Tack ljuvliga Juni

...för dina magiska morgnar, för de ljusa nätterna, för din fräscha grönska, för alla fantastiska blommor, för smultronen och blåbären och kantarellerna...

Och välkommen Juli, rosornas månad! Våra trettiotre plantor står alla i beredskap att blomma som aldrig förr!

Ösregn och bönproblem

Det småstrilar när jag går ner till växthuset för att så bönor för tredje gången i år. Är det bara jag som år efter år har problem med att få bönor att gro? Oavsett vilken sort eller fröfirma jag väljer, oavsett om jag blötlägger eller inte - de attans bönorna gror inte.

Plötsligt börjar regnet ösa — nej, det vräker ner. Blir genomblöt på den korta promenaden upp till torpet.

Åsnestigen mellan vägen och huset har förvandlats till en bäck. 30 mm idag! Välkommet.

Midsommarträdgården klär sig i violett

Vart man än tittar i trädgården just nu ser man nyanser av violett

Stäppsalvian blommar för fullt

medan rhododendron håller på att ge upp

Lyckad frösådd för många år sedan, frösådda plantor dyker upp lite varstans men jag har tyvärr glömt namnet...

Nävarna slår ut

och de självsådda penséerna tuffar på även i år.

Även gräsmattan (läs örtamattan) är violett just nu. Det är brunörten, Prunella vulgaris, som tagit över scenen.

Eftersom brunört är en gammal läkeväxt får den bli Veckans Vilda Växt. Den är mycket vanlig i hela Sverige upp till mellersta Norrland. Innehåller garvsyra, bitterämnen, eterisk olja och en glucosid, aucubin, som också finns i groblad. En infusion lär vara bra mot diarré och te på unga skott och blad kan göra nytta som gurgelvatten vid infektioner i mun och hals.

Hjälp med identifiering

Min granne Jeanette vill gärna ha hjälp med att hitta namnet på den här sötnosen:

Blommorna är ca 1 cm i diameter, 

och så här ser bladrosetterna ut.

PS

Och här kommer i tillägg en närbild på själva blomman. Gunilla med bloggen Hagtorpet har troligen lyckats identifiera henne, Saxifraga x canis dalmatica! Tack!

Himlen var dramatisk i kväll, den och vädergubbarna lovar regn frampå småtimmarna, jag och trädgården  säger ja tack!

Proviso-R(i)UM

Här kommer utlovad rapport från orangeriet i nuvarande, mycket provisoriska, skick.

Inga invändiga ytor är färdigbehandlade. Tänk vitt tak, vitkalkade murar, tegelgolv. Vi har alltså ändå möblerat med en del av det som stått och väntat i snickarbod och andra utrymmen.

Här vid det mer än tvåhundraåriga slagbordet intar vi numera alla måltider utom frukost.

Än så länge gapar många lerkrukor tomma men givetvis ska vi ha fler växter än våra gamla hibiskusar här, citronträd och fikon står på min önskelista.

Keramikfrisen som Johan och yngste sonen gjorde i samband med den märkliga kärnkraftsomröstningen för evigheter sedan kommer att hitta sin plats när väggarna är färdigbehandlade.

Ser nu när jag tittar på bilderna att förfärligt många av möblerna är av furu, omålade eller avlutade. Too much, helt enkelt. Kommer nog att måla skänken ljusgrå vad det lider.

Diska diska diska...

När jag inte har vattnat vattnat vattnat den sista tiden, har jag äntligen lyckats få ut alla frösådda plantor från växthuset. Bara att plantera 200 purjolökar tog en dag av mitt liv. Jag förstår om det låter snurrigt med 200 purjolökar men dels använder vi mycket själva i grytor, fisksoppa, wok, dels har vi två barn och sex barnbarn som verkligen gillar purjo. Det händer att flera av barnbarnen önskar potatis- och purjosoppa till födelsedagsmiddag!

Johan sitter mest vid datorn och skriver, just nu en rapport från ett stort forskningsuppdrag han genomfört under våren.

Och idag i gryningen började det faktiskt stänka lite vatten även på Fagerdala! Hittills bara ca 7 mm  men tillräckligt för att det ska bli sådär härligt fuktigt och disigt i luften. Som synes har dalen klarat den långvariga skriktorkan ganska bra. Värre är det med området uppe kring torpet. Där är gräsmattan halmgul, kaprifolen halvdöd, blåbärskarten bortskrumpnade. Jag visar ingen bild på eländet. Vissa saker lär man sig att blunda för när man har en jätteträdgård...

Läget

Här längtar vi efter regn. Inte många droppar på fem veckor nu. Hinner nästan inte göra annat än vattna vattna vattna. Lerjorden nere i dalen där vi har köksträdgården gör att den klarar sig bra än så länge. Värre är det med rabatterna runt huset. Magnoliakullen har fått rotvattning flera dagar i sträck. Sist att blomma där är favoriten 'Susan' med sina stora fladdriga kronblad som slår ut allteftersom under lång tid.

Rhododendron och azaleor blommar som bäst, flera veckor tidigare än normalt och kräver mängder av vatten.

Tulpanerna kom och poff så var det över.

Först ut av pionerna i år är ovanligt nog 'Rockii'. Här har blomman fått besök av något som ser ut som en guldbagge – jag såg den förstås inte när jag fotograferade...

Mellan turerna med slangar och kannor har jag kämpat med att få ut alla tomater från lilla växthuset. Här står årets gäng på nua underlaget. Det är 'Black sweet cherry' och barnbarnens favorit 'Romelo'.

Resten av tomaterna står i stora växthuset. Vinrankan som klänger i taket är vildsint som vanligt. Men vad är det som skymtar längst till vänster?

Jo, en jättestor rosplanta! För några år sedan fick jag den av dottern som inte tyckte att den platsade på hennes altan. Då var den i stort sett en liten pinne med några blad och en etikett: Peace.

Nu producerar den superrosor supertidigt! Har redan gett bort ett gäng till goa hönsgrannarna och i övermorgon ska dottern få en stor bukett på sin födelsedag.

För någon vecka sedan var barnbarnet Alba här över helgen och hjälpte mig att få ut en massa  blomplantor från växthuset. Här har hon planterat blomstertobak och vitmåra i en bergsskreva ovanför blivande surjordsrabatten bakom orangeriet.

Hon tog också den här bilden av orangeriet nerifrån dalen.

Vi har börjat använda orangeriet som vårt extra vardagsrum, möblerat och fixat, men väntar  med målning och rappning av murar tills allt torkat upp. Tjuvstart med andra ord. I nästa inlägg visar jag hur vi inrättat vårt provisorium.