onsdag 15 december 2010

Översikt I. Läkeväxter och deras verkan

Här kommer en sammanställning av mina läkeväxter och deras huvudsakliga medicinska användning. För en utförlig beskrivning av vilka växtdelar som används, deras verksamma innehåll och hur de prepareras länkar jag till inlägg om respektive växt. Översikten kompletteras allteftersom planerade inlägg publiceras.

Blåbär Vaccinium myrtillus

(inlägg planeras)










Brännässla Urtica dioica

  • Anemi
  • Håravfall
  • Högt blodsocker
  • Förkylning





Citronmellis Melissa officinalis

  • Huvudvärk
  • Förhöjt blodtryck
  • Förkylning
  • Lättare depression
  • Nervösa magbesvär
  • Sömnlöshet



En Juniperus communis

(inlägg planeras)










Fläder Sambucus nigrus

(inlägg planeras)










Groblad Plantago major

(inlägg planeras)










Gullviva Primula veris

(inlägg planeras)








Gurkört Borago officinalis

  • Feber
  • Luftrörskatarr
  • Lättare depression
  • Nervösa magbesvär
  • Sömnlöshet




Havtorn Hippophaë rhamnoides

(inlägg planeras)










Ingefära Zingiber officinale

  • Antioxidant
  • Antiseptisk
  • Avslappnande
  • Slemlösande
  • Svettdrivande




Johannesört Hypericum perforatum

(inlägg planeras)









Ljung Calluna vulgaris

  • Sömnlöshet









Majs Zea Mays

(inlägg planeras)










Maskros Taraxacum officinale

  • Avgiftande
  • Galldrivande
  • Laxerande
  • Vattendrivande





Nyponros Rosa canina

(inlägg planeras)










Pepparmynta Mentha x piperita

(inlägg planeras)









Ringblomma Calendula officinalis

(inlägg planeras)










Rosmarin Rosmarinus officinalis

(inlägg planeras)










Rödklöver Trifolium pratense

(inlägg planeras)










Rölleka Achillea millefolium

  • Feber
  • Förkylning
  • Insektsbett
  • Snuva
  • Sår
  • Tandköttsinflammation



Salvia officinalis

(inlägg planeras)










Smultron Fragaria vesca

(inlägg planeras)










Snärjmåra Galium aparine

  • Akne
  • Eksem
  • Feber
  • Inflammationshämmande





Timjan Thymus serphyllum
  • Akne
  • Aptitlöshet
  • Fotsvamp
  • Förkylning
  • Halsont
  • Hosta
  • Mjäll
  • Snuva


Vitlök Allium sativum

(inlägg planeras)










Våtarv Stellaria media

(inlägg planeras)










Äkta vallört Symphytum officinale

  • Inflammation i muskler och leder
  • Svårläkta sår







Älgört Filipendula ulmaria

  • Feber
  • Förkylning







Åkerfräken Equisetum arvense

  • Glanslöst hår
  • Hudproblem
  • Spröda naglar


lördag 11 december 2010

Läkeväxter för fyra årstider


-->
Veckans tema i Blooming Friday är De fyra årstiderna. Mitt bidrag blir korta presentationer av fyra läkeväxter. Utförligare inlägg om respektive växt kommer så småningom i Mitt naturapotek.

-->
Vår

Roten av maskros, Taraxacum officinale, kan man skörda så fort tjälen gått ur jorden. Då är den sprängfylld med nyttiga ämnen. Avkok på roten ger kroppen en riktig vårrengöring, det är vattendrivande, galldrivande, avgiftande och kan hjälpa mot trötthet, retlighet och huvudvärk.

-->
Sommar

Snärjmåra, Galium aparine, är ett lömskt och svårutrotat ogräs som särskilt nästlar sig in i bestånd av marktäckare i rabatterna. Men den är också en fenomenal läkeväxt!
Te på den ovanjordiska delen har liknande effekter som maskrosrot men är också svalkande och kan lindra vid feber och sjukdomar med utslag. Man kan också badda akne och eksem med teet.

-->
Höst

Finns det någon trädgårdsägare som inte har rosor? Rosens största förtjänst är nog att den skänker psykiskt välbefinnande. Man går där är tittar och nosar och njuter. Men framemot höstkanten när många rosblommor gjort sitt och börjar snöa/skräpa ner kan kronbladen även göra annan nytta. Samla blommorna precis innan de börjar tappa kronbladen och gör te på dem som blir över när du arrangerat doftfat och doftkrukor.

Teet förstärker immunförsvaret och kan hjälpa vid halsont och rinnande näsa men också vid sömnlöshet och lättare depressioner. Teet har också avsvällande effekt på livmodern och kan lindra vid ymniga menstruationer - bör dock undvikas under graviditet.


--> Vinter
Under vintern är man hänvisad till det man hunnit/orkat torka under säsongen. Men som tur är finns det en del medicin att hämta även i livsmedelsaffärernas grönsaksdiskar. Te på färsk ingefära, Zingiber officinale, är ett välkänt medel mot förkylning eftersom ingefära innehåller slemlösande och antiinflammatoriska ämnen. Behöver man ta till storsläggan gör man te på het chilepeppar! Dunder!

måndag 6 december 2010

Timjan – oumbärlig i kryddhyllan och i husapoteket

Håller du på att bli förkyld? Eller har du redan hosta, täppt näsa, ont i halsen? Lider du av aptitlöshet eller diarré? Akne? Mjäll, fotsvamp?

Då är det timjan, Thymus vulgare, du behöver. Färsk eller torkad går lika bra bara den torkade inte är äldre än ett år. De verksamma ämnen är: eteriska oljor, särskilt den starkt bakteriehämmande thymol, slemlösande ämnen, flavenoider (bland annat antioxidanter) och garvsyror.

Det finns otaliga timjanarter men Thymus vulgare, trädgårdstimjan anses vara den bästa för medicinskt bruk även om andra timjanarter kan användas. Men den färska timjan man kan köpa i mataffärer har odlats i hydrokultur och är inte alls lika verksam.

Här kommer några exempel på tillredning och användning.

Ångbad

Det jag mest använder timjan till är örtångbad vid hosta och nästäppthet. Jag kokar upp 5 dl vatten, tillsätter 2 matskedar torkad ört eller en rejäl näve färsk ört. Om jag har pepparmynta till hands tar jag gärna med 1 matsked torkad ört eller några kvistar färsk mynta. Det hela får dra i 15 minuter. Värmer tills vätskan börjar avge ångor igen. Tar en handduk över huvudet och lutar mig över kastrullen och andas in ångorna i 10–15 minuter. Värmer kastrullen igen om ångandet avtar. Efter ångbadet sköljer jag ansiktet med kallt vatten. Jag brukar spara vätskan med örterna kvar och använda den en gång till.

Te

Te på färsk eller torkad ört motverkar en annalkande förkylning. Det hjälper också mot aptitlöshet, diarré. Häll 1.5 dl kokande vatten över 1 tesked torkad eller en handfull färska toppskott, täck och låt dra i 10 minuter. Sila. Söta med lite honung (men inte vid diarré). Drick en kopp 2-3 ggr dagligen i max sex veckor.

Osötat ljummet te kan användas att gurgla med vid halsont. Gurgla 3 ggr om dagen.

Avkok

Avkok på färsk eller torkad ört kan användas på sår, lättare brännskador, akne.

Tag 2 teskedar torkad ört eller en rejäl näve färska kvistar till 1,5 dl vatten. Koka upp vattnet, lägg i örten och låt sjuda i 5 minuter. Låt svalna och sila. Dränk in en steril kompress eller kemiskt ren bomull med avkoket och badda.

Dubbel sats avkok kan användas till hårsköjmedel mot mjäll eller fotbad mot svamp. Späd i så fall det färdiga avkoket med 1-2 liter lagom varmt vatten.

Timjan är lättodlad och tålig

I vårt woodland har vi sedan fem år trädgårdstimjan som kantväxt mot uteplatsen. Plantorna stortrivs i den fuktiga torvjorden (tvärtemot rekommendationer om torr, mager och kalkhaltig jord!) och klarar vintrarna utan problem.

I slutet av september grävde jag upp en planta. Den har stått i en kruka i ett ljust lägenhetsfönster och tullats flera gånger i veckan men växer och frodas fortfarande. Vi tror att den kommer att göra nytta hela vintern även om den bara räcker till att sätta smak på maten. För medicinskt bruk får vi lita till förrådet av torkad ört. Jag brukar skörda ett par gånger under säsongen. Hela örten, även blommorna, kan användas som läkemedel. Jag buntar ihop kvistarna och hänger dem på varmt och mörkt ställe någon vecka. Förvaras i stora burkar med bra lock. Jag skulle inte hänga timjanbuketter i köket annat än som dekoration...

fredag 3 december 2010

Eldfluga söker sällskap

Den ser lite ensam ut, eldflugan i runda fönstret.

Medan dagen gryr fjantar jag runt och prövar olika arrangemang...

...så här kanske...

...eller blir det bättre med den rödbladiga begonian?...

...nej, nu lägger jag av och ägnar mig åt storstädning i stället!

Men i kaffepauserna ska jag titta in i andra fönster hos Katarina med Blooming Friday.