Aj aj!

Smärtan kom plötsligt sent på kvällen efter en innesittardag i snöovädret. Lite tafatt försökte jag först massera området kring hälsenan med mina örtoljor men snart kunde jag inte nudda området, inte stödja på foten. Ringde sjukvårdsupplysningen som beordrade mig att åka till akuten, det kunde vara en blodpropp.

Hur maken lyckades baxa mig till bilen över trappor och isig stig vet jag inte. Med svällande fot och värkande ben kom jag till akuten mitt i lördagnatten - inte roligt! Sur personal, blodprov och lång värkande väntan. Fram på småtimmarna kom en trevlig läkare med lugnande besked - det var inte blodpropp utan någon slags inflammation. Kan tydligen drabba vem som helst i vilken ålder som helst utan synbar orsak - skumt! Fick starka värktabletter, stödbandage och kryckor. Hem och vila. Sov större delen av söndagen.

Håller på att lära mig att hantera kryckorna för första gången i mitt långa liv. Idag mår jag mycket bättre frånsett lite träningsvärk av kryckövningarna men det är peanuts jämfört med den andra värken! Räknar med att kunna åka tillbaka till Fagerdala och alla frösådder i morgon. En erfarenhet rikare och några hundra kronor fattigare. Och jag är väldigt glad att det inte var en blodpropp!