torsdag 19 maj 2016

Veckans Vilda Växt: Åkerfräken, Equisetum arvense


Vill du ha växter med större motståndskraft mot svampsjukdomar som mögel, svartfläcksjuka, röta, skorv, mjöldagg? Och/eller är ditt hår glanslöst, naglarna spröda, huden lite slapp? I så fall ska du genast ge dig ut och samla åkerfräken, Equisetum arvense. Om du är osäker på hur du ska kunna skilja åkerfräken från andra fräkenarter rekommenderar jag ett besök på Den virtuella floran, http://linnaeus.nrm.se/flora/orm/equiseta/equis/equiarv.html

Åkerfräken innehåller bland annat kiselsyra som går att lösa ut genom kokning. Våra trädgårdsväxter kan absorbera löslig kiselsyra som sedan transporteras till bladens yttersta cellskikt och bildar en barriär mot svampangrepp. Den hårt bundna markkiseln som finns i alla mineraljordar kan fanerogamer inte absorbera så lätt. Men det kan fräkenväxterna!

Även människokroppen behöver kisel som i samverkan med kalcium bygger upp all bildväv. Särskilt hår, hud och naglar stärks av åkerfräkenavkok.
Var noga med att bara plocka friskt gröna exemplar. Det du inte ska använda omedelbart måste du torka på torr, varm och skuggig plats. Jag mörklägger gäststugan under några dagar och repar sedan ner de torkade grenarna i mörka burkar med tättslutande lock. De hårda stammarna brukar jag ta åt sidan och göra ett avkok på för en sensommardusch av trädgårdsjorden. Annars är det tidig vår precis när tjälen gått ur jorden och sen höst som är de obligatoriska tidpunkterna för åkerfräkenbehandling av jorden i trädgård och växthus. Jag brukar dessutom ge en dusch en gång i månaden under säsongen till särskilt känsliga områden.



Så här gör jag avkok:
- 60 gram torkad ört eller drygt 400 g färsk ört till 2-3 l vatten
- torkad ört blötläggs ett dygn, färsk ört någon timme
- får sedan småkoka minst 1 timme och stå i minst 2 timmar
- förvaras svalt i något dygn om det inte används bums
- späds 1:10 och stänks med björkriskvast eller sprutas med blomspruta på jorden i rabatter, växthus och grönsaksland. Särskilt viktigt är det att behandla jorden kring rosor (städa bort alla nedfallna blad först), fruktträd och bärbuskar, tomater och gurka.

OBS Åkerfräkenbesprutning fungerar endast förebyggande. Om angreppet av t.ex. mjöldagg är ett faktum får man ta till andra medel såsom såpvatten med lite bikarbonat.

Samma utspädda avkok kan man använda som hårsköljmedel eller fotbad. Till åkerfräkendekokt att dricka tar jag två teskedar finsmulad ört och drygt 2 dl vatten, blötlägger helst ett par timmar, småkokar i 15 minuter och låter svalna. Ganska god, lite höig smak. Två koppar om dagen under max en vecka brukar vara en lagom kur.

Så till den besvärliga sidan av åkerfräken – det är ett av våra värsta ogräs, snudd på omöjligt att utrota på "vanligt" sätt med rensning eller ogräsmedel. Orsaken framgår av nedanstående skiss:


Som synes har åkerfräken längst till höger ett sanslöst djupt rotsystem och förökar sig (förutom med sporer) genom att skicka upp skott från oändligt långa vertikala utlöpare på mer än en meters djup! Det var den dåliga nyheten. Den goda nyheten är att fräkenväxter är extremt ljusberoende. Tji ljus, tji växt! Alltså finns två alternativ
1) ständig klippning av ovanjordiska delar
2) total marktäckning under ett antal år. 
Eftersom växten är fena på att skicka utlöpare gäller det att ta till ordentligt när man täcker. 

11 kommentarer:

  1. Olá amiga...tudo bem?
    Postagem edificante...obrigada por compartilhar sua sabedoria!

    Um grande abraço, Marie.

    SvaraRadera
  2. Ja att den är ett otyg att få bort visste jag men att den var så nyttig hade jag ingen aning om :) Ha det gott/Monne

    SvaraRadera
  3. Jag är så förtjust i dina inlägg om vilda växter och dess nytta. Vägrar använda kemiska medel och försöker påverka mina kollegor till det bättre - det går långsamt framåt.
    //Eva

    SvaraRadera
  4. Spelar det någon roll vilken fräken man använder...alltså är det stora skillnader mellan dom? Någon giftig?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror inte att det spelar roll när det gäller att behandla trädgården, alla fräkenarter innehåller det åtråvärda kislet, men om du ska dricka fräkente bör du försäkra dig om att det är åkerfräken. Kärrfräken anses svagt giftig.

      Radera
  5. Så flott du skriver om alle disse plantene som jeg hater ;)
    Jeg har den her i store mengder, og jeg kan luke til jeg blir grønn, men jeg blir aldri kvitt den :(

    Ha det godt!

    SvaraRadera
  6. Vilken kunskap du sitter inne med! Jag är så imponerad. Tack för alla rara kommentarer, blir så glad för dem. Trevlig helg! Kram Lotta

    SvaraRadera
  7. ¡Hola Laila!!!

    Precioso lo que nos entregas, no sabía yo que la cola de caballo, es buena para muchas cosas, como el pelo las uñas o la piel. Y luego también sirve para las enfermedades de las plantas? Al leerte he recordado cuando yo era niña, recogíamos cola de caballo, pero apenas recuerdo para que, tengo una idea, que me parece se utilizaba para las heridas qué por aquel entonces se formaban por las piernas y los pies por andar descalzas... Se curaban así a base de hierbas.

    Hoy para todo se va al médico y a la farmacia... Y es un atraso porque todo es química que le metemos al cuerpo.

    Ha sido un placer pasar por esta tu casa donde se aprende algo nuevo algo bello.

    Te dejo mi cálido abrazo, mi gratitud y estima.

    Se muy muy feliz.

    Estoy un poquito delicada de salud, paseo y descanso, por eso tengo parado el blog. Haber si pasa pronto.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Marina!
      Creo que te equivocas, cola de caballo no tiene efecto contra heridas del piel. Tal vez fue la milenrama?
      Que te mejores rapidamente! Abrazos

      Radera