"Om vi t.ex. jämför två sallatväxter från familjen Compositae, maskros och huvudsallat, finner vi, att maskrosen innehåller över 3 gånger mera protein, 5 ggr mera fett, 4 ggr mera kolhydrater, 4 ggr mera kalcium, 5 ggr mera fosfor, 4 ggr mera järn, 7 ggr mera vitamin B1, 6 ggr mera niacin, 3 ggr mera C-vitamin och 12 ggr mera A-vitamin än den odlade sallaten. Därtill är maskrosen ytterst nyttig för hälsan, särskilt för levern och gallsystemet. I Finland har startats en vetenskaplig undersökning av maskrosens verksamma ämnen och deras utnyttjande."
Hela växten (utom möjligen stjälkarna) kan användas. Just nu är det de späda bladen vi plockar och blandar i salladen. De smakar lite beskt även när de är späda men om man gillar ruccola går de an.
För att mildra beskan kan man täcka över plantorna en tid ungefär som man gör med rabarber.
Beskan kommer från bitterämnena som samtidigt gör markrosen så himla nyttig! Det är de ämnena som stimulerar körtelsekretionen i bukspottskörtel, lever och galla, viktigt för att dessa organ ska kunna göra ett bra jobb när det gäller att rena vårt blod från slaggprodukter och gifter.
Förra veckan var barnbarnet Emmy här och plockade med sig en massa ogräs, bland annat maskrosblad som hon gärna fräser tillsammans med vitlök i smör och pressar citron över innan hon serverar som tillbehör till fisk.
Roten är otroligt näringsrik vilket gjort att den hamnat bland de viktigaste växterna på Försvarsmaktens överlevnadslista. 20-30 rötter täcker dagsbehovet av kolhydrater för en vuxen man!
Innehåller dessutom många viktiga mineraler.
Roten är ännu bittrare än bladen men kan förvällas vilket tar bort mycket av beskan. Man skalar och hackar roten, kokar i lite vatten under 15 min, häller bort kokvattnet och använder bitarna i t.ex. en gryta, gärna med andra rotsaker.
Det dröjer inte länge innan knopparna börjar visa sig. Testa då att smörsteka knopparna, Karin Fransson, välkänd kock och krögare på Öland och tidigare medarbetare i radions program Meny, säger att det är något av det godaste hon vet. Klicka Här så kommer du till receptet.
När maskrosen öppnar sina solgula korgar fulla med blommor är det dags för mig att ta min korg och gå ut och skörda råvaran till exempelvis maskrosmarmelad. Jag låter blommorna ligga en stund på smörpapper eller handduk i skugga för att de små svarta invånarna (som gett örten dess svenska namn!) ska krypa ut och bort . Sedan tar jag bort de gröna fästena så att bara de gula blommorna blir kvar. Till 5 dl blommor tar jag 4 dl vatten, 5 dl syltsocker och finstrimlat skal av 1 ekologisk citron.
Koka upp 3 dl vatten och tillsätt de gula blombladen. Låt dra i en halvtimme. Sätt en nätsil över en tjockbottnad kastrull och vätskan med bombade så att de silas ifrån. Pressa ut så mycket som möjligt av vätskan med baksidan av en sked. Medan blombladen drar i det kokta vattnet kokar jag finstrimlat citronskal i 1 1/2 dl vatten (räknar med att ca 1/2 dl vatten kokar bort, det ska bli 1 dl kvar).
Sedan blandar jag citronskalen och deras kokvatten med saften från bladen och syltsocker. Kokar upp och låter sjuda i 2 minuter så att sockret löser sig. Tar bort kastrullen från värmen, skummar noga och häller upp marmeladen i väl rengjorda små glasburkar. På med lock och förvara svalt. Det är ingen risk att marmeladen blir stående så länge att den börjar mögla...
Maskros för hästar
Grannens hästar får låna vår äng, de betar gärna maskrosor men dissar lupinerna
Ett par nävar färska blad eller 30 g torkade är en lagom dagsdos. Även roten är bra för hästar. Gräv upp, borsta bort all jord, skiva och lägg att torka på varm och skuggig plats. Förvara i papperspåsar på torrt ställe. En lämplig dagsdos är 20 g enligt källan Hästägarens Örtabok av Hilary Page Self.
Maskros för höns
Jeanette matar våra hönor med färsk maskros.
Höns som får gå fritt i trädgården mumsar gärna i sig maskrosblad. Ännu mer uppskattar de torkade maskrosblad i vinterfodret. Maskros tillför kalcium, kalium, magnesium och en mängd vitaminer som hönsen behöver.
I år ska jag testa att samla maskrosfrö innan de små fallskärmarna sprider dem i trädgården. Kanske hönsen låter sig väl smaka?
Det var väldigt intressant läsning om maskrosorna! Dom är ju så fina, men vill ibland bli så himla många. Och jag tror att vi kanske börjar lära oss använda mer och mer av det som finns vilt i naturen. Vi är bortskämda med plastinpackad sallad från när och fjärran och hur gott och bra är det egentligen....
SvaraRaderaAgneta
Du är så duktig Laila! Intressant läsning om den avskydda maskrosen, nej, jag avskyr den inte. Vi har enorma fält på gärdet nedanför huset och det är väldigt vackert när maskrosorna blommar.
SvaraRaderaTänk, med din kunskap kan ni vara självförsörjande på naturens nyttigheter!
Psss..skriv upp backsippa på inköpslistan, den får man inte vara utan!
Kram!
Så flott skrevet om løvetannen! Jeg må innrømme at den er en forhatt plante her, men den er jo absolutt en nyttig plante.
SvaraRaderaHa det godt!
Men så spännande och lärorikt! Ska genast samla blad och testa. Smörstekta blommor låter gott. Fann ingen länk på receptet? Har du bra tips om kirskål? Nu är de bladen som spädast.
SvaraRaderaKram
Kirskål kommer nästa vecka!
RaderaOm du klickar på ordet Här så kommer du till receptet!
RaderaDags att omvärdera maskrosen tror jag bestämt.
SvaraRaderaKram
Du kan mye, Laila ! Jeg er imponert igjen...
SvaraRaderaDette er noe jeg noterer meg, og prøver etterhvert :-)
Ha en fin våruke.
Eirin
Jag kan beundra dom när de blommar som små solar...om de inte är på min tomt;)
SvaraRaderaKul läsning! Tänk så mycket nyttigheter som inte tas till vara!! Blir nyfiken på marmeladen.
Ha det gott!
Mycket intressant läsning om en både älskad o hatad växt :) Första bilden är ju magiskt vacker :)Ha det gott/Monne
SvaraRaderaTack för intressant läsning. Maskrosor kan ju vara jobbiga ibland, men när ängen vid vårt hus blir gul som ett rapsfält av maskrosor så är det magiskt snyggt! Sen när fröna flyger omkring så är det ju inte lika kul, men det får man leva med.
SvaraRaderaHa det så gott!
Spännande och intressant läsning. Måste prova! Maskrosmarmelad låter inte så gott men jag har kanske fel?
SvaraRaderaHar provat att äta (för länge sedan)späda maskrosblad och mina bortskämda smaklökar gav tummen ner, men har ju sedan dess gillat ruccola så att det går kanske bättre nu.Och ibland får man kanske kämpa på lite - för hälsans skull.
Så klart får du ungersk tandrot!
Kram, Anja
Spännande och intressant läsning. Måste prova! Maskrosmarmelad låter inte så gott men jag har kanske fel?
SvaraRaderaHar provat att äta (för länge sedan)späda maskrosblad och mina bortskämda smaklökar gav tummen ner, men har ju sedan dess gillat ruccola så att det går kanske bättre nu.Och ibland får man kanske kämpa på lite - för hälsans skull.
Så klart får du ungersk tandrot!
Kram, Anja
Man får en lite annan inställning till "ogräsen" när man läser dina inlägg. Jag har föresten hittat en, säger EN, nässelplanta på Evatorp. Men då måste det väl finnas fler?!
SvaraRaderaKram
Väldigt trevligt och informativt inlägg! Gillar beskan i bladen just nu och här äts det maskrosblad nästan varje dag nu istället för rucola. Bra tips att använda knopparna och steka blad med citron. Ska givetvis testas.
SvaraRaderaTack för info
/Anette
Jättebra och informativt inlägg. Vet ju att alla blad med beska är jättenyttiga och plockar man tidigt på våren är de mindre bittra, men bra att du påminner. Att lätt steka med pancetta eller bacon är också gott till maskros och kirskål eller cikoria.
SvaraRaderaNu blev inspirerad. Här ska testas både rot, tillagning av blad och knoppar. Marmelad... ja någon gör jag varje år och njuter till god ost. Så flytta koket från höst till vår. För här är maskrosens tid NU :)
SvaraRadera