fredag 30 april 2010
Sniglar!
Upp kvart i sex, morgonsväng genom trädgården med Tim i släptåg. Fukt i gräset efter gårkvällens regn, ganska milt — och massor av sniglar! Nittioåtta stycken har jag dräpt. De flesta små och gulbruna, jag tror det är åkersniglar, några trädgårdssnäckor och en spansk skogssnigel.
onsdag 28 april 2010
lördag 24 april 2010
Årets "lasagne" på gång!
När barnbarnen och jag planerade säsongens köksträdgård hamnade sockermajs högst på önskelistan. Det börjar bli många favoriter som konkurrerar om utrymmet: kronärtskocka, släpärt, squash, potatis, rödbetor, grönkål, mormorshallon... Dags att utvidga, alltså. Det får bli ett "annex" i det soligaste hörnet på andra sidan gräsmattan utanför det nuvarande kökslandet.I söndags hämtade vi ett lass hästgödsel från stallet i närheten och under veckan har jag byggt upp en lasagne som blir 4x2 m ungefär. Jag har följt receptet som jag beskrev i inlägget den 26 februari. Enda tillägget är torblockskanten. Blocken blev över när vi anlade vårt woodland för 5 år sedan. Nu kom de väl till pass!Återstår bara att lägga på en dm sållad åkerjord från upplagen bakom växthusen blandad med fin kompost. Det dröjer innan majsplantorna får komma ut så jag ska sätta en omgång gul lök och sallad under fiberduk så länge.
måndag 19 april 2010
Vallört - min bästa läkeört
Svårläkta sår, värk i leder och muskler, acne, brännskador, skavsår. Det är några exempel på hur jag använder roten av Äkta vallört, Symphytum officinale. Jag garanterar att den är otroligt effektiv! Så fort jorden reder sig gräver jag upp ett par plantor. Rotsystemet är mycket djupt och plantorna kommer alltid tillbaka på samma plats senare under sommaren. De orörda plantorna sätter snabbt fart och jag skördar blad och stjälkar 4-5 gånger under säsongen och använder som "medicin" för trädgården, som gödselvatten, mot bladlöss, som kompostaktivator. Ungefär som nässlor, men bättre i dessa avseenden enligt min erfarenhet.
Rötterna är kraftiga och köttiga. De som har en liten bladtofs upptill tar jag åt sidan och gräver ner på ängen utanför inhägnaden, där de snabbt blir nya plantor som trivs bra i den djupa lerjorden. Rådjuren brukar inte knapra på de stickiga bladen.
Jag sköljer och skalar rötterna noga. Allt överblivet växtmaterial lägger jag i en hink med vatten som får stå i växthuset ett par veckor innan jag silar, späder ett till femton och vattnar mina värdefullaste växter. Innehåller kalium, kisel, magnesium och andra spårämnen, mums! De skalade rotbitarna skivar jag tunt...
...och trär upp dem på trådar för torkning i ca 40 grader i ugnen. De innehåller slemämnen som ger mina händer babyhud av att pyssla med dem, men som också gör att slantarna limmas fast vid underlaget om man försöker torka dem på galler eller bakplåtspapper. När jag behöver använda roten gör jag en dekokt av rotbitar och vatten i proportionerna ett till tio ungefär. Rot och vatten kokas upp, får sjuda i 10-15 minuter,svalna och silas. Till sår o.d. dränker jag in en steril bomullstuss eller kompress med avkoket. Gasbinda eller jätteplåster utanpå. Avkoket håller sig i kylskåp någon dag.
Till behandling av värkande leder eller muskler mal jag rotbitar och sjuder i vatten 15 minuter till en lagom grötig gröt som jag lägger i en påse av lakansväv. Påsen ska täcka den onda stället. Påsen är ganska blöt så jag brukar sätta på en plastpåse innan jag täcker med elastisk binda eller gasvävsstrumpa eller en gammal T-shirt beroende på var värken sitter.
Förutom slemämnen innehåller äkta vallört bl.a. garvämnen och allantoin, en sårläkande och inflammationshämmande substans. Den innehåller också lasiokarpin som kan framkalla tumörer och förgiftningar vid invärtes bruk.
Det finns flera varieteter av vallört, en med gulvita blommor som växter norrut och en fodervallört med blå blommor och en uppländsk vallört som också har blåaktiga blommor. De innehåller troligen ungefär samma ämnen som Äkta vallört men jag har ingen erfarenhet av dem.
Rötterna är kraftiga och köttiga. De som har en liten bladtofs upptill tar jag åt sidan och gräver ner på ängen utanför inhägnaden, där de snabbt blir nya plantor som trivs bra i den djupa lerjorden. Rådjuren brukar inte knapra på de stickiga bladen.
Jag sköljer och skalar rötterna noga. Allt överblivet växtmaterial lägger jag i en hink med vatten som får stå i växthuset ett par veckor innan jag silar, späder ett till femton och vattnar mina värdefullaste växter. Innehåller kalium, kisel, magnesium och andra spårämnen, mums! De skalade rotbitarna skivar jag tunt...
...och trär upp dem på trådar för torkning i ca 40 grader i ugnen. De innehåller slemämnen som ger mina händer babyhud av att pyssla med dem, men som också gör att slantarna limmas fast vid underlaget om man försöker torka dem på galler eller bakplåtspapper. När jag behöver använda roten gör jag en dekokt av rotbitar och vatten i proportionerna ett till tio ungefär. Rot och vatten kokas upp, får sjuda i 10-15 minuter,svalna och silas. Till sår o.d. dränker jag in en steril bomullstuss eller kompress med avkoket. Gasbinda eller jätteplåster utanpå. Avkoket håller sig i kylskåp någon dag.
Till behandling av värkande leder eller muskler mal jag rotbitar och sjuder i vatten 15 minuter till en lagom grötig gröt som jag lägger i en påse av lakansväv. Påsen ska täcka den onda stället. Påsen är ganska blöt så jag brukar sätta på en plastpåse innan jag täcker med elastisk binda eller gasvävsstrumpa eller en gammal T-shirt beroende på var värken sitter.
Förutom slemämnen innehåller äkta vallört bl.a. garvämnen och allantoin, en sårläkande och inflammationshämmande substans. Den innehåller också lasiokarpin som kan framkalla tumörer och förgiftningar vid invärtes bruk.
Det finns flera varieteter av vallört, en med gulvita blommor som växter norrut och en fodervallört med blå blommor och en uppländsk vallört som också har blåaktiga blommor. De innehåller troligen ungefär samma ämnen som Äkta vallört men jag har ingen erfarenhet av dem.
söndag 18 april 2010
Växthuspyssel och vårtecken
Vad håller husse på med? Jo, inspirerade av Helen i Piteå, som på sin blogg Tankar om och från min trädgård berättar att hon redan fyllt växthuset med fröplantor, ville vi testa om det fungerar i vår kalla dalgång också. Det börjar bli väldigt trångt i alla fönster inomhus. Upp med bubbelplast utom åt sydsidan, in med fröplantor, termometrar, lampor och värmefläkt ställd på 10 grader.
Nu vid 7-tiden på sändagskvällen är det fortfarande 18 grader i växthuset medan utomhustemperaturen är 7 grader. Det verkar lovande!
VÅRTECKEN
Första fjärilen dök upp bland krokusarna idag...
...och en humla fick spader av vårglädje och rullade sig i pollen!
fredag 16 april 2010
Mitt naturapotek - inledning
Sedan snart 50 år har jag samlat på mig kunskaper om och erfarenheter av odling och örtmedicin. Det började på allvar när en liten familjemedlem blev svårt sjuk med livshotande diarréer. I samarbete med barnläkare provade vi så småningom ut en fungerande diet av hemodlade grönsaker och aminosyror på burk. Jag fick plugga näringslära från grunden och eftersom det fanns tecken på allergiska reaktioner mot allehanda skolmedicinska preparat konsulterade jag välrenommerade naturmedelsexperter och började försiktigt experimentera med enkla örtpreparat.
En del örter som ingår i mitt apotek odlar jag men det mesta samlar jag in i den "vilda" naturen och några få preparat köper jag i hälsokostbutik. Jag är ingen fanatiker utan skeptisk och försiktig och försöker skaffa så mycket information som möjligt från olika källor när det gäller örternas innehåll och verkan. Jag testar och studerar effekter. Jag följer också forskning på området.
Till min hjälp har jag en ansenlig samling örtaböcker. Här vill jag nämna några favoriter. Övriga böcker och andra källor hänvisar jag till när jag hämtar information till mina inlägg om örter.
Thomson, William A.R. (red) Läkeväxter från hela världen. P.A Norstedt & Söner förlag, Stockholm, 1978. Det här är den bok jag oftast går till, framför allt för att den innehåller tre utmärkta uppslagsdelar. Det finns en alfabetisk förteckning över 247 medicinalväxter med uppgifter om vilka krämpor och lindrigare sjukdomar respektive växt har visat sig verksam för. Den andra uppslagsdelen förtecknar i bokstavsordning vanliga åkommor som kan lindras med vilka örter och hur man preparerar örten. Den tredje uppslagsdelen listar de 247 läkeväxternas innehåll av verksamma substanser och deras effekter samt när och hur växten ska skördas och lagras. I bokens inledningskapitel finns en översiktlig och ganska lättfattlig beskrivning av kemiska substanser som kan förekomma och hur dessa framkallar en fysiologisk effekt.
Örtmedicin och växtmagi. Det Bästa, Stockholm, 1982. Även denna bok konsulterar jag ofta. Den presenterar 210 svenska medicinalväxter i bokstavsordning efter den svenska namnet. Tydliga bilder, utmärkt sammanfattning av förekomst, kännetecken, använda växtdelar, innehållsämnen, medicinsk verkan och användning. Det finns även ett omfattande kapitel som presenterar exotiska växter. De aktiva ämnena i växter beskrivs i ett utförligt avsnitt som dock kräver en del förkunskaper inom kemi och biologi.
McIntyre, Anne, Stora örtläkeboken för kvinnor. Forum, 1997. Boken presenterar "milda men effektiva örtkurer för kvinnor i alla åldrar". En del om babyvård finns också med. Det här är de tonåriga barnbarntösernas favoritbok, framför allt för beskrivningarna av vad som händer i kroppen under olika åldrar. Den är inte så lätt att hitta i som mina andra böcker eftersom många av växtpresentationerna varvas in i avsnitten om kroppens åldrar. En bok att fördjupa sig i snarare än en uppslagsbok. Kapitlet om växternas kemi är lättfattligt.
En del örter som ingår i mitt apotek odlar jag men det mesta samlar jag in i den "vilda" naturen och några få preparat köper jag i hälsokostbutik. Jag är ingen fanatiker utan skeptisk och försiktig och försöker skaffa så mycket information som möjligt från olika källor när det gäller örternas innehåll och verkan. Jag testar och studerar effekter. Jag följer också forskning på området.
Till min hjälp har jag en ansenlig samling örtaböcker. Här vill jag nämna några favoriter. Övriga böcker och andra källor hänvisar jag till när jag hämtar information till mina inlägg om örter.
Thomson, William A.R. (red) Läkeväxter från hela världen. P.A Norstedt & Söner förlag, Stockholm, 1978. Det här är den bok jag oftast går till, framför allt för att den innehåller tre utmärkta uppslagsdelar. Det finns en alfabetisk förteckning över 247 medicinalväxter med uppgifter om vilka krämpor och lindrigare sjukdomar respektive växt har visat sig verksam för. Den andra uppslagsdelen förtecknar i bokstavsordning vanliga åkommor som kan lindras med vilka örter och hur man preparerar örten. Den tredje uppslagsdelen listar de 247 läkeväxternas innehåll av verksamma substanser och deras effekter samt när och hur växten ska skördas och lagras. I bokens inledningskapitel finns en översiktlig och ganska lättfattlig beskrivning av kemiska substanser som kan förekomma och hur dessa framkallar en fysiologisk effekt.
Örtmedicin och växtmagi. Det Bästa, Stockholm, 1982. Även denna bok konsulterar jag ofta. Den presenterar 210 svenska medicinalväxter i bokstavsordning efter den svenska namnet. Tydliga bilder, utmärkt sammanfattning av förekomst, kännetecken, använda växtdelar, innehållsämnen, medicinsk verkan och användning. Det finns även ett omfattande kapitel som presenterar exotiska växter. De aktiva ämnena i växter beskrivs i ett utförligt avsnitt som dock kräver en del förkunskaper inom kemi och biologi.
McIntyre, Anne, Stora örtläkeboken för kvinnor. Forum, 1997. Boken presenterar "milda men effektiva örtkurer för kvinnor i alla åldrar". En del om babyvård finns också med. Det här är de tonåriga barnbarntösernas favoritbok, framför allt för beskrivningarna av vad som händer i kroppen under olika åldrar. Den är inte så lätt att hitta i som mina andra böcker eftersom många av växtpresentationerna varvas in i avsnitten om kroppens åldrar. En bok att fördjupa sig i snarare än en uppslagsbok. Kapitlet om växternas kemi är lättfattligt.
onsdag 14 april 2010
VÅR!
För en vecka sedan täcktes pionrabatten av två decimeter snö. Idag lyser den vit av krokusar!
Det går fort nu, svårt att hinna allt som behöver göras. Det tjocka lövlagret i surjordssängarna borde jag ha lyft bort lite tidigare. Vintergäck och pärlhyacint ser mycket märkliga ut... (Tack Anja för hjälp med bilderna!)
Det går fort nu, svårt att hinna allt som behöver göras. Det tjocka lövlagret i surjordssängarna borde jag ha lyft bort lite tidigare. Vintergäck och pärlhyacint ser mycket märkliga ut... (Tack Anja för hjälp med bilderna!)
söndag 4 april 2010
Än är det vinter kvar...
...åtminstone i vår dalgång bara drygt tre mil från Slussen:
Köksträdgården sover sött under ca tre decimeter snö...
...och ännu mer täcker blivande rosenrabatten, nuvarande kaprifolrabatten.
Av våra drygt trettio azaleor och rhododendron i surjordsdalen är det bara åtta som syns! Men vi tar det hela med jämnmod och tröstar oss med att snön säkert skyddar mot den ilskna nattfrosten.
Köksträdgården sover sött under ca tre decimeter snö...
...och ännu mer täcker blivande rosenrabatten, nuvarande kaprifolrabatten.
Av våra drygt trettio azaleor och rhododendron i surjordsdalen är det bara åtta som syns! Men vi tar det hela med jämnmod och tröstar oss med att snön säkert skyddar mot den ilskna nattfrosten.
fredag 2 april 2010
Speciallampor för frösådd, lägesrapport 3
Sedan förra rapporten har båda brickorna stått i ett ljust takfönster med stödljus av den röd-blå lampan morgon och kväll. Den blå lampan behövdes till en massa nya plantor som kommit upp mycket snabbare än vanligt och som på grund av platsbrist i fönstren står på golvet i ett mörkt hörn... Det systematiska experimentet har alltså pajat - men lamporna är vi och plantorna hittills mycket nöjda med. Så här såg chili och kompani ut för två dagar sedan:
Brickan som fick blått ljus från början ligger fortfarande lite före. Samtliga chiliplantor är minst 10 cm och har fått åtta blad förutom hjärtbladen.
Den röd-blå brickans chiliplantor har fått i snitt sex blad. Blomplantorna har kommit lika långt på båda brickorna.
Fråga mig inte varför färgåtergivningen blev så olika på de två fotografierna som togs med samma inställning och vid samma tid! Någon fotograf blir jag nog aldrig. Barnbarnen har lovat att hjälpa mig fotografera Fagerdala när det blir dags. Just nu ser det ut att dröja ett bra tag innan vårbruket kan börja. Snön ligger kvar, det är minusgrader på nätterna... Suck!
Brickan som fick blått ljus från början ligger fortfarande lite före. Samtliga chiliplantor är minst 10 cm och har fått åtta blad förutom hjärtbladen.
Den röd-blå brickans chiliplantor har fått i snitt sex blad. Blomplantorna har kommit lika långt på båda brickorna.
Fråga mig inte varför färgåtergivningen blev så olika på de två fotografierna som togs med samma inställning och vid samma tid! Någon fotograf blir jag nog aldrig. Barnbarnen har lovat att hjälpa mig fotografera Fagerdala när det blir dags. Just nu ser det ut att dröja ett bra tag innan vårbruket kan börja. Snön ligger kvar, det är minusgrader på nätterna... Suck!