Vårbruk med förhinder

En stark nordanvind drar genom dalen dessa dagar. Och inget regn. Solen skiner om dagrna men ger ingen värme, idag har temperaturen inte krupit över 8 grader på grund av isvinden. Kyla+torka+sol=ingen lyckad kombination. Enda trösten är att tidiga blommor varar länge, som blåsipporna:

och hyacinterna som jag sparar varje jul och sätter ut så fort jorden reder sig.

Ett annat glädjeämne är Aubrietia ´Blue cascade´ som jag sådde i fjol men som var eländiga både i såpottorna och efter plantering. Eftersom jag aldrig kan kasta plantor så satte jag ändå ut dem på lämplig plats och höll tummarna. I det här fallet lönade det sig:

Tulpanerna avvaktar.

En fördel med torkan och kylan är att sniglarna mår dåligt. ..

Sommardagar, frostnätter och toktorka

Den här våren är om möjligt ännu mer extrem än den förra! Både jag och trädgården våndas. Jag förstår inte hur alla perenner står ut med svängningarna mellan 20 grader på dagarna och minusgrader på nätterna. Den här bilden tog jag klockan sex i morse:


Dessutom har det inte kommit något regn sedan den 4-5 april. Vågar inte röra odlingsbäddarna i kökslandet utan sår grönsaker i såpottor. Den förgrodda potatisen propsade dock på att få komma i jorden och har fått täcke av dubbel fiberduk.


I övrigt ägnar jag mig åt bokslut och deklaration...

Slut på kånkandet - Glad Påsk!

Äntligen har vi bytt ut det trasiga takfönstet i lilla växthuset, städat bort allt glassplitter och alla kvarlämnade krukor och lådor samt tvättat alla fönster. Det tog halva dagen men nu är det sååå fiiint!
Alla omkrukade plantor har fått flytta in och värmefläkten är på plats och inställd på att slå till om temperaturen sjunker ner mot 8 grader. När jag tog den här bilden vid sextiden var det 11 grader ute och 18,3 i växthuset:

Bakväggen och stenmagasinet under tegelgolvet absorberar en hel del värme under soliga dagar som idag. Men på nätterna är det fortfarande vinter i Fagerdala:

Is på hinkarna, frost i gräset klockan 7 på morgonen!

Tack för alliumtipsen efter förra inlägget! Det lutar åt att bebisarna får stå kvar och växa till sig – utom möjligen de som trängs kring krusbärsbusken. De hamnar troligen i en kruka i det nu brukbara växthuset. Men det blir efter påsk för nu ska vi koppla bort trädgårdssysslorna och förbereda helgen med de barn och barnbarn som kommer tillbaka till Sverige från olika utlandsvistelser.

Glad påsk alla fantastiska trädgårdsbloggare!

Modemhaveri!

Modemet till datorn här på landet slutade fungera i lördags morse. Nu har maken kommit med en router i stället så att vi kan vara uppkopplade båda två samtidigt. Tyvärr visar det sig att routern stör telefonen så att det är svårt att höra vad den man talar med säger. Morr!

Våren har brutit ut på allvar även i vår kalla dal. Fortfarande slår nya krokusar ut, även sådana jag inte har planterat - som här i en grästuva invid vildvinsberget.

Stora rabattröjningen fortsätter. När jag befriar alliumplanteringen från drivorna av eklöv hittar jag hundratals fröplantor.

I flera år har jag förgäves försökt att få köpta alliumfrön att gro i kylskåpet. Nu har fjolårets fröställningar fixat det på egen hand! Men hur tar jag bäst hand om alla bebisar? De står alldeles för tätt där i rabatten. Några har dessutom slagit sig ner under krusbärsbusken.

Ska jag gräva upp dem och plantera i krukor? Eller vänta några veckor och flytta dem till andra rabatter direkt?

Igår var det hög tid att skola om alla tomater och chilisar:

I väntan på att lilla växthusets trasiga takfönster ersätts så att jag kan installera plantorna hos värmefläkten där, får de stå ute dagtid, men nätterna är fortfarande kalla och det är ett himla kånkande ut och in.

Vilken dag!

Tim väckte mig kvart i sex som vanligt och sedan dess har jag med avbrott för skogspromenader jobbat i trädgårdens rabatter. Såhär såg pionrabatten ut vid niotiden idag...

... och från en lite annorlunda vinkel såg det ut såhär vid 16-tiden:

Till min hjälp har jag mina två favoritredskap, PALLVÄSKAN som innehåller allt jag kan tänkas behöva när jag sitter och pular i trädgården, samt DEN KOREANSKA HACKAN.

Hackan är helt suverän. Hackar, luckrar, skär. När jag går över rabatterna och trädgårdslanden nu på våren använder jag faktiskt bara min fantastiska koreanska hacka, inköpt för ca 2 kronor på en marknad i Sydkorea för några år sedan.

Så här fint blev tulpanhörnet i utkanten av köksträdgården.


Jag satte 60 lökar här för några år sedan. I fjol grävde jag upp alla lökar och spridde ut dem. Nu är de minst 700. Hoppas att gurkört och jordärtskocka klarar konkurrensen!

Borta!

När vi kom ut till Fagerdala i morse trodde jag inte mina ögon. Det tjocka tunga vita som täckte tomten i söndags är borta! Det är bara fem dagar med regn och stark blåst mellan bilderna ovanför och nedan.

Plötsligt är det massor att göra i trädgården. Ta hand om alla nerblåsta trädgrenar bland annat. Plocka bort alla skärvor från krossade takfönster i växthusen. Men också gå runt och kolla hur alla perenner har klarat sig (sisådär, snön har knäckt många buskar) och njuta av krokusarna som blommar för fullt där det alldeles nyss låg två decimeter snö.

Vårbruk med förhinder

Så här såg det ut i Fagerdala trädgård igår vid elvatiden.

Jag ägnade mig åt att städa torpet och sedan flydde vi till stan och till våra fröplantor i takfönstren. Här finns det hopp.

Chileplantorna som jag sådde för sex veckor sedan är omplanterade och hälsar att de mår utmärkt.

Så också tomaterna sådda för två veckor sedan. Fin utsikt över Kungsholmen har de och himmelsljuset kompletteras vid behov med LED-lamporna.

Vår favoritpotatis Amandine ligger på förgroning. De brukar utvecklas bra i fuktad såjord om de får stå svalt och ljust. Så fort istäcket försvunnit ur dalen kommer jag att sätta dem, kupa rejält, täcka med dubbel fiberduk och hålla tummarna för att majfrosten inte nyper dem i öronen.

För övrigt har jag ägnat all fritid de senaste veckorna åt att förbereda ett inlägg om vitlök. Det har hänt en massa på forskningsfronten sedan mina örtaböcker skrevs och jag måste givetvis uppdatera min kunskap om jag nu ska blogga om läkeväxter med rent samvete. Men att googla efter information och granska den kritiskt är verkligen inte gjort i en handvändning. En sökning på "garlic" ger över sjuttio miljoner träffar! Det tar tid att vaska fram det som är värdefullt bland allt skräp som virvlar runt på nätet. Och när jag väl hittar exempelvis intressanta forskningsrapporter blir jag irriterad på att jag som icke-medicinare vägras tillgång till rapporterna i fulltext. På sin höjd får jag läsa ett mycket summariskt "abstract". Huvudet surrar av obesvarade frågor:
- Hur väljer man ut vad i växten som testas?
- Varför envisas man med att i de flesta kliniska tester av läkeväxter använda syntetiskt isolerade och processade ämnen ur växten - när kanske just samspelet mellan olika substanser i den färska örten är själva hemligheten?
- De här forskarna som undersöker läkeväxter "vetenskapligt", vem finansierar deras forskning - egentligen? Hur får jag reda på det?

Men jag lovar, jag ger mig inte, även om den självpåtagna uppgiften att bidra med välunderbyggd kunskap om läkeväxter ibland känns lite som att ro motströms...