Därför älskar jag vit blom och ljusa juninätter

Jag har synproblem, flera olika. Det jag lider mest av är skruttigt mörkerseende. När det skymmer på ser jag noll, nada, ingenting. Utom vitt. Därför vimlar det av vitblommande växter i min trädgård.

Vita syrener, ett helt gäng har vi satt.

Älskar de vitblommande, doftande azaleorna.

Många av våra rhododendron  är tack och lov vitblommande, gärna med mörkare mitt.

Prästkragarna växer som ogräs i vår så kallade gräsmatta men vi klipper runt omkring och de blommar länge och lyser i sommarnätterna.

Den annuell jag inte kan vara utan är vit blomstertobak, drar upp dem i växthuset och strör ut dem överallt i rabatterna där de doftande blommorna svävar som fjärilar över grönskan, de blommar länge.

Till och med i kökslandet pular jag ner tobaksplantor där det finns lite plats...

Ett annat synproblem sedan tio år är makuladegeneration. Makulan eller gula fläcken finns centralt i näthinnan och är det område där man ser skarpast. Min synskärpa är bedrövlig, särskilt på nära håll. När jag ska fotografera ser jag sökbilden som ett blurr och får skjuta i blindo så att säga. Det märks säkert på många bilder här i bloggen. Om bilden är skarp är det oftast rena turen.

Ett tredje problem började dyka upp för drygt ett år sedan. Jag ser dubbelt! Inte hela tiden utan i speciella situationer: När vi åker bil i halvmörker och mörker och när vi går på teater och opera. Upplysta föremål blir alltså dubblerade: jag ser två vägar, två ex av varje bil som kör framför oss eller möter, dubbla gatlyktor osv. På teatern och operan får jag sitta och blunda växelvis med ögonen för att kunna hänga med i vad som pågår om det är flera människor samtidigt på scenen, kopian hamnar ganska långt från originalet och det hela blir ganska rörigt. Jag har genomgått datortomografi av hjärnan och där fanns inget alarmerande så utredningen fortsätter. Än så länge ser jag inte dubbelt i trädgården som tur är.

Och som tur är finns det alltså väldigt många fina växter som jag ser även i skymningen.

Det här är ett försenat bidrag till Blommig Fredag på temat "Därför älskar jag..." Fler bidrag hittar du här

Veckans Vilda Växt: Åkerfräken, Equisetum arvense

Vill du ha växter med större motståndskraft mot svampsjukdomar som mögel, svartfläcksjuka, röta, skorv, mjöldagg? Och/eller är ditt hår glanslöst, naglarna spröda, huden lite slapp? I så fall ska du genast ge dig ut och samla åkerfräken, Equisetum arvense. Om du är osäker på hur du ska kunna skilja åkerfräken från andra fräkenarter rekommenderar jag ett besök på Den virtuella floran, http://linnaeus.nrm.se/flora/orm/equiseta/equis/equiarv.html

Åkerfräken innehåller bland annat kiselsyra som går att lösa ut genom kokning. Våra trädgårdsväxter kan absorbera löslig kiselsyra som sedan transporteras till bladens yttersta cellskikt och bildar en barriär mot svampangrepp. Den hårt bundna markkiseln som finns i alla mineraljordar kan fanerogamer inte absorbera så lätt. Men det kan fräkenväxterna!

Även människokroppen behöver kisel som i samverkan med kalcium bygger upp all bildväv. Särskilt hår, hud och naglar stärks av åkerfräkenavkok.

Var noga med att bara plocka friskt gröna exemplar. Det du inte ska använda omedelbart måste du torka på torr, varm och skuggig plats. Jag mörklägger gäststugan under några dagar och repar sedan ner de torkade grenarna i mörka burkar med tättslutande lock. De hårda stammarna brukar jag ta åt sidan och göra ett avkok på för en sensommardusch av trädgårdsjorden. Annars är det tidig vår precis när tjälen gått ur jorden och sen höst som är de obligatoriska tidpunkterna för åkerfräkenbehandling av jorden i trädgård och växthus. Jag brukar dessutom ge en dusch en gång i månaden under säsongen till särskilt känsliga områden.

Så här gör jag avkok:

- 60 gram torkad ört eller drygt 400 g färsk ört till 2-3 l vatten

- torkad ört blötläggs ett dygn, färsk ört någon timme

- får sedan småkoka minst 1 timme och stå i minst 2 timmar

- förvaras svalt i något dygn om det inte används bums

- späds 1:10 och stänks med björkriskvast eller sprutas med blomspruta på jorden i rabatter, växthus och grönsaksland. Särskilt viktigt är det att behandla jorden kring rosor (städa bort alla nedfallna blad först), fruktträd och bärbuskar, tomater och gurka.

OBS Åkerfräkenbesprutning fungerar endast förebyggande. Om angreppet av t.ex. mjöldagg är ett faktum får man ta till andra medel såsom såpvatten med lite bikarbonat.

Samma utspädda avkok kan man använda som hårsköljmedel eller fotbad. Till åkerfräkendekokt att dricka tar jag två teskedar finsmulad ört och drygt 2 dl vatten, blötlägger helst ett par timmar, småkokar i 15 minuter och låter svalna. Ganska god, lite höig smak. Två koppar om dagen under max en vecka brukar vara en lagom kur.

Så till den besvärliga sidan av åkerfräken – det är ett av våra värsta ogräs, snudd på omöjligt att utrota på "vanligt" sätt med rensning eller ogräsmedel. Orsaken framgår av nedanstående skiss:

Som synes har åkerfräken längst till höger ett sanslöst djupt rotsystem och förökar sig (förutom med sporer) genom att skicka upp skott från oändligt långa vertikala utlöpare på mer än en meters djup! Det var den dåliga nyheten. Den goda nyheten är att fräkenväxter är extremt ljusberoende. Tji ljus, tji växt! Alltså finns två alternativ
1) ständig klippning av ovanjordiska delar
2) total marktäckning under ett antal år. 
Eftersom växten är fena på att skicka utlöpare gäller det att ta till ordentligt när man täcker. 

Regn – äntligen!

Efter drygt en månads toktorka toppad med någon veckas sommarhetta fick vi så äntligen regn idag. Inte mycket ännu, kanske 7 mm, men vädergubbarna lovar mera. Att man kan bli så glad för lite blänk i stenläggningen på uteplatsen!

Kyligt är det också, just nu visar utetermometern 4 grader, och en stark nordan har dragit genom dalen hela dagen. Inte precis läge för frilandsplantering eller sådd. 

Har därför tillbringat en stor del av dagen i växthusen och bland annat satt ut blommande tomatplantor i stora växthuset. Där gör jag två experiment i år.

Dels gräver jag ner stora krukor i odlingsbädden efter att ha skalat bort ungefär en tredjedel av jorden. Mellan krukorna ska jag sätta diverse kryddväxter och rödlök och fylla på vartefter med kompost och gräsklipp. Hoppas kunna fräscha upp jorden i bäddarna på detta sätt utan att behöva byta ut all jorden.

Dels undersöker jag vad tomaterna gillar bäst:
– att jag som jag brukar lägger några nässelskott i nya krukan innan jag sätter dit plantan
– att jag gör som Anette med bloggen http://rostochradisor.blogspot.se tipsar om idag, sänker ner plantan i nässelvatten en stund innan jag flyttar den till den större krukan.

Jag sätter ut två likvärdiga plantor av varje sort och ger dem var sin typ av nässelbehandling. När de väl är på plats vattnar jag alla med utspätt nässel- och vallörtsvatten och försöker behandla dem rättvist på alla sätt. Min hypotes är att det inte kommer att bli någon större skillnad - eller?..

I morgon MÅSTE jag göra något åt alla blomplantor som står och skriker i sina för små såpottor i lilla växthuset.  Tvåhundra stäppsalvior bland annat. Och blomstertobaken i framkant på bilden börjar redan visa knopp...

PS
Efter regn kommer solsken – men också sniglar! På morgonrundan i trädgården idag tog jag livet av exakt 100 marodörer...

Oj oj

Hjälp, hinner inte med! I går morse när jag kom ut och kastade en blick mot vårt Woodland i öster såg jag det. Två av magnoliorna har slagit ut! Hur gick det till?

Leonard Messel:

och Merrill:

Vrider blicken åt vänster – körsbärsträdet ovanför Woodland blommar för fullt! Himmel!

Går ner för att öppna växthusen, passerar sparrisrabatten och - jo, de dånar plötsligt fram!

liksom de tulpaner som blev kvar på gamla stället när jag flyttade hundratals i höstas...

Och här står de nya pallkragarna och gapar uppfordrande, okej, jag ska så, kanske idag...

Och inne i växthuset trängs plantorna och vill väldigt gärna bli utplanterade så fort som möjligt...

Oj oj oj

Veckans Vilda Växt: Vårtbjörk, Betula pendula

Idag när jag skulle göra mig i ordning för operabesök med ett barnbarn upptäckte jag att schampot var slut. Tur att björkarna precis har spruckit ut, snabbt repade jag en halv liter löv från allt björksly på tomten.

Eftersom jag hade lite bråttom kokade jag upp en halv liter vatten och lät bladen sjuda en kort stund. Snabbkylde, mixade hastigt och silade. Hade jag haft mer tid hade jag finklippt bladen och lagt dem i kallt vatten en  timme och sedan silat ifrån.

Så här såg mitt björkschampo ut när jag vispat den frånsilade vätskan en stund. Löddret kommer av saponiner som bladen innehåller. Naturens tvålämnen. Förr i tiden användes björkblad både till hårtvätt och klädtvätt.

Jag kan intyga att mitt hår blev både rent och mjukt av detta schampo.

Björk eller vårtbjörk som vår vanligaste björk heter har numera det latinska namnet Betula pendula (jag fick lära mig Betula alba, Linnés beteckning). Det är en användbar växt på många sätt. Själv tappar jag inte sav från våra björkar men på nätet finns många recept på vad man kan göra av björksav. Mest är det löven jag använder, förutom till schampo till saltskrubb:

2 dl färska björklöv
5 dl fint oblekt havssalt
2 dl olivolja
1 msk honung

Lägger allt i en skål och mixar. Konsistensen ska bli som en ganska torr pesto. Förvarar i glasburk. När jag använder skrubben tar jag först en varm dusch, skrubbar sedan (men inte ansiktet) och låter det sitta kvar medan jag tvättar håret. Sedan sköljer jag både hår och kropp och känner mig som en ny människa!

Ett utrensande och uppfriskande te kan man göra på björklöv. 2 tsk torkat löv eller 2 msk färskt överhälls med 1,5 dl kokande vatten. Får dra i 10 minuter. Lär också hjälpa mot urinvägsbesvär och reumatisk värk.

Löven innehåller förutom saponiner  garvämne, lite eterisk olja, bitterämne och glykosider. Bästa tiden att samla björklöv är nu och fram till midsommar. Torka löven på svalt och mörkt ställe om du vill ha tillgång till dem året om. Och jo, det går bra att använda löv från vilken björksort som helst.

Avslutar med en bild från hönsgården som är omgiven av nio tjugometersbjörkar!

PS Om du blev intresserad av att laga mat med daggkåpeblad har min matbloggande dotter experimenterat fram en rätt som blev superduper! Receptet kommer du till här: http://finest.se/katinkaskitchen/2016/05/07/den-mest-otippade-pastasasen/

Veckans Vilda Växt: Daggkåpa, Alchemilla vulgaris

Daggkåpan känner nog alla igen. De glänsande dropparna som ofta finns i bladskålen har alltid fascinerat våra barnbarn. Många odlar daggkåpan för de limegula blommornas skull. Men få nu för tiden känner till daggkåpans medicinska egenskaper.

Första gången daggkåpan dyker upp i en örtabok är på 1500-talet och då rekommenderas den mest som sårläkande och sammandragande ört. Nutidens örtaböcker berättar att analyser visar att daggkåpan innehåller bland annat salicylsyra, garvämnen, saponiner, bitterämnen. De två förstnämnda ämnena ger de effekter som 1500-talsboken berättade om.

Stora örtläkarboken för kvinnor har som viktigaste användningsområden menstruationsfrämjande, livmoderstimulerande och inflammationshämmande. Ett av mina barnbarn som ofta får svåra menstruationssmärtor bekräftar att avkok på daggkåpa lindrar betydligt. Man lägger  4-5 färska eller 2 tsk torkade blad till 1 kopp  (ca 2 dl) kallt vatten, kokar upp och låter koka 1 min. Sila ifrån.  Dricker en kopp morgon och kväll.  Ganska gott, lite citronsaft och honung gör att det smakar ännu bättre.

Den lilla droppen är oftast inte dagg utan vätska som pressas ut från bladets kanter och samlas där i mitten som en pärla.

 Det är inte farligt att smaka på den!

Andra användningsområden som kan rekommenderas är som munvatten mot blödande tandkött och som sköljmedel till håret om man har sårig hårbotten.  Småbarn brukar få skorv i hårbotten och då är daggkåpeavkok bra att badda med eftersom det innehåller salisylsyra.

Man kan faktiskt använda daggkåpa som grönsak också. Testa späda blad har en mild citruston och kan användas i en sallad.  Eller inspireras av min matbloggande dotter som experimenterat fram en rätt som till slut blev superduper! Receptet kommer du till här: http://finest.se/katinkaskitchen/2016/05/07/den-mest-otippade-pastasasen/

Alla sorters daggkåpor kan användas. Här prunkar vår jättedaggkåpa utanför lilla växthuset - men det är en gammal bild, ännu så länge har bara de gulliga bladen knycklat sig upp ur jorden.

Orangeriet fas 2

Äntligen är hantverkarna klara med sin del av orangeribygget. Plåtslagarna har gjort ett fint jobb med taket tycker vi.

Nu kan vi börja sätta färg på hela härligheten när det blir lite varmare. Problemet är att vi inte  är överens när det gäller färgval. Taket är ju svart, fönsterdelen blir vit och brädgången utanför fönsterdelen blir svart. Men resten? Följande alternativ finns:

1) Träpanel faluröd, mursocklar och murstock vitkalkade. 

2) Träpanel faluröd, mursocklar och murstock svarta.

3) Träpanel grå (tjärvitriol), mursocklar och murstock mörkgrå.

Det som talar för alternativ 1 är att närmaste byggnaden, jordkällaren har den färgställningen. 

Argumentet för alternativ 2 är att själva torpet har faluröd panel och svarta socklar.

Argument för 1 och 2 är att alla andra byggnader på tomten är faluröda: gästhus, snickarbod, vedbod, hönshus.

Argument för alternativ 3 är att orangeriet är byggt i en helt annan stil än de gamla byggnaderna och att det är omgivet av grå berghällar. En grå panel skulle smälta in i omgivningen och samtidigt ge huset en egen karaktär. En mörk murfärg skulle förankra huset och gå bra ihop med brädgången nertill.

Vi har provstrukit en panelbit med grå tjärvitriol. Så här blev den, står lutad mot närmaste berghäll.

Till bilden hör också att den omgivande jätterabatten kommer att gå i vitt, grått, blått, lila med inslag av mörka, nästan svarta blad och blommor.

Ja, vilket ska vi välja?