tisdag 27 mars 2012

Salvkokarkurs och skrivarverkstad

I söndags bar det av till Hälsingland och salvkokarkurs. Vi fick lära oss att göra ringblommesalva, ullfettssalva och sheasmörssalva. Samtliga salvor "kokas" i vattenbad och vår lärare använde kallpressad rapsolja till de två förstnämnda salvorna och jojobaolja till sheasmörssalvan. I samtliga fall börjar man med att smälta bivax och när det är flytande tillsätter man oljan och sedan fettet/smöret.

Ringblommesalva känner de flesta till, den är bra mot torra händer och min man blev av med smärtande självsprickor på hälarna när han började använda den. Bra också vid babyvård. Ullfettssalva och sheasmörssalva är nya bekanskaper för mig. Sheasmörssalvan salvan lär skydda huden i kyla,sol, vind och vatten. Den är vattenavvisande. Kan ge lindring vid psoriasis. Används som tassalva, ska testa på Tim när hans trampdynor känns torra. Ullfettssalvan lär vara bra mot självsprickor på händer och fötter, bra på torr och narig hud, lindrar vid kliande eksem.

Och nu vet jag vad jag har gjort för fel. Man ska röra. röra, röra. Både när bunken står i vattenbadet – vilket jag har gjort – och en bra stund efteråt – vilket jag helt har missat!

Här fyller vi ringblommesalva i burkarna med hjälp av en fiffig plaststrut:

Nu ska jag koka om mina rinniga respektive stenhårda salvor så gott det går och i sommar ska jag samla röllika och johannesört i mängd och givetvis odllar jag massor av ringblommor!

På måndageftermiddagarna har jag skrivarverkstad med mina tre tjejer som går i högstadiet. Vi jobbar med recensioner, referat, debattartiklar, författarpresentationer och annat som de förväntas kunna skriva i skolan. Varje gång inleder vi med en speciell skrivövning som jag kallar för "show-not-tell". Hemingway lär ha svarat på frågan från en journalist vad man ska tänka på om man vill bli en bra författare: Show them, don´t tell them! Them är alltså läsarna och hemligheten är att gestalta.

Vid vår första skrivträff gav jag var och en en lapp där det stod: X är rädd. Jag förklarade att nu ska vi skriva utkast till början på en text om någon som är rädd men vi får inte använda ord som rädd, skraj, skräck o.d. utan vi måste försöka skriva så att man förstår att personen är rädd. Vi skulle skriva i 10 minuter (numera förlängt till 15 minuter) och sedan skulle de som ville läsa upp sitt utkast och få gensvar. Skribenten äger sin text, jag tittar inte på den, så stavning och interpunktion petar man inte med i utkastskedet. Man avgör själv om man vill gå vidare med texten. Givetvis skriver jag också själv. När det blir dags att läsa upp börjar jag och beställer vilken typ av gensvar jag vill ha från gruppen. I det här fallet: var lyckas jag förmedla att personen är rädd. Särskilt lyckade formuleringar kan jag också be gruppen peka ut. När man känner sig trygg med gruppen pch angelägen om att förbättra ett lovande utkast kan man be gruppen om förslag till ändringar.

Nu har vi gjort ett antal liknande övningar med utgångspunkt i meningar som X är kär, X är nervös, X är orolig för sin anorektiska kompis, och numera ber jag tjejerna föreslå show-not-tell-meningar. Jag väljer ut några av förslagen och skriver ut på lappar som man får välja bland. Igår var ett av förslagen: X orkar inte gå till skolan idag, verkligen inte. Emmy valde den lappen, och jag har fått hennes tillstånd att publicera hennes utkast här:

"Sprakande färger bleknar, virvlande mönster tonas ut och övergår i vardag allt eftersom medvetandet smyger sig på bakifrån, upp genom kudden och biter mig i öronen med vassa tjut. En arm som reflexmässigt sträcks ut famlande efter väckarklockan, fingrar som snubblar över ett belamrat sängbord, trevande efter knappen som ska tillåta mig att gömma ansiktet under det fluffiga, varma täcket en sista gång. Triumf när ett pekfinger stöter mot en välbekant form och ljudet äntligen slutar. Men nu har medvetandet gnagt sig in i hjärnan, barriärerna sänks, ljus forsar in genom de svullna ögonlocken, tallrikar skramlar öronbedövande högt. Måste jag? Kan jag inte skippa duschen, frukosten, vad som helst? Jag vill bara känna täckets värme omfamna mig fem minuter till. Men nu är det för sent. Nu har tankarna vaknat, alla fladdrande färger är borta och kvar finns bara skarpt ljus från en taklampa, kalla tår och ilska. Vem som än väckte mig ska få betala dyrt. Nu slås tankarna på som lysrör, flimrar till och blir fruktansvärt klara. Måndag är här, ärkefienden har kommit tillbaka för att hämnas. Han har fått in första slaget, det står 1-0 till Måndag."

29 kommentarer:

  1. Åh, vad spännande med salvorna, kan du inte berätta vad de är bra till.
    Kram lotta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för påpekandet Lotta! Har lagt in lite om användning.

      Radera
  2. Vilken intressant kurs. Tack för tips.

    Hälsar Åsa

    SvaraRadera
  3. Vad kul ni ser ut att ha haft:) Spännande med alla salvor. Ha det gott/Monne

    SvaraRadera
  4. Hon skriver ju riktigt poetiskt! Och jag minns verkligen hur det kändes...att inte orka gå till skolan :)
    Oj så kul med salvor. Sheasmörssalva sägs även vara bra vid ärrbildning och hudbristningar :)
    Ha det fint! :)

    SvaraRadera
  5. I think that the student coped with the task ... able to express that thought.
    interesting effect of the wax in ointments?

    SvaraRadera
  6. Hon var duktig på att skriva!!
    Kul att du fixar salvorna nu!
    Mariana

    SvaraRadera
  7. Så otroligt bra skrivartips. Det tänker jag ta och presentera för mina lärare i svenska på skolan. Du sitter på så otroligt mycket härlig kunskap, bin, salvor och lärande. Ska bli kul att få träffa dig och surra :-)
    Ha det bäst!
    Kram Hélena

    SvaraRadera
  8. Oj! Vilken fin text!
    Jag är sååå svag för ord som är vackert ihopsatta som bildar en mening.
    Min man fångade mig så. Med ord alltså - han är min poet.
    Underbart att läsa om skrivövningarna. När jag gick på gymnasiet ordnade vår fantastiska svensklärare skrivarkurs för oss elever med Lars Hesslind på ön Pater Noster under tre dygn. Oförglömligt.
    Kul att förstå vad "felet" varit. Lycka till med det nya!

    SvaraRadera
  9. Vilken bra skrivövning! Lite nyfiket undrar jag var i Hälsingland du var... ?
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. I Enånger. Det var Örtblomman som anordnade kursen.

      Radera
  10. När jag läser din 'skrivövningsbeskrivnig' önskar jag nästan att jag var tillbaka i skolan. Vilken fantastisk farmor/mormor dina barnbarn har.
    Träffade en ung kvinna som jag hade som elev i slutet på 1990-talet och hon kallade mig berättarfröken. En titel jag känner mig riktigt stolt över även om den är mer än 20 år gammal.
    Ha det gott
    Birgitta

    SvaraRadera
  11. Så spännande med dessa olika salvor, jag själv ger mig inte på att göra sådana, men kanske det går att hitta sådana på någon marknad?
    Ringblommesalva låter ju som ren poesi.
    Kul att också läsa om skrivarkursen, jag blir sugen på att vara med i något liknande själv.
    Ha det fint.
    Ps. Du frågade för någon vecka sedan om vårt växthus, det är ännu vinterstängt i några veckor till, jag längtar så tills nätterna blir varmare och det går att dra igång utan att det resulterar i en ovanligt saftig el-räkning.

    SvaraRadera
  12. Anar att det i dig finns är en engagerad svenska-lärare :-)) Jag blir alldeles rörd när jag läser om din fantastiska skrivarverkstad. Vilket engagemang du har. Och SÅ lyckligt lottade dina barnbarn är som har dig som kan hjälpa dem i upptäckandet av språkets rika tonskala.
    Vad målande beskrivet av Emmy om måndagsångesten!! Och hon går i högstadiet 'bara'. Otroligt.
    Här hemma hos oss är det mycket skoljobb också som försiggår då ena barnet som går i högstadiet har en språkstörning (precis utredd) och kanske även dyslexi. Så språket har vi varit tvungna att på olika sätt att jobba och kämpa med under alla år, loven ej undantagna. Många gånger känns det som att skolans 'insatser' inte prickar rätt på honom efter vad han egentligen behöver. Turligt nog är jag fd lärare (dock ej i svenska) så jag gör allt vad jag kan för att fylla de luckor jag tycker skolan skulle stå för egentligen. Exempelvis en sådan viktig sak som att förstå hur man ska tänka för att kunna ta ut det viktiga ur en faktatext. Något som är extra svårt givetvis om man har problem med den grundläggande språkförståelsen. Så, 'lektioner' försiggår här hemma rätt ofta. Han har tur som har mig som kan hjälpa honom. Brukar tänka på alla de barn som behöver stöttning av något slag i skolarbetet men som inte får det. Eller hur många som skulle kunna utvecklas enormt om de fick den sortens fina 'hjälp' du ger dina barnbarn. Riktigt inspirerande att få läsa ditt engagemang. Heja dig Laila :-)

    Härligt med salvorna.

    Kram
    Charlotte

    SvaraRadera
  13. Ser att jag skrev lite väl snabbt i hälsningen och slarvade med en del ord :-)))

    SvaraRadera
  14. Nu blev jag lite avundsjuk ;-) Jag antar att det var i Enånger, hos Örtblomman? Jag bor bara några mil därifrån, och jag ville så gärna delta, men kunde tyvärr inte :-(. Hoppas det blir fler chanser. Tycker det är så spännande med örter och salvor och har "fuskat" lite själv förut men har helt kommit av mig. Behöver en rejäl inspirationsspark i baken ;-)

    SvaraRadera
  15. Hejsan Laila!
    Vet inte riktigt i vilken ände jag skall börja, men det får bli skrivarverksta'n;)!
    Det du ger dina barnbar av tid, engagemang och klokskap är imponerande. Det 'sorgliga' i sammanhanget är ATT du behöver göra det. ATT läraren tröttas ut med så många andra uppgifter att 'hen' inte räcker till för det pedagogiska innehållet. Det dina barnbarn nu får genom dig är något som borde vara varje elevs rättighet I SKOLAN.
    Skolan har blivit en "klassfråga".

    Att göra salvor av ringblommor och annat från naturen "låter som ren poesi" säger jag också...:)!Nu, när du kan och vet behöver du ju aldrig köpa dyra krämer i affärer.

    Tack för ett fint inlägg som jag hoppas att riktigt många läser!

    /Anja

    SvaraRadera
  16. ps
    Glömde alldeles bort att berömma den fina berättelsen Emmy har skrivit.
    Jag kände den där oviljan att behöva gå upp en bestämd tid, mot ens vilja, så påtagligt genom Emmys berättarkonst. Hon lyckas få en att uppleva den tortyr det är att vilja ligga kvar men att man mot sin vilja blir klarvaken av ren ilska - typ;))!
    ds

    SvaraRadera
  17. Men vilken otroligt bra berättelse!! Jag är imponerad över ditt engagemang med dina barnbarn. Lyckans dom.
    Vad intressant att vara på salvkurs. Snart är det dax för vår kurs ser fram emot den. Ha en fin kväll/Gela

    SvaraRadera
  18. Aha, Örtblomman i Enånger, mycket man får veta genom bloggvänner:)
    Kram

    SvaraRadera
  19. Åh det ser härligt ut med salvkokarkurs. Många år sedan jag gjorde egen nu. Brukade göra med rapsolja som dragit med vallört och ringblomma, och ullfett, den är superläkande :-) Vilken författartalang hon är, Emmy ! Igenkänning ;-) Och du är en duktig pedagog Laila !
    Lisa/Lisas trädgård

    SvaraRadera
  20. Hej!
    Vad härligt att du fick kläm på hur du skulle göra.
    Tycker du är fantastisk med barnbarnen.
    Vad duktig Emmy är på att skriva. Kände precis hur jobbigt det kan vara vissa mornar.
    Som du ser var det inte för långt.
    Ha det gott så hörs vi
    Annika

    SvaraRadera
  21. Spännande med alla dessa salvor! Sheasmör har jag använt till mina händer och det är jättebra!/Lila-Christina

    SvaraRadera
  22. Vad kul att lära sig göra salvor av ett "proffs"!

    Emmy är ju riktigt duktig på att skriva!! Verkligen fängslande. Blivande författare? Vad roligt ni verkar ha och vilket försprång de får dina barnbarn, när de får så engagerad privatundervisning!

    Kram

    SvaraRadera
  23. Vad spännande att lära sig att göra salvor, det har jag velat göra sedan jag var tonåring! :)

    /Rebecca

    SvaraRadera
  24. Härligt med egna salvor.
    Vad fantastiskt bra gestaltning av en måndag morgon. Hälsa Emmy, hon visar att hon har talang.

    Ha de bra
    Vivian

    SvaraRadera
  25. Hej på dej, vilken fin sida du har och måste bara hålla med om att ringblomssalva är bra till det mesta, har gjort salvan i minst 20-år.
    Ha det gott!
    Kram Agneta

    SvaraRadera
  26. When you have gone too long, then I look at you and your pink peonies. where are you? :)

    SvaraRadera