Brännässla del 3 – för hästar, hundar, höns och bin

För tredje inlägget i serien Veckans Vilda Växt har jag återigen valt brännässla, Urtica dioica! Den här gången handlar det om hur vi kan använda nässla för att stärka våra husdjur.

Så här ser  ytskiktet på ett nässelblad ut i extrem förstoring. Anledningen till att både vi och djuren inte gärna kommer i närkontakt med färska blad framgår tydligt. I brännhårets bas sitter en giftkörtel och från den går ett tunt rör uppbyggt huvudsakligen av kisel. Spetsen på röret är lite krökt och avslutas med en liten kula. När något vidrör kulan bryts den mycket lätt av och kröken på röret gör att brottytan blir sned och formar spetsen på en injektionsspruta redo att injicera giftet i levande vävnad!

Är inte naturen fantastisk!

När man torkar nässla förstörs brännhårens sprutmekanism och efter en tid bryts också giftet ner. Till djur använder vi alltid torkad nässla!

Barnbarnet Elvira med sitt gotlandsruss Vincent

HÄSTAR

Hästar äter av ovan utredda skäl inte färska nässlor.  Däremot äter många hästar gärna nässlorna om man slår av dem och låter dem ligga och torka. Det gör de rätt i: ämnen i nässlorna stimulerar cirkulationen vilket är särskilt viktigt om hästen drabbats av fång, reumatism eller artrit.

 Många hästägare blandar i torkade nässlor i fodret på våren, allmänt stärkande (precis som för människa) eftersom nässla innehåller järn och c-vitamin. 20-30 gram hackad torkad nässla är en lagom dagsdos till en häst. Men del hästar kan reagera allergiskt på nässla och få nässelfeber så om din häst är känslig  och får små bulor under huden måste du sluta med nässla. 

(Källa: Hilary Page Self, Hästägarens Örtabok, 1998)

Vår aussie Tim och några av våra skånska blommehöns

HUNDAR

Nässla är bra för hundar! För att stärka immunförsvaret rent allmänt ger man hunden torkad nässla som dagligt tillskott i maten, 1/2-1 tsk beroende på kroppsvikt. Viktigast under vinter och vår, från oktober till april.

(Källa: hundkonsultsonja.se m.fl.)

HÖNS

Nässla är bra för höns! Innehåller förutom kväve och kalcium vitaminer och mineraler som håller dem friska och pigga under vinterhalvåret. Och äggulan får en fantastisk gul färg av nässla!

Torka så mycket nässla du orkar samla och lite till. Det går bra även sent på säsongen. Bäst är att binda luftiga buketter och hänga upp på torrt och mörkt ställe. När buketterna är knastertorra kan man förvara dem i på torrt ställe, jag brukar ha dem i stora tygpåsar på vinden. Från senhösten och fram till maj serverar man buketterna en efter en, lättast genom att hänga upp dem i hönshuset så att de skyddas för fukt eller smula sönder den torkade örten och blanda i torrfodermataren.

BIN

Av en gammal erfaren biodynamiker har jag lärt mig att bina mår prima av en tillsats av örtte i sockerlösningen man ger dem som vinterfoder när man har knyckt det mesta av deras honung.

En viktig ingrediens i teet är nässla och därför kommer receptet här.

Ingredienser:

I ursprungsreceptet ingår: 

Avkok av nässla, åkerfräken, ekbark

Te av blommor från rölleka, maskros, kamomill, läkevänderot (valeriana)

Jag bedömer att man kan utesluta ekbark eftersom det huvudsakligen innehåller garvämnen som finns även i rölleka och att man kan ersätta läkevänderot med ljungblommor eftersom bådadera har huvudsakligen lugnande verkan. 

Kamomill kan vara svårt att hitta, har inte heller lyckats odla den så jag tar från en tepåse med kamomillblommor från affären.

Tillredning:

Torkad åkerfräken blötläggs i kallt vatten över natt, kokas upp och får koka ganska länge, helst en timme för att nyttigt kisel ska frigöras. Eftersom det bara behövs drygt 1 dl färdigt avkok och det är svårt att tillreda en så liten mängd (kokar torrt)  så passar jag på att ta undan till bina när jag ändå gör en större mängd avkok att höstbehandla trädgården med (främst fruktträd, bärbuskar, rosor, växthus). Hur man gör detta avkok beskriver jag här.

Torkad nässla läggs i kallt vatten, kokas hastigt upp och silas efter 10 min. Till 1 dl vatten tar jag 1 msk torkad ört.

Torkade söndersmulade blommor av rölleka, kamomill, maskros och läkevänderot eller ljung läggs i kallt vatten som får koka upp, dra i 15 minuter och sedan silas ifrån. Till 4 dl vatten tar jag 1 msk var av örterna.

Det blir totalt 6 dl avkok/te som jag tillsätter till 10 l sockerlösning, helst gör jag sockerlagen själv och ersätter en del av vattnet med örtteet.

Avslutar inläggen om nässlor med en nytagen bild från min nässelodling. Ja, jag är faktiskt så knäpp att jag odlar nässlor - i en gammal kompost i utkanten av köksträdgården! Om du har tagit del av mina tre Veckans-Vilda-Växt-inlägg om nässla förstår du säkert varför!

Brännässla del 2 – för hår och hud

Eftersom våren står och stampar och inga andra arter på min lista över Veckans Vild Växt är i antågande här i Stockholms skärgård får det bli ytterligare två inlägg om den fantastiska brännässlan, Urtica dioica. Nästa vecka om nässla för våra husdjur, idag om nässla för hår och hud.

HÅR

Avkok på nässla är ett urgammalt hårrengöringsmedel. Det anses motverka håravfall, minska mjällbildning, stimulera hårbottnen och göra håret glansigt. Jag har tyvärr inte hittat några forskningsbelägg för dessa påståenden men rekommenderar ändå att du testar följande som sista sköljvatten under några veckor:

Koka upp 4 msk torkade nässlor (eller några dl färska) i  5 dl vatten.
Låt koka i 10-15 minuter.
Låt svalna och sila sedan ifrån nässlorna.
När det är dags att efterskölja håret tillsätt 1 msk äppelvinäger och en skvätt hett vatten så att temperaturen blir behaglig.
Häll lite av avkoket över håret och massera försiktigt in i hårbotten, låt sitta en kvart och skölj sedan med resten av avkoket.

HUD

Ansiktsmask för alla hudtyper

1 msk torkad finfördelad nässla
1 msk majsmjöl
1 msk grädde eller yoghurt
1 msk starkt nässelte
1 tsk honung

Blanda till en smed och kladda på i ansiktet men inte närmast ögonen. Låt sitta i 20 minuter. Skölj.

Nässelolja
Bra för alla hudtyper, lär vara bra mot eksem, kan användas som bas i nässelsalva

1 dl torkad nässla
100 ml olivolja

Sjud nässlorna i oljan ca 1 timme, se upp så det inte kokar, bara sjuder.
Låt svalna och häll över i en glasburk  med lock som får stå ljust under 10 dagar. Sila ifrån nässlorna och förvara mörkt och svalt.

Nässelsalva
Samma effekter som nässelolja men lättare att ta med och att applicera

Smält 66 gram bivax, helst ekologiskt, i en rostfri bunke som du ställer i vattenbad.
När vaxet har smält häller du i 3 dl olivolja lite i taget under omrörning.
Ta bunken ur vattenbadet och rör och rör.
När det hela fått bra konsistens fyller du burkar (jag använder helst bruna) med salvan. Förvaras bäst i kylen men håller ett halvår i rumsvärme.

TILL SIST EN SUPERSOPPA!
När jag skrev förra inlägget skippade jag recept på nässelsoppa, det vimlar ju av sådana på nätet och i  kokböcker värda namnet. Men så har jag hittat ett alldeles speciellt recept som jag vill dela med mig: Nässelsoppan som serverades på Nobelmiddagen 1991! Där fick de vaktelägg i soppan men det går lika bra med vanliga ägg, helst eko förstås! Det här är en något modifierad variant av nobelsoppan:

Till 4-5 pers

3/4 dl finhackad gul lök
en klick smör
1 msk vetemjöl (jag tar glutenfritt mjöl)
6 dl grönsaksbuljong (Renee Voltairs är min favorit)
2 liter sköljda späda nässelskott
1 kryddmått torkad hackad fänkål
1 tsk hackad körvel
1 kryddmått finmalen vitpeppar
1 msk finskuren gräslök
2 dl vispgrädde
ev lite salt (smaka först)

Blanchera nässlorna snabbt i kokande saltat vatten.
Häll av vattnet och spola nässlorna med kallt vatten.
Kör dem i matberedaretill en puré eller hacka fint.
Smält smöret och fräs löken så att den blir genomskinlig men utan att den tar färg.
Pudra över mjölet.
Rör om och höj värmen.
Späd med grönsaksbuljongen under omrörning.
Låt det hela koka upp och sedan sjuda några minuter.
'Lägg i nässlorna.
Krydda med fänkål, körvel och vitpeppar.
Häll i grädden och låt soppan koka upp.
Tillsätt gräslöken.
Servera soppan varm med hårdkokta äggklyftor.

Nya rön om brännässla – Veckans Vilda Växt 1

Först ut i min serie Veckans Vilda Växt är brännässla, Urtica dioica.

Jag har tagit del av två avhandlingar som ställer mycket av det vi trodde om nässla på huvudet! 

Nyhet nr 1: 

Nitrat i maten ger skydd mot magsår! Joel Petersson (Uppsala universitet, Institutionen för medicinsk cellbiologi, 2008) visar att när vi äter nitratrik mat omvandlas nitratet till nitrit med hjälp av munhålans bakterier. När vi sedan sväljer nitritet kommer det i kontakt med sur magsaft och omvandlas då till det biologiskt aktiva ämnet kväveoxid. Peterssons avhandling visar att den kväveoxid som bildas i magen stimulerar slemhinnans skyddsmekanismer - magsäcken måste nämligen hela tiden skydda sig för att inte brytas ner tillsammans med maten. Två sådana viktiga försvarsmekanismer är dels att magsäcken ständigt förnyar det slemskikt som täcker slemhinnan, dels att den upprätthåller ett stabilt blodflöde i slemhinnan. Kväveoxiden vidgar blodkärlen i slemhinnan, vilket ökar blodflödet, och reglerar utsöndringen av det viktiga slemmet. Tillsammans leder detta alltså till en motståndskraftigare slemhinna. 

Nitrat i maten skyddar alltså rent allmänt mot magsår men uppsalaforskningen visar också att att det skyddar mot skador som kan uppstå om man äter ickesteroida antiinflammatoriska läkemedel, alltså många av de receptfria läkemedel som vi tar mot värk och feber (t.ex. Aspirin, Albyl, Dispril, Magnecyl, Treo, Bamyl, Voltaren, Diklofenac, Eeze, Ipren, Brufen, Ibumetin).

En viktig faktor i den här processen från nitrat till kväveoxid är alltså bakteriefloran i munhålan. Spädbarn har oftast inte utvecklat en tillräcklig bakterieflora, därför kvarstår rekommendationen att inte ge nitratrika grönsaker till små barn. Men om du vill hjälpa barnet att utveckla denna nyttiga bakterieflora ska du suga på babyn napp då och då. Det ger också ett ökat skydd mot allergier! 

Det har blivit populärt med bakteriedödande munsköljmedel. Idiotiskt, alltså. Jag har pratat med Joel Peterssons handledare som berättar att Uppsala universitet fick ta emot ilskna protester från tillverkare av sådana munsköljmedel när avhandlingen publicerades! Men faktum kvarstår: om du är rädd om din magslemhinna, skippa bakteriedödande munsköljmedel och käka nitratrika grönsaker varje dag! Detta gäller alltså även om du "bara" äter spenat, rödbetor, grönkål o.d. 

Nässla innehåller fler livsviktiga ämnen än nitrat. Fem gånger mer järn än spenat och faktiskt mer C-vitamin än svarta vinbär och apelsinjuice! Ut och plocka nässlor! Så här tidigt på våren räcker de nässelskott man hittar här i Mellansverige inte till nässelsoppa men lite te för vårtrötta kan man få ihop till på soliga ställen. En treveckors vårkur på nässelte är uppiggande, urindrivande, blodsockersänkande, förkylningsförebyggande. 

Till en stor kopp lägger jag 1/2 dl färska nässelskott i tygsilen, häller på kokande vatten och låter dra i 5-7 minuter. Två koppar om dagen. Ganska gott! De avsilade nässelskotten hamnar givetvis i trädgårdens nässelvattenhink om jag inte har en grönsakssoppa på gång. Man kan upprepa kuren efter ett uppehåll på 3-4 veckor.

Men var ska man plocka sina nässlor? Här kommer 

Nyhet nr 2: 

Du kan lugnt plocka dina nässelskott vid närmaste dynghög! De innehåller inte mer nitrat per viktenhet bladmassa än de skott du plockar på kvävefattigare ängsmark! Den här upptäckten är en sidoeffekt av ett forskningsprojekt vid Lunds universitet, Institutionen för växtfysiologi (1986). Rolf Petersons doktorsavhandling har fokus på effekten av nässelvatten som näring i grönsaksodling jämfört med "vanliga" näringslösningar. För det ändamålet samlades nässlor in vid olika tillfällen, vägdes och analyserade och då visade det sig att nässlor plockade vid samma tillfälle innehöll samma mängd av olika näringsämnen oavsett var de plockades. 

Däremot varierade näringsinnehållet beroende på årstid - på våren var det mera kväve, fosfor och kalium i alla nässelskott samma år och senare på säsongen minskade dessa näringsämnen medan kalcium, magnesium och svavel ökade. 

Det är alltså så att nässlan tar upp precis så mycket näring som den behöver för att tillverka varje kvadratcentimeter blad, varken mer eller mindre. Om jorden innehåller mycket kväve blir plantan större, men varje kvadratcentimeter blad som vi plockar innehåller inte mera kväve proportionellt. Så är det. Ganska logiskt egentligen. 

Petersons projekt visade att tomatplantor som vattnades med nässelvatten (1kg nässlor får jäsa i 10 l vatten under14 dagar och sedan spädas 1:10) ökade sin vikt med 20% jämfört med dem som gödslades med kommersiella näringspreparat med motsvarande innehåll av kväve, fosfor, kalium mm som växterna behöver. 20% - inte dåligt! Peterson rekommenderar att man för ännu bättre balans blandar detta nässelvatten med vallörtsvatten (1 kg vallört får jäsa i 15 l vatten under 4 veckor, späd 1:5, min blandning). Vallört innehåller mindre kväve men mer fosfor och kalium än nässla. 

Förutom att brännässla är den kanske nyttigaste grönsaken för oss människor är den alltså också ett supermedel i trädgården. Däremot visar forskning att nässelvatten inte fungerar som spray mot ohyra (Mertz, Nehlin m.fl.) Får du besök av bladlöss, vita flygare och andra sugande monster rekommenderar jag i stället mitt superdupermedel med bl.a. chili och vitlök. 

Nästa måndag publicerar jag del två av min artikel om brännässla. Då handlar det om nässla för kroppsvård och nässla för hundar, hästar, höns och bin!

PS Anja påminner mig om mitt gamla knep att lägga en kvist nässla i botten på planteringsgropen  när jag sätter ut mina tomatplantor i växthuset och när jag planterar den förgrodda sättpotatisen. Hos mig ger det friska och motståndskraftiga plantor, jag vet inte varför men jag vågar inte låta bli! Fick tipset av en biodynamiker.