Potatis i jorden och tomater i knopp

Igår upptäckte vi att potatisen som stått på förgroning lite undanskymt på vinden hade börjat växa alldeles otroligt. en del groddar var ett par decimeter långa men kraftiga och fina. Snabba åtgärder!

Odlingsbädden var förberedd  och vi satte dem så djupt det gick. På med fiberduk eftersom nätterna fortfarande kan bli väldigt kalla. Gillar egentligen inte att odla potatis under fiberduk, den tenderar att bli ganska ranglig där i värmen, så det blir på-av-på-av ett tag framöver.

I lilla växthuset har tomatplantorna blivit riktigt kralliga vid det här laget. Sådde dem på Alla Hjärtans Dag efter Tyras rekommendation (Tyra med bloggen Köksträdgården). Och de har börjat visa knopp!

Du ser knopparna mitt i bilden. Lurviga och riktigt stora är de på den här plantan av märket Nyangous.

Nyangous är nykomling hos oss i år men vi föll för Runåbergs reklamtext om sorten:

"Är en eftertraktad `svart` tomat från Ryssland som senare har förädlats i Japan. Egentligen är frukterna inte svarta, utan mörkt mahognyfärgade med en svag mörkgrön ton på nacken, medelstora, perfekt klotrunda med ett saftigt och tjockt kött. De spricker mycket sällan och är nästan helt fria från skönhetsfel. Smaken är aromatisk med komplexa fruktsyror och en tydlig sötma och ibland en lite rökig eftersmak. Den friska plantan, som bär frukterna i klasar med 3-6 tomater, blir 120-150 cm hög och behöver stöd och tjuvning. Nyagous kommer att bli en favorit hos många odlare."

Som synes tar även frökataloger ut svängarna nu för tiden. Den där beskrivningen av smaken - visst skulle den lika gärna kunna gälla ett vin? Alla intresserade är välkomna på tomatprovning så småningom!

Dumdristigt?

Det är kanske dumt att ens försöka odla aubergine på våra breddgrader, även om plantorna får bo i växthus med frostvakt. Förra gången vi provade trillade samtliga blommor av utan att det blev någon frukt. Men nu har vi gått på försäljningstexterna om 'Diamond': "tidig sort ger rikligt med läckra tumstora mörkt purpurfägade frukter"... och 'Ophelia': "slår oss med häpnad", "så snabb och vilka fina frukter i mängd", "ny sort selekterad för nordliga förhållanden"...

Vi får väl se. Plantorna ser fina ut i alla fall.

Åsnetrappan som ersätter den halkiga slänten är nästan klar. Återstår bara att lägga en rad med marktegel mellan nedersta trappsteget och gräsmattan.

Detta blir den tredje åsnetrappan på tomten. Den andra leder upp till snickarbod och gäststuga

och den allra första vi gjorde leder upp från dalbottnen till husets entré.

Och blåstjärnorna blommar och blommar, sol i kombination med kyliga vindar är tydligen vad de vill ha för att dröja sig kvar länge.

I växthuset står mina 99 förhoppningsvis rosalila penséplantor och väntar på utsättning. I söderrabatten hittade jag i förrgår en självsådd planta från det blå gänget som höll till där i fjol.  Den slår mina innesådda med flera veckor och har som synes redan blivit knaprad på! Snart börjar jaktsäsongen!

På gång

Gången som ska ersätta den hala slänten utanför entrén är – på gång.

Medan Johan jobbar med gången fortsätter jag att skola om plantor och rensa rabatter. Är förvånad över att allt är så himla sent här. Först nu har scilla, blåstjärnor och snödroppar (!) slagit ut och detta är ändå ett av de soligaste hörnen i trädgården!

Vår?

Fröken Vår har tryckt på pausknappen - eller var det backslaget hon råkade komma åt? En ynka plusgrad har vi, kall nordan viner, blåsipporna har knycklat ihop sina kalkar, vitsipporna väntar., liksom jättegänget tulpaner i ena änden på köksträdgården.

Tur att jag inte fallit för frestelsen att så/sätta något mer än lite gul lök än så länge. Det enda som trivs är väl ogräset under halmen i gångarna...

Kurar inne vid kaminen, ägnar mig åt bokslut och väntar på bättre dagar.
Fler bidrag på tema Våren hittar du här.

D´ä mycke nu

Projektet "hala slänten" fortskrider så sakteliga (Johan jobbar om dagarna). Jag tar vara på en del fin jord.

Slänten har blivit en klyfta.

Mitt projekt "intill fågeleken" står på paus för närvarande. Jag har vårgödslat alla rabatter samt sparris- och hallonlanden.  Och nu måste jag ta hand om ett gäng stockar efter höstens och vårens avverkningar.

Idag fick jag ge mig efter bara några få skottkärror eftersom vedklyven inte gillar hagel.

Har fått låna den av en snäll granne och nu måste presenningen på igen.  Fikapaus. Behövs också även om det är mycket nu...

April!

Idag upptäckte jag att vitsipporna har börjat slå ut här. Solen sken och bina hämtade pollen i grannens sälg.  Några minuter senare började det hagla!  Det slutade ganska snart men en timme senare kom en rejäl åskknall från ett svart moln i söder. Medan vi fikade kom solen tillbaka och stannade resten av dagen.

Pågående projekt:

När man kommer ut från förstubron och ska gå till vedboden eller uteplatsen  måste man ta sig ner för en kort men ganska brant slänt.

Här är slänten från andra hållet. Här blir det halt både när det regnar och på vintern när det ligger isig snö. Har halkat här åtskilliga gånger och nu har Johan bestämt sig för att åtgärda problemet. Fortsättning följer.

Själv har jag börjat röja längs den körbara vägen pp till huset. Här framför fågelmatareken har risiga vildhallon brett ut sig. Inga bär blir det på dem och det hela ser förskräckligt ut.  

Nu ligger hallonen i skottkärran. Sen ska eklöven bort och sen... 

Fortsättning följer.

Lilla växthuset börjar bli fullt av plantor. Som vanligt har jag sått för många tomater och chilisar. Har inte hjärta att slänga några plantor så nu måste jag vädja till grannarna att ta sig an överskottet...

En hink snöklockor

Idag kom en hink fullproppad med snöklockelökar från Gotland! Barnbarn och svärdotter hade grävt upp ca 300 lökar åt oss men som synes har de tiotusentals lökar kvar där på gården.

Foto: Alba

Foto: Alba

Eftersom det var några dagar sedan lökarna grävdes upp fick jag bråttom att jordslå dem i stora växthuset. Säkrast med tanke på att vi hade minus tre grader här i morse...

Jag är nöjd om hälften av dem överlever och känner sig hemma  i våra rabatter så småningom!

Påskpyssel

Vår granne Jeanette har gjort den fina meterhöga påskkärringen som döljer en ful stubbe precis utanför blivande hönsgården.

Själv pysslar jag med ett mer jordnära experiment, en självvattnande anordning för frösådder. Idén kommer från svärdotter Lisa.

Lådan har måtten 40x30x19 cm och rymmer ungefär 14 liter vatten. Det går givetvis bra med större och plattare lådor i genomskinlig plast men jag tycker att den här passar en gammal tant, jag orkar att flytta den även när den är vattenfylld. Dessutom blir förhoppningsvis algtillväxten mindre i en svart låda.

Johan har gjort de fina slitsarna i locket, borrade först hål för att få ner sticksåggen försedd med sågblad för plast.

Klippte till en bevattningsmatta så att remsorna på båda sidor når ner till lådans botten.

Locket underifrån med mattan på plats.

Och så här ser det hela ut ovanifrån.

Nu står lådan här i lilla växthuset, vattenfylld och med ett gång rosenmalvaplantor i sina såpottor ovanpå bevattningsmattan. Det ska bli intressant att se om mattan håller sig fuktig, om såpottorna slurpar upp vattnet och hur länge vattnet räcker. Jag ska även ställa iordning en låda för krukor med mycket större och mer vattenkrävande plantor och kolla tiden för det arrangemanget. Återkommer med rapporter.

Ett annat påskpyssel är akut omskolning av tomatplantorna som plötsligt satt en väldans fart.

Och i morgon kommer barnbarnet Emmy. Då blir det nässelsoppa!