En charmör

I somras började det krylla av leopardsniglar i vår trädgård. Enstaka ex har vi sett under ca 10 år, främst vid och i jordkällaren. Men nu fanns de plötligt överallt och i mängd.

Vissa kvällar under augusti när vi gick på jakt efter mördarsniglar, åkersniglar, trädgårdssnäckor, stötte vi på fler leaopardsniglar än spanska skogssniglar!

Det var hög tid att inhämta kunskap om denna vackra och harmlösa snigelart. Jag blev både charmad och fascinerad.

Limax maximus, leopardsnigeln (jag föredrar att kalla den så och inte pantersnigel eftersom pantrar egentligen är svarta varianter av leoparder eller jaguarer och eftersom dessa sniglar är klart leopardmönstrade) är en ganska ny art i Sverige, kom tydligen ungefär samtidigt som den spanska skogssnigeln och antagligen på samma sätt. Leoparderna äter främst dött växtmaterial men vi har sett dem ge sig på och käka upp levande spanska skogssniglar vilket bekräftas av norska snigelforskare. Ska man vara petig är det alltså dessa sniglar som är de egentliga mördarsniglarna! Spansk skogssnigel mumsar i sig döda släktingar men också snigelägg, t.ex. ägg från leopardsnigeln, men vad jag vet ger den sig inte på levande sniglar.

Leopardsnigeln hör till släktet kölsniglar och kan bli uppemot 18 cm lång.

Den är tvåkönad men kan inte befrukta sig själv utan måste leta reda på en kompis och sedan vidtar en fascinerande akt. Nedanstående bildserie har jag fått låna av Elizabeth Magnusson Rune med bloggen radhus-liv.blogspot.se  (Tack!)

Den ena snigeln har tillverkat en lång slemsträng som den satt fast på en vägg och hänger i. Den andra snigeln slingrar sig runte den första.

När de har ett stadigt grepp om varandra skickar båda ut sina spermieledare

som slingrar ihop sig

Så småningom blir nederdelen av sädelsledarna klockformade och på något sätt sker utbytet av sädesceller i klockorna, riktigt hur det går till har jag inte lyckats hitta information om.

När utbytet är avklarat drar de in sina respektive spermiepaket i kroppen där befruktningen av äggcellerna sker.

Den ena snigel ger sig av

medan den andra som stått för fasthållningen käkar upp sin slemsträng innan den knallar iväg.

Visst är det fascinerande!

Fler inlägg på veckans tema i Blommig Fredag, "en charmör", hittar du här.