.jpg)
Första gången daggkåpan dyker upp i en örtabok är på 1500-talet och då rekommenderas den mest som sårläkande och sammandragande ört. Nutidens örtaböcker berättar att analyser visar att daggkåpan innehåller bland annat salicylsyra, garvämnen, saponiner, bitterämnen. De två förstnämnda ämnena ger de effekter som 1500-talsboken berättade om.
Stora örtläkarboken för kvinnor har som viktigaste användningsområden menstruationsfrämjande, livmoderstimulerande och inflammationshämmande. Ett av mina barnbarn som ofta får svåra menstruationssmärtor bekräftar att avkok på daggkåpa lindrar betydligt. Man lägger 4-5 färska eller 2 tsk torkade blad till 1 kopp (ca 2 dl) kallt vatten, kokar upp och låter koka 1 min. Sila ifrån. Dricker en kopp morgon och kväll. Ganska gott, lite citronsaft och honung gör att det smakar ännu bättre.
Den lilla droppen är oftast inte dagg utan vätska som pressas ut från bladets kanter och samlas där i mitten som en pärla.
Det är inte farligt att smaka på den!
Andra användningsområden som kan rekommenderas är som munvatten mot blödande tandkött och som sköljmedel till håret om man har sårig hårbotten. Småbarn brukar få skorv i hårbotten och då är daggkåpeavkok bra att badda med eftersom det innehåller salisylsyra.
Man kan faktiskt använda daggkåpa som grönsak också. Testa späda blad har en mild citruston och kan användas i en sallad. Eller inspireras av min matbloggande dotter som experimenterat fram en rätt som till slut blev superduper! Receptet kommer du till här: http://finest.se/
Alla sorters daggkåpor kan användas. Här prunkar vår jättedaggkåpa utanför lilla växthuset - men det är en gammal bild, ännu så länge har bara de gulliga bladen knycklat sig upp ur jorden.
