Först ut i min serie Veckans Vilda Växt är brännässla, Urtica dioica.
Jag har tagit del av två avhandlingar som ställer mycket av det vi trodde om nässla på huvudet!
Nyhet nr 1:
Nitrat i maten ger skydd mot magsår! Joel Petersson (Uppsala universitet, Institutionen för medicinsk cellbiologi, 2008) visar att när vi äter nitratrik mat omvandlas nitratet till nitrit med hjälp av munhålans bakterier. När vi sedan sväljer nitritet kommer det i kontakt med sur magsaft och omvandlas då till det biologiskt aktiva ämnet kväveoxid. Peterssons avhandling visar att den kväveoxid som bildas i magen stimulerar slemhinnans skyddsmekanismer - magsäcken måste nämligen hela tiden skydda sig för att inte brytas ner tillsammans med maten. Två sådana viktiga försvarsmekanismer är dels att magsäcken ständigt förnyar det slemskikt som täcker slemhinnan, dels att den upprätthåller ett stabilt blodflöde i slemhinnan. Kväveoxiden vidgar blodkärlen i slemhinnan, vilket ökar blodflödet, och reglerar utsöndringen av det viktiga slemmet. Tillsammans leder detta alltså till en motståndskraftigare slemhinna.
Nitrat i maten skyddar alltså rent allmänt mot magsår men uppsalaforskningen visar också att att det skyddar mot skador som kan uppstå om man äter ickesteroida antiinflammatoriska läkemedel, alltså många av de receptfria läkemedel som vi tar mot värk och feber (t.ex. Aspirin, Albyl, Dispril, Magnecyl, Treo, Bamyl, Voltaren, Diklofenac, Eeze, Ipren, Brufen, Ibumetin).
En viktig faktor i den här processen från nitrat till kväveoxid är alltså bakteriefloran i munhålan. Spädbarn har oftast inte utvecklat en tillräcklig bakterieflora, därför kvarstår rekommendationen att inte ge nitratrika grönsaker till små barn. Men om du vill hjälpa barnet att utveckla denna nyttiga bakterieflora ska du suga på babyn napp då och då. Det ger också ett ökat skydd mot allergier!
Det har blivit populärt med bakteriedödande munsköljmedel. Idiotiskt, alltså. Jag har pratat med Joel Peterssons handledare som berättar att Uppsala universitet fick ta emot ilskna protester från tillverkare av sådana munsköljmedel när avhandlingen publicerades! Men faktum kvarstår: om du är rädd om din magslemhinna, skippa bakteriedödande munsköljmedel och käka nitratrika grönsaker varje dag! Detta gäller alltså även om du "bara" äter spenat, rödbetor, grönkål o.d.
Nässla innehåller fler livsviktiga ämnen än nitrat. Fem gånger mer järn än spenat och faktiskt mer C-vitamin än svarta vinbär och apelsinjuice! Ut och plocka nässlor! Så här tidigt på våren räcker de nässelskott man hittar här i Mellansverige inte till nässelsoppa men lite te för vårtrötta kan man få ihop till på soliga ställen. En treveckors vårkur på nässelte är uppiggande, urindrivande, blodsockersänkande, förkylningsförebyggande.
Till en stor kopp lägger jag 1/2 dl färska nässelskott i tygsilen, häller på kokande vatten och låter dra i 5-7 minuter. Två koppar om dagen. Ganska gott! De avsilade nässelskotten hamnar givetvis i trädgårdens nässelvattenhink om jag inte har en grönsakssoppa på gång. Man kan upprepa kuren efter ett uppehåll på 3-4 veckor.
Men var ska man plocka sina nässlor? Här kommer
Nyhet nr 2:
Du kan lugnt plocka dina nässelskott vid närmaste dynghög! De innehåller inte mer nitrat per viktenhet bladmassa än de skott du plockar på kvävefattigare ängsmark! Den här upptäckten är en sidoeffekt av ett forskningsprojekt vid Lunds universitet, Institutionen för växtfysiologi (1986). Rolf Petersons doktorsavhandling har fokus på effekten av nässelvatten som näring i grönsaksodling jämfört med "vanliga" näringslösningar. För det ändamålet samlades nässlor in vid olika tillfällen, vägdes och analyserade och då visade det sig att nässlor plockade vid samma tillfälle innehöll samma mängd av olika näringsämnen oavsett var de plockades.
Däremot varierade näringsinnehållet beroende på årstid - på våren var det mera kväve, fosfor och kalium i alla nässelskott samma år och senare på säsongen minskade dessa näringsämnen medan kalcium, magnesium och svavel ökade.
Det är alltså så att nässlan tar upp precis så mycket näring som den behöver för att tillverka varje kvadratcentimeter blad, varken mer eller mindre. Om jorden innehåller mycket kväve blir plantan större, men varje kvadratcentimeter blad som vi plockar innehåller inte mera kväve proportionellt. Så är det. Ganska logiskt egentligen.
Petersons projekt visade att tomatplantor som vattnades med nässelvatten (1kg nässlor får jäsa i 10 l vatten under14 dagar och sedan spädas 1:10) ökade sin vikt med 20% jämfört med dem som gödslades med kommersiella näringspreparat med motsvarande innehåll av kväve, fosfor, kalium mm som växterna behöver. 20% - inte dåligt! Peterson rekommenderar att man för ännu bättre balans blandar detta nässelvatten med vallörtsvatten (1 kg vallört får jäsa i 15 l vatten under 4 veckor, späd 1:5, min blandning). Vallört innehåller mindre kväve men mer fosfor och kalium än nässla.
Förutom att brännässla är den kanske nyttigaste grönsaken för oss människor är den alltså också ett supermedel i trädgården. Däremot visar forskning att nässelvatten inte fungerar som spray mot ohyra (Mertz, Nehlin m.fl.) Får du besök av bladlöss, vita flygare och andra sugande monster rekommenderar jag i stället mitt
superdupermedel med bl.a. chili och vitlök.
Nästa måndag publicerar jag del två av min artikel om brännässla. Då handlar det om nässla för kroppsvård och nässla för hundar, hästar, höns och bin!
PS Anja påminner mig om mitt gamla knep att lägga en kvist nässla i botten på planteringsgropen när jag sätter ut mina tomatplantor i växthuset och när jag planterar den förgrodda sättpotatisen. Hos mig ger det friska och motståndskraftiga plantor, jag vet inte varför men jag vågar inte låta bli! Fick tipset av en biodynamiker.
.jpg)
