små men mycket speciella blommor.
Linné nämner i sina trädgårdsanteckningar att han sått den på Hammarby och den växer fortfarande på samma ställe - så våra alpsockblommor härstammar i rakt nedstigande led från Linnés egna plantor!
Alpsocksblommans rötter har i Kina använts för att framställa ett potenshöjande medel. Även Linné klassade alpsockblomman som medicinalväxt men jag har inte lyckats hitta information om hur den användes i Sverige.

Den vintergröna och dekorativa hasselörten, Asarum europaeum (L.), är fridlyst i vilt tillstånd men vanlig i trädgårdar där den ibland kan utvecklas till ett veritabelt ogräs. I vårt woodland är den än så länge beskedlig.
Hasselörtens rätter användes förr som kräkmedel och urindrivande medel men hela växten är starkt giftig och numera avråds vi från att försöka tugga i oss den.
Hammarbytaklök, Jovibarba globifera (L.), har vi planterat i stenpartiet där den samsas med en av Linnés favoritörter, vildsmultron. Hammarbytaklök blommar i juli-augusti med ljusgula blomknippen i toppen av långa kraftiga stänglar. Som all taklök är den en suverän läkeväxt med ungefär samma effekter som aloe vera – men jag nöjer mig med att klappa den lite försiktigt då och då och sända han Carl en tanke och ett tack.

Vad håller jag på med egentligen?

2011-05-28T21:22:00.009+02:00

Ibland undrar jag varför jag sliter med rabatterna när tomten kryllar av fräscha vilda blommor som avlöser varandra hela säsongen. Just nu är det gullvivor som dominerar.

Här en tuva mandelblom med getrams i bakgrunden. Och violerna och liljekonvaljerna och, ja, maskrosorna förstås...

Men jag vill nog inte vara utan våra odlade växter heller. Tulpanerna är fortfarande fina:

Magnoliorna turas om att fladdra över woodland

och i stora krukan vid lilla växthuset blommar första klematisen.

Pilkoner och barnbarnshelg

2011-05-24T23:31:00.011+02:00

Nu har sjutton av våra tjugotre pioner fått korgstöd. Till de jättestora får jag hitta på andra lösningar och trädpionerna behöver ju inte stöd.

Det blev några pilkoner över. Funderar på att låta luktärterna som väntar på utplantering få klättra på dem. Har plats här i rosenrabatten utanför kökslandet. Testar att ställa ut konerna, först upp och ner som Annika föreslår, men jag lyckas inte gräva ner dem djupt nog så om jag ska använda dem får det bli så här – kanske?

Den gångna helgen blev härligt intensiv med fyra föräldrafria barnbarn här, spralliga och pratglada tjejer, den yngsta åtta år, den äldsta fjorton. Då och då lånar de kameran. Här en förgätmigej med Emmys ögon:

och här tulpaner ur Albas synvinkel

Ofta ser de sådan som jag inte har upptäckt, till exempel att daggkåpan under varma och soliga dagar pressar ut vattendroppar ur bladkanterna!

Felkonstruerade?

2011-05-18T11:26:00.008+02:00

När jag fyllde år i vintras fick jag tolv pilkoner i present. Sedan dess har de stått i trädgårdsförrådet och varje gång jag har haft ärende dit har jag funderat hur jag skulle kunna använda dem.

De är fint flätade och jag gillar naturmaterial - men om jag sätter luktärter eller andra klätterväxter runt basen, blir det inte väldigt trassligt upptill?

I morse när jag gick den vanliga rundan i trädgården och plockade sniglar blev jag stående framför pionterrassen. Pionerna börjar knoppas och snart måste jag stötta dem på något sätt, helst inte med de illgröna plastklädda stöden. Kanske kan man fläta några stöd?

Det var då jag fick idén. Hämtade pilkonerna och en sekatör. Testar. Vad tycks?

Oj! En snok - eller?

2011-05-17T16:26:00.005+02:00

Håller på att förbereda plantering av nyinköpta perenner när jag råkar kasta en blick mot timjansnåret vid uteplatsen.

Ser direkt att det inte är vår vanliga snok, den som har bott här längre än vi och som är mycket större och försedd med gula fläckar bakom ögonen. Den här är helsvart, cirka en halv meter lång och mycket vaksam. Det blir jag också, ormen ligger nämligen alldeles intill vår uteplats, mitt emellan den blommande rhododendronbusken och den stora stenen till vänster i bilden nedan:

Googlar och blir alltmer övertygad om att vi faktiskt har en svart huggorm på obehagligt nära håll. Den här gynnarens huvud var klart kantigt, tydligen ett säkert tecken.

Själv kan jag stå ut med reptiler i trädgården men ett problem är att Tim inte alls reagera på ormar. Under många promenader i vildmarkerna runt omkring har vi kunnat konstatera att han inte "ser" huggormarna. Vad händer om han råkar trampa fel?

Inlägget som försvann

2011-05-13T20:03:00.009+02:00

I går kväll gjorde jag ett inlägg med rubriken Vår vilda tomt. I morse var det borta! Och det har inte gått att logga in på hela dagen. Nu när jag kommer in igen är inlägget försvunnet även från redigera-inlägg-arkivet. Är det bara jag som råkat ut för detta?

Får plocka fram bilderna igen ur fotomappen och försöka återskapa texten - kladden är uppeldad.

Tog en promenad med hunden i de vildare delarna av vår stora tomt. Här finns mossiga berg...

...bäckar...

...risiga områden efter elbolagets röjningar längs kraftledningarna...

...och barnbarnens vissna koja från i fjol.

Även på den inhägnade delen av tomten är det bitvis ganska vilt. Här gör blåbär och vitsippor ideliga försök att ta sig in i stenpartiet men motas bort.

Nu håller jag tummarna för att Blogger inte brakar ihop igen!

Tulpaner tulpaner

2011-05-11T15:19:00.006+02:00

Aubreitian i söderrabatten har fått sällskap av 'Ice Wonder'.

Och i pionrabatten har dessa för tillfället namnlösa skönheter slagit ut:

Måste skicka med en dagsbild från "tulpanhavet" i köksträdgården.

Alldeles intill har jag idag satt ut ett antal förgrodda blekselleriplantor - storfavorit bland flera av barnbarnen! Själv tuggar jag inte på dem men kan tänka mig att slänga ner en eller annan stjälk i en soppa.

Nu blommar det!

2011-05-09T21:35:00.008+02:00

De har väntat i två veckor nu. Varje dag har vi tittat på dem.

Stora vita sprickfärdiga knoppar. Isbelagda efter våra många frostnätter, hårt knutna även i middagssol.

Men idag bestämde de sig. Vi slår ut!

Vi har sju magnolior, detta är den tidigaste. Har tyvärr tappat bort namnet så jag vet inte vad denna heter - men det gör säkert någon magnoliakunnig trädgårdsbloggare?

Även tulpanerna har vaknat. Här en bild av syddelen av tulpanhavet i köksträdgården. Som synes är det mängder av knoppar, men de minsta lökarna har bara skickat upp blad i år. Inser att jag måste gräva upp alltihopa igen i höst och sprida ut dem i resten av trädgården. Plats har vi ju...

Solen är tillbaka -åtminstone för en stund

2011-05-05T17:19:00.011+02:00

Tassar ut och inspekterar. I pionterrassen inga skador efter snöfallen - vad jag kan se...
Här spränger Paeonia lactiflora 'Buckeyed Belle' fram mellan krokusbladen.
Blommorna är också illande röda, bilden är från midsommar i fjol:

Även övriga örtartade pioner ser ut att ha klarat sig utmärkt. Favoriten bland pioner är trädpionen 'Rockii'. Jag kan räkna till minst tio knoppar nu...

...och längtar till blomningen:

Bland tulpanerna som bor i pionterrassen är favoriten denna, jag tror den heter 'Appleblossom':

Så här ser den ut när den blommar:

I väntan på att rabatterna exploderar lagom till midsommar får vi till att börja med glädjas åt att liljorna som vi köpte på Hötorget för över två veckor sedan har konserverats i kylan på vår oisolerade glasveranda:

Vårbruk med förhinder

2011-05-02T18:20:00.007+02:00

En stark nordanvind drar genom dalen dessa dagar. Och inget regn. Solen skiner om dagrna men ger ingen värme, idag har temperaturen inte krupit över 8 grader på grund av isvinden. Kyla+torka+sol=ingen lyckad kombination. Enda trösten är att tidiga blommor varar länge, som blåsipporna:

och hyacinterna som jag sparar varje jul och sätter ut så fort jorden reder sig.

Ett annat glädjeämne är Aubrietia ´Blue cascade´ som jag sådde i fjol men som var eländiga både i såpottorna och efter plantering. Eftersom jag aldrig kan kasta plantor så satte jag ändå ut dem på lämplig plats och höll tummarna. I det här fallet lönade det sig:

Tulpanerna avvaktar.

En fördel med torkan och kylan är att sniglarna mår dåligt. ..

Sommardagar, frostnätter och toktorka

2011-04-29T07:39:00.003+02:00

Den här våren är om möjligt ännu mer extrem än den förra! Både jag och trädgården våndas. Jag förstår inte hur alla perenner står ut med svängningarna mellan 20 grader på dagarna och minusgrader på nätterna. Den här bilden tog jag klockan sex i morse:

Dessutom har det inte kommit något regn sedan den 4-5 april. Vågar inte röra odlingsbäddarna i kökslandet utan sår grönsaker i såpottor. Den förgrodda potatisen propsade dock på att få komma i jorden och har fått täcke av dubbel fiberduk.

I övrigt ägnar jag mig åt bokslut och deklaration...

Slut på kånkandet - Glad Påsk!

2011-04-21T20:02:00.006+02:00

Äntligen har vi bytt ut det trasiga takfönstet i lilla växthuset, städat bort allt glassplitter och alla kvarlämnade krukor och lådor samt tvättat alla fönster. Det tog halva dagen men nu är det sååå fiiint!
Alla omkrukade plantor har fått flytta in och värmefläkten är på plats och inställd på att slå till om temperaturen sjunker ner mot 8 grader. När jag tog den här bilden vid sextiden var det 11 grader ute och 18,3 i växthuset:

Bakväggen och stenmagasinet under tegelgolvet absorberar en hel del värme under soliga dagar som idag. Men på nätterna är det fortfarande vinter i Fagerdala:

Is på hinkarna, frost i gräset klockan 7 på morgonen!

Tack för alliumtipsen efter förra inlägget! Det lutar åt att bebisarna får stå kvar och växa till sig – utom möjligen de som trängs kring krusbärsbusken. De hamnar troligen i en kruka i det nu brukbara växthuset. Men det blir efter påsk för nu ska vi koppla bort trädgårdssysslorna och förbereda helgen med de barn och barnbarn som kommer tillbaka till Sverige från olika utlandsvistelser.

Glad påsk alla fantastiska trädgårdsbloggare!

Modemhaveri!

2011-04-18T21:00:00.008+02:00

Modemet till datorn här på landet slutade fungera i lördags morse. Nu har maken kommit med en router i stället så att vi kan vara uppkopplade båda två samtidigt. Tyvärr visar det sig att routern stör telefonen så att det är svårt att höra vad den man talar med säger. Morr!

Våren har brutit ut på allvar även i vår kalla dal. Fortfarande slår nya krokusar ut, även sådana jag inte har planterat - som här i en grästuva invid vildvinsberget.

Stora rabattröjningen fortsätter. När jag befriar alliumplanteringen från drivorna av eklöv hittar jag hundratals fröplantor.

I flera år har jag förgäves försökt att få köpta alliumfrön att gro i kylskåpet. Nu har fjolårets fröställningar fixat det på egen hand! Men hur tar jag bäst hand om alla bebisar? De står alldeles för tätt där i rabatten. Några har dessutom slagit sig ner under krusbärsbusken.

Ska jag gräva upp dem och plantera i krukor? Eller vänta några veckor och flytta dem till andra rabatter direkt?

Igår var det hög tid att skola om alla tomater och chilisar:

I väntan på att lilla växthusets trasiga takfönster ersätts så att jag kan installera plantorna hos värmefläkten där, får de stå ute dagtid, men nätterna är fortfarande kalla och det är ett himla kånkande ut och in.

Vilken dag!

2011-04-11T18:56:00.008+02:00

Tim väckte mig kvart i sex som vanligt och sedan dess har jag med avbrott för skogspromenader jobbat i trädgårdens rabatter. Såhär såg pionrabatten ut vid niotiden idag...

... och från en lite annorlunda vinkel såg det ut såhär vid 16-tiden:

Till min hjälp har jag mina två favoritredskap, PALLVÄSKAN som innehåller allt jag kan tänkas behöva när jag sitter och pular i trädgården, samt DEN KOREANSKA HACKAN.

Hackan är helt suverän. Hackar, luckrar, skär. När jag går över rabatterna och trädgårdslanden nu på våren använder jag faktiskt bara min fantastiska koreanska hacka, inköpt för ca 2 kronor på en marknad i Sydkorea för några år sedan.

Så här fint blev tulpanhörnet i utkanten av köksträdgården.

Jag satte 60 lökar här för några år sedan. I fjol grävde jag upp alla lökar och spridde ut dem. Nu är de minst 700. Hoppas att gurkört och jordärtskocka klarar konkurrensen!

Borta!

2011-04-09T20:13:00.005+02:00

När vi kom ut till Fagerdala i morse trodde jag inte mina ögon. Det tjocka tunga vita som täckte tomten i söndags är borta! Det är bara fem dagar med regn och stark blåst mellan bilderna ovanför och nedan.

Plötsligt är det massor att göra i trädgården. Ta hand om alla nerblåsta trädgrenar bland annat. Plocka bort alla skärvor från krossade takfönster i växthusen. Men också gå runt och kolla hur alla perenner har klarat sig (sisådär, snön har knäckt många buskar) och njuta av krokusarna som blommar för fullt där det alldeles nyss låg två decimeter snö.

Vårbruk med förhinder

2011-04-04T17:46:00.008+02:00

Så här såg det ut i Fagerdala trädgård igår vid elvatiden.

Jag ägnade mig åt att städa torpet och sedan flydde vi till stan och till våra fröplantor i takfönstren. Här finns det hopp.

Chileplantorna som jag sådde för sex veckor sedan är omplanterade och hälsar att de mår utmärkt.

Så också tomaterna sådda för två veckor sedan. Fin utsikt över Kungsholmen har de och himmelsljuset kompletteras vid behov med LED-lamporna.

Vår favoritpotatis Amandine ligger på förgroning. De brukar utvecklas bra i fuktad såjord om de får stå svalt och ljust. Så fort istäcket försvunnit ur dalen kommer jag att sätta dem, kupa rejält, täcka med dubbel fiberduk och hålla tummarna för att majfrosten inte nyper dem i öronen.

För övrigt har jag ägnat all fritid de senaste veckorna åt att förbereda ett inlägg om vitlök. Det har hänt en massa på forskningsfronten sedan mina örtaböcker skrevs och jag måste givetvis uppdatera min kunskap om jag nu ska blogga om läkeväxter med rent samvete. Men att googla efter information och granska den kritiskt är verkligen inte gjort i en handvändning. En sökning på "garlic" ger över sjuttio miljoner träffar! Det tar tid att vaska fram det som är värdefullt bland allt skräp som virvlar runt på nätet. Och när jag väl hittar exempelvis intressanta forskningsrapporter blir jag irriterad på att jag som icke-medicinare vägras tillgång till rapporterna i fulltext. På sin höjd får jag läsa ett mycket summariskt "abstract". Huvudet surrar av obesvarade frågor:
- Hur väljer man ut vad i växten som testas?
- Varför envisas man med att i de flesta kliniska tester av läkeväxter använda syntetiskt isolerade och processade ämnen ur växten - när kanske just samspelet mellan olika substanser i den färska örten är själva hemligheten?
- De här forskarna som undersöker läkeväxter "vetenskapligt", vem finansierar deras forskning - egentligen? Hur får jag reda på det?

Men jag lovar, jag ger mig inte, även om den självpåtagna uppgiften att bidra med välunderbyggd kunskap om läkeväxter ibland känns lite som att ro motströms...

Piller mot melankoli

2011-03-11T14:24:00.016+01:00

Lider av svårartad melankoli. Vet att många är trötta på oss bloggare som klagar över denna isvinter. Skärpning, Laila, säger jag. Det hjälper inte. Det enda som ger kortvarig lindring är att suga en stund på bilder från tiden kring midsommar i fjol.

För mig är det här den bästa tiden. Då är alla köksväxter sådda eller utplanterade.

Då växer det så det knakar i växthusen.

Har lovat mig själv att i år ska jag ta ledigt från allt projektarbete under de två magiska veckorna kring midsommar och bara gå omkring i trädgården och lukta på blommorna...

...och njuta av de vilda partierna.

Fler tolkningar av veckans tema i Blooming Friday hittar du här.

Mina magiska lampor

2011-03-09T16:22:00.005+01:00

Nu när de första chileplantorna tittat upp är det dags att plocka fram växtlamporna. För ett år sedan skaffade jag tre LED-lampor med specialljus för växter:
– blått/blått ljus för nysådd, kryddor, gröna växter

– rött/rött ljus för blommor
– rött/blått ljus som stimulerar både grönska och blomning.

Samtliga plantor jag drog upp förra året blev de bästa jag någonsin fått så jag är nöjd med inköpet trots att lamporna var hiskligt dyra. Kanske jämnar det ut sig i längden eftersom de drar bara 15 W men motsvarar 150 W. Brinntiden uppges vara 5 gånger längre än vanliga lågenergilampor. De avger väldig lite värme, jag kan ta på dem utan att bränna mig.

En stor fördel är att lamporna har E27-fästen som passar i vanliga lamphållare. Jag använder klämlamphållare som lätt kan flyttas och fästas där det passar för tillfället. Just nu står lådan med chileplantor på golvet i vårt svala sovrum med hållaren fastklämd i en bokhylla.

Jag börjar med den helblå lampan. När plantorna blir större byter jag till rött/blått. Då behöver förhoppningsvis nyvakna tomatplantor det blå ljuset för en bra start. Idag har jag sått diverse blommor som kommer att få rött ljus från början. Allteftersom plantorna växer kan jag öka avståndet mellan lampa och plantor och så småningom kan en lampa lysa upp 1-2 kvadratmeter.

Kyrkogård? Nej, det är bara...

2011-03-06T06:53:00.006+01:00

...köksträdgården som ligger begravd under en halv meter isig snö.

Även växthusen är en sorglig syn. Fem takfönster har rasat in .

Här är det de två yttersta som kollapsat.

Undrar hur vinstocken mår? Vi har en hel del att göra när vintern så småningom släpper sitt grepp. Allt tyder på att det dröjer länge än...

Chilesådd – i senaste laget?

2011-02-22T14:04:00.012+01:00

I år drar jag vis av erfarenheten igång mina fröpottor senare än vanligt. I fjol fick jag problem att härbärgera alla omskolade plantor innan de kunde flytta till växthusen eftersom våren kom ovanligt sent. Alla tecken tyder på att det blir ännu senare i år och dessutom måste vi reparera växthusen innan plantorna kan flytta in. Hittills har tre takfönster pajat...

Börjar med att så chilepeppar, samtliga är nya för mig och jag tar tacksamt emot tips och synpunkter när det gäller odling, användning m.m.

1. Capsicum baccatum 'Hot Lemon'
Många chileentusiaster lovordar denna sort för den fruktiga smaken med citruston. Fröfirman säger att den är ganska tidig, mycket rikgivande och lätt att torka med bevarad arom.

2. Capsicum chinense 'Caribbean Red Habanero'
En superstark chile som kommer att uppskattas av sönerna. Förhoppningsvis gillas den inte av ohyra. Jag planerar att experimentera med olika örtbaserade insektsmedel där stark chilepeppar ingår i recepten. Rapporter kommer.

3. Capsicum annuum 'Serrano Chili'
Ska vara rikgivande, mycket stark och lätt att torka. Jag kommer att göra chileflingor av det som blir över efter säsongen.

4. Capsicum annuum 'Hungarian Yellow Wax Hot'
Klarar troligen att stå utomhus på skyddad plats, tidig och pålitlig. Ganska stark men styrkan varierar från frukt till frukt.

5. Capsicum Annuum 'Peruvian Purple'
Den här föll jag för på grund av färgen. Hela plantan är blågrå och frukterna är mörklila.

6..Capsicum baccatum 'Jamaican Bell'
En mild chilefrukt med rolig form, kan fyllas med ost och gratineras i ugn, måste testas!

Vinter igen

2011-02-11T12:29:00.007+01:00

För bara ett dygn sedan tutade talgoxarna i träden utanför altanen. Det var nästan vår i luften. Nu tjuter vinden och snön yr. Hela stan är förpackad i vitt fluff, alla stadsbussar var inställda under morgonen och Tim fick ta sig fram med sälsim på morgonsvängen.

Här var det snöfritt igår...

...men i Fagerdala lägger sig den nya snön bara på den gamla isiga.

Får trösta mig med några amaryllis, visserligen snövita men ändå...

Fler vinterrapporter hittar du hos Katarina.

I sommar kommer det att dofta rödklöver i huset!

2011-01-28T05:26:00.009+01:00

Egentligen hade jag inte tänkt ta med rödklöver, Trifolium pratense, här i mitt örtapotek. Det står inte ett ord om rödklöver i någon av mina "västerländska" böcker om läkeväxter. Däremot hittade jag för länge sedan en notis i en bok om örter för skönhetsvård om att te på rödklöver kan användas som hårsköljmedel och uppfriskande ansiktsvatten. Unga damer i min närhet har nappat på idén, främst för att blommorna är lätta att hitta och behåller sin vackra färg även i torkat tillstånd. Så vi har samlat rödklöverblommor och använt dem lite förstrött. Det föll mig aldrig in att googla på rödklöver...

I somras var det barnbarnet Albas tur att skörda rödklöver och fylla en glasburk som födelsedagspresent till mamma - att användas till håret. Burken blev fin, vi fotograferade den och jag sparade bilden för en kuriosanotis här på bloggen.

När jag för några veckor sedan började förbereda ett inlägg om rödklöver gick jag som vanligt ut på nätet och sökte, först på det svenska namnet: 11200 träffar; sedan på det latinska: 223000 träffar. Oj! Engelskans redclover ger över 800000 träffar. Vad har hänt?

En närmare titt visar att många träffar gäller annonser/artiklar från företag som säljer hälsokost. Jag börjar läsa och blir mer och mer förvirrad. Rödklöver påstås bota en mängd åkommor, inklusive cancer. Mina varningslampor börjar blinka. Motstridiga uppgifter dyker upp. Örten kan bota bröstcancer - örten kan orsaka bröstcancer??? Örten kan förhindra klimakteriebesvär - örten har ingen verkan på klimakteriebesvär??? Ordet "fytoöstrogen" ("växtöstrogen") dyker upp. Jag söker mig fram till medicinska artiklar om fytoöstrogen och rödklöver. Det finns hundratals, framförallt från de senaste 15 åren och från engelskspråkiga länder. Det forskas för fullt på rödklöver i främst USA, Australien, Nya Zealand. Många artiklar i vetenskapstidskrifter kommer jag som icke medicinare inte åt annat än som korta sammandrag. Jag ska givetvis fortsätta att rota i det här och kontaktar nu svenska forskare som kopplas till fytoöstrogen. Återkommer med rapporter när bilden klarnat!

Klart är dock att rödklövern i århundraden varit känd som läkeväxt i traditionell örtmedicin i Kina, Indien, Öststaterna, Sydamerika... Varför inte här? Kan det bero på att Linné inte betraktade rödklöver som en intressant läkeväxt? Han nämner vad jag kunnat utröna bara att irländarna använde rödklöver som mjölersättning under nödår.

Inom ayurveda används rödklöver ganska flitigt men användningen är komplicerad eftersom vissa preparat anses passa personer med viss läggning psykiskt och fysiskt men inte andra. Ayurveda kan använda rödklöverte

- för att rena kroppens vävnader på miljögifter och ämnesomsättningsprodukter;

- för att bota förkylningstillstånd med hög feber, svår hosta och slembildning;

- för att hämma kräkningar;

- för att lindra eksem, hudinflammationer, torr och flagnande hud;

- för att lindra vid olika kramptillstånd, kikhosta mm.

(Källa: Hallqvist, J., Örtapoteket läk dig själv med ayurveda och naturens mediciner. Ica Bokförlag, 2010)

Jag har inte haft möjlighet att kontrollera om något av dessa påståenden har belagts vid kliniska forskningsförsök.

Däremot har jag hittat relativt tillförlitliga analyser av innehållet i rödklöver. Listan är mycket lång, jag tar här bara upp några beståndsdelar som jag bedömer som särskilt intressanta:

- salicylsyra

- antioxidanter

- vitamin A, C, F och P, flera B-vitaminer

- många livsviktiga mineraler: kalcium, kalium, järn, fosfor, mangan, magnesium, zink, kobolt och små mängder krom och molybden

I sommar ska jag skörda nyutslagna blommor, torka dem på torrt och mörkt ställe och använda som te vid förkylning och feber (salicylsyran) och som allmänt stärkande dryck (vitaminerna, mineralerna). Jag beräknar 2 tsk torkad blomma till 2 dl kokande vatten, får dra en halvtimme. Även håret får sig en omgång då och då...

Det kommer att dofta ljuvligt i huset av blommorna, både dem jag torkar och dem jag gärna har som prydnad!

(Fler inlägg om dofter hittar du här hos Katarina i Blooming Friday.)

Bedrövelse

2011-01-15T17:41:00.003+01:00

Ett takfönster på lilla växthuset har rasat in!

Inte roligt, men som tur är har vi ett reservfönster i trädgårdsförrådet. Det lär dock dröja innan vi kan montera det...

Snöröjning!

2011-01-09T23:33:00.003+01:00

Idag har vi ägnat oss oss snöröjning på Fagerdala. Först fick vi skotta oss fram till stegen uppe vid snickarboden. Det tog en dryg timme.

Sedan skottade vi taket på huset. Det tog tre timmar.

Jag misstänker att vi båda kommer att ha träningsvärk i morgon...

Överraskning och ambitioner

2011-01-02T22:03:00.009+01:00

På årets sista dag fick jag en bloggutmärkelse av Maja på bloggen Färgtrappan!

Så här motiverar Maja utmärkelsen:
"Laila har fantastiska växtkunskaper och på hennes blogg kan man till exempel få veta , vad man kan använda timjan till, mer än att lägga den i maten. Hos henne har jag lärt mig mycket det här året."

Tack Maja, jag blev förstås både överraskad och glad! Med utmärkelsen följer en uppmaning att berätta tre saker om sig själv och att skicka utmärkelsen vidare till tre bloggar. Jag börjar med den roligaste och samtidigt svåraste uppgiften, att välja bara tre bloggare. Helst skulle jag vilja utse alla på min blogglista! men jag måste ju välja och det får bli tre bloggar som jag kommit att betrakta som värdefulla kunskapsbanker var och en på sitt sätt:

Helen i Piteå med bloggen Tankar om och från min trädgård, en guldgruva för alla som är intresserade av frösådd. Helen har också en hemsida där hon överskådligt presenterar bilder och fakta kring mer än 300 frösådda blommor, buskar och träd!

Inger i Härnösand med bloggen Kärleksstigen, entusiasmerande rosexpert som generöst delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter när det gäller rosor och klematis.

Ingela med bloggen Gelas hem och trädgård, kunnig grönsaksodlare, kålspecialist bland annat. Ingelas kreativa grönsaksrecept testar jag gärna och hennes äppelmust är helt suverän!

När det gäller den andra uppgiften väljer jag att berätta om tre ambitioner jag har inför den nya året.

1. Börja måla akvarell! För fem år sedan gick jag en kurs tillsammans med barnbarnet Amanda.

Här är några alster från den tiden, tydligt präglade av att jag hade grå starr på båda ögonen, det ligger som en brungrå hinna över dem.

Nu ser jag färger igen, men i övrigt är synen skruttig, ungefär som om jag gick omkring och kisade hela tiden - precis om man gör när man ska måla akvarell och försöka se färgfält och ljus och skuggor i stället för detaljer. Dags att plocka fram akvarellådan!

2. Dreja! Amanda och jag gick också en keramikkurs och det blev några skålar. Här är den största:
Tyvärr var den en kvällskurs med fler deltagare än drejskivor så man hann aldrig riktigt få in handgreppen. Nu letar jag efter någon som anordnar veckoslutskurser och barnbarnen Emmy, Blanca och Alba vill gärna hänga med.

3. Snickra! För 30 år sedan köpte jag två gamla fönster från en rivningsfastighet. De är ca 60x60 cm.

Har länge tänkt göra vitrinskåp till mina örtaburkar och i sommar får jag chansen när maken ska bygga om altanen utanför snickarboden och gästhuset. Det gamla virket har den rätta patinan för att bli skåpsstommar...

För mycket av det goda?

2010-12-30T05:32:00.005+01:00

Vid runda fönstret i sovrummet har jag ställt vår halvmeter höga jugendvas och fyllt den med vita amaryllis. Jag gillar vasen och jag gillar amaryllis men jag är inte säker på att kombinationen är så lyckad?

I vardagsrumsfönstret får det gärna vara "extra allt". Hibiskusarna mår bättre än någonsin efter den lyckosamma spinnbehandlingen för några veckor sedan. Den till vänster har tio stora knoppar!

Nu packar vi ihop och flyr till landet med Tim som inte mår bra av nyårsspektakel med raketer och smällare.

God Jul!

2010-12-24T09:43:00.007+01:00

Med min favoritamaryllis önskar jag alla en riktigt skön helg!

Efter en influensapärs är jag äntligen på banan eller åtminstone på benen. Igår tog vi oss ut till Fagerdala som bjöd på julkortsbilder.

Fler julkort hittar du på Blooming Friday.