söndag 26 juni 2016

Ösregn och bönproblem

Det småstrilar när jag går ner till växthuset för att så bönor för tredje gången i år. Är det bara jag som år efter år har problem med att få bönor att gro? Oavsett vilken sort eller fröfirma jag väljer, oavsett om jag blötlägger eller inte - de attans bönorna gror inte.


Plötsligt börjar regnet ösa — nej, det vräker ner. Blir genomblöt på den korta promenaden upp till torpet.


Åsnestigen mellan vägen och huset har förvandlats till en bäck. 30 mm idag! Välkommet.



fredag 24 juni 2016

Midsommarträdgården klär sig i violett

Vart man än tittar i trädgården just nu ser man nyanser av violett


Stäppsalvian blommar för fullt


medan rhododendron håller på att ge upp


Lyckad frösådd för många år sedan, frösådda plantor dyker upp lite varstans men jag har tyvärr glömt namnet...


Nävarna slår ut


och de självsådda penséerna tuffar på även i år.


Även gräsmattan (läs örtamattan) är violett just nu. Det är brunörten, Prunella vulgaris, som tagit över scenen.

Eftersom brunört är en gammal läkeväxt får den bli Veckans Vilda Växt. Den är mycket vanlig i hela Sverige upp till mellersta Norrland. Innehåller garvsyra, bitterämnen, eterisk olja och en glucosid, aucubin, som också finns i groblad. En infusion lär vara bra mot diarré och te på unga skott och blad kan göra nytta som gurgelvatten vid infektioner i mun och hals.

onsdag 22 juni 2016

Hjälp med identifiering

Min granne Jeanette vill gärna ha hjälp med att hitta namnet på den här sötnosen:

Blommorna är ca 1 cm i diameter, 


och så här ser bladrosetterna ut.

PS
Och här kommer i tillägg en närbild på själva blomman. Gunilla med bloggen Hagtorpet har troligen lyckats identifiera henne, Saxifraga x canis dalmatica! Tack!



Himlen var dramatisk i kväll, den och vädergubbarna lovar regn frampå småtimmarna, jag och trädgården  säger ja tack!

torsdag 16 juni 2016

Proviso-R(i)UM

Här kommer utlovad rapport från orangeriet i nuvarande, mycket provisoriska, skick.

Inga invändiga ytor är färdigbehandlade. Tänk vitt tak, vitkalkade murar, tegelgolv. Vi har alltså ändå möblerat med en del av det som stått och väntat i snickarbod och andra utrymmen.


Här vid det mer än tvåhundraåriga slagbordet intar vi numera alla måltider utom frukost.


Än så länge gapar många lerkrukor tomma men givetvis ska vi ha fler växter än våra gamla hibiskusar här, citronträd och fikon står på min önskelista.


Keramikfrisen som Johan och yngste sonen gjorde i samband med den märkliga kärnkraftsomröstningen för evigheter sedan kommer att hitta sin plats när väggarna är färdigbehandlade.

Ser nu när jag tittar på bilderna att förfärligt många av möblerna är av furu, omålade eller avlutade. Too much, helt enkelt. Kommer nog att måla skänken ljusgrå vad det lider.

Diska diska diska...

När jag inte har vattnat vattnat vattnat den sista tiden, har jag äntligen lyckats få ut alla frösådda plantor från växthuset. Bara att plantera 200 purjolökar tog en dag av mitt liv. Jag förstår om det låter snurrigt med 200 purjolökar men dels använder vi mycket själva i grytor, fisksoppa, wok, dels har vi två barn och sex barnbarn som verkligen gillar purjo. Det händer att flera av barnbarnen önskar potatis- och purjosoppa till födelsedagsmiddag!


Johan sitter mest vid datorn och skriver, just nu en rapport från ett stort forskningsuppdrag han genomfört under våren.

Och idag i gryningen började det faktiskt stänka lite vatten även på Fagerdala! Hittills bara ca 7 mm  men tillräckligt för att det ska bli sådär härligt fuktigt och disigt i luften. Som synes har dalen klarat den långvariga skriktorkan ganska bra. Värre är det med området uppe kring torpet. Där är gräsmattan halmgul, kaprifolen halvdöd, blåbärskarten bortskrumpnade. Jag visar ingen bild på eländet. Vissa saker lär man sig att blunda för när man har en jätteträdgård...


tisdag 7 juni 2016

Läget

Här längtar vi efter regn. Inte många droppar på fem veckor nu. Hinner nästan inte göra annat än vattna vattna vattna. Lerjorden nere i dalen där vi har köksträdgården gör att den klarar sig bra än så länge. Värre är det med rabatterna runt huset. Magnoliakullen har fått rotvattning flera dagar i sträck. Sist att blomma där är favoriten 'Susan' med sina stora fladdriga kronblad som slår ut allteftersom under lång tid.

Rhododendron och azaleor blommar som bäst, flera veckor tidigare än normalt och kräver mängder av vatten.


Tulpanerna kom och poff så var det över.


Först ut av pionerna i år är ovanligt nog 'Rockii'. Här har blomman fått besök av något som ser ut som en guldbagge – jag såg den förstås inte när jag fotograferade...


Mellan turerna med slangar och kannor har jag kämpat med att få ut alla tomater från lilla växthuset. Här står årets gäng på nua underlaget. Det är 'Black sweet cherry' och barnbarnens favorit 'Romelo'.


Resten av tomaterna står i stora växthuset. Vinrankan som klänger i taket är vildsint som vanligt. Men vad är det som skymtar längst till vänster?


Jo, en jättestor rosplanta! För några år sedan fick jag den av dottern som inte tyckte att den platsade på hennes altan. Då var den i stort sett en liten pinne med några blad och en etikett: Peace.


Nu producerar den superrosor supertidigt! Har redan gett bort ett gäng till goa hönsgrannarna och i övermorgon ska dottern få en stor bukett på sin födelsedag.


För någon vecka sedan var barnbarnet Alba här över helgen och hjälpte mig att få ut en massa  blomplantor från växthuset. Här har hon planterat blomstertobak och vitmåra i en bergsskreva ovanför blivande surjordsrabatten bakom orangeriet.


Hon tog också den här bilden av orangeriet nerifrån dalen.


Vi har börjat använda orangeriet som vårt extra vardagsrum, möblerat och fixat, men väntar  med målning och rappning av murar tills allt torkat upp. Tjuvstart med andra ord. I nästa inlägg visar jag hur vi inrättat vårt provisorium.

tisdag 31 maj 2016

Veckans Vilda Växt: Rölleka, Achillea millefolium

Häng med ungefär femtio tusen år bakåt i tiden! Vi är i det som nu kallas Asturien i norra Spanien och vid lägerelden utanför en grotta stöter vi på ett gäng neandertalare. De har just ätit kvällsmat, troligen kokta rötter och blad. Nu tuggar några av dem på röllekarötter för att motverka tandvärk. Barnen gnider sig med röllekablad för att lindra kliande myggbett och gamla farmor dricker avkok på rölleka för att få ordning på magen. En storebror försöker få i en febrig knatting lite kamomillte.

Så drar min fantasi igång när jag tar del av forskningsrapporter från Cueva del Sidron. Arkeologer hittade på nittiotalet välbevarade lämningar av en grupp neandertalare och har analyserat innehållet i plack på tänderna från fem individer. Där fanns bland annat spår av rölleka och kamomill. En av forskarna, Karen Hardy, menar att neandertalarna måste ha haft goda kunskaper om läkeväxter för att vilja äta så pass bittersmakande örter som rölleka och kamomill.

Och nu ska jag försöka intressera er att göra som neandertalarna, samla och använda rölleka, en av våra mest mångsidiga och potenta läkeväxter.

Rölleka, Achillea millefolium, innehåller antiseptiska, adstringerande, antiinflammatoriska och (enligt obekräftade uppgifter) antibiotiska ämnen. Hela örten kan användas. Den växer i hela Sverige utom på kalfjället och finns i stora delar av Europa och Asien. Till andra världsdelar har den förts av emigranter som såg till att ta med sig sina värdefullaste läkeväxter.

Just nu dyker de upp överallt, röllekans illgröna fiskbensblad.
Bästa klådstillaren, alltid inom räckhåll. När barnbarnen bränner sig på nässlor eller blir myggbitna letar vi snabbt reda på några röllekablad, krossar dem mellan finrarna och gnuggar in saften på det onda stället. Simsalabim, säger barnbarnen och de är inte lättlurade. Fungerar även på klentrogna vuxna.

Rölleka är en väldokumenterad läkeört, använd främst för behandling av sår. Så här skriver Linné: "Färska örten, sönderstött mellan stenar, lägg av allmogen på sår, som därigenom snabbt blir läkta." (Svenska floran 1755) De gamla dialektala namnen vittnar också om röllekans kraft: sårläka, läkeblomma, soldatört, timmermansblomma.

Eftersom man lätt får små sår här och var när man jobbar i trädgården har jag alltid ett färskt avkok i kylen, Kokar upp 1 dl vatten, lägger i en stor näve finhackad blad och låter småsjuda någon minut och sedan svalna. När olyckan är framme dränker jag en kompress med avkoket och plåstrar om såret. Håller sig ett par dygn i kylskåp.

Man kan göra en fantastisk sårsalva med rölleka som legat i kallpressad olivolja i en månad. Sila ifrån, värm oljan i vattenbad tillsammans med bivax. Till 300 g olja tar jag 90 g bivax.  När vaxet har smält tar jag bort bunken från vattenbadet och rör och rör och rör till det börjar likna salva. Fyller i bruna glasburkar, förvarar i kylen.

Ett ångbad med avkok på rölleka får tilltäppta bihålor att öppnas.

Rölleka är bra om du har tandköttsinflammation eller blödande tandkött. Skölj med avkok eller tugga på en rengjord rotbit.

Örtkunniga engelsmän rekommenderar rölleka (yarrow) som fullgod ersättning för echinacea. Ur min engelska örtabok: "Yarrow is a useful remedy for a feverish cold, especially if taken as soon as the symptoms appear. Taken in the form of a tea, yarrow increases perspiration, helping to bring down a fever." Till detta te häller man 1 dl kokande vatten över 1 msk hackad rölleka (färsk eller torkad). Låt dra i 10 minuter. Sila och drick med lite honung.

Varning! Eftersom rölleka innehåller starkt sammandragande ämnen ska den inte ges till gravida.

För husdjur

Ur Hästägarens örtabok: Rölleka finns ofta på gamla betesmarker och hästarna äter den gärna, liksom nötkreatur. Den är bra vid urinvägsbesvär som blåskatarr och används ofta vid feber./.../Röllekans kärlvidgande  egenskaper underlättar blodförsörjning till de perifera blodkärlen, vilket gör växten mycket användbar vi t.ex. strålbenshälta.

Torkad rölleka i vinterfodret är en självklarhet. 25 gram torkad ört per dag blandas i fodret.

Givetvis kan man behandla sår både på hästar och hundar med avkok på rölleka-

Våra höns säger nej tack när jag försöker bjuda dem på färska röllekablad men eftersom rölleka fungerar avskräckande på ohyra kommer jag att blanda in torkad ört i golvhöet och redena i vinter.

För trädgård

Rölleka innehåller ovanligt mycket kalium och även svavel och selen, vilket gör den till en ovärderlig kompostväxt. Jag samlar ihop all rölleka jag kan avvara, hela växtstånd eller ovanjordiska växtdelar och låter dem jäsa i vatten några veckor intan jag blandar in dem i komposten för en extra skjuts  En brunnen kompost med mycket rölleka kan tillsammans med lite komposterad hönsgödel och lite vedaska användas som PK-gödsel på hösten.

Mina biodynamiska odlarkompisar blandar röllekaextrakt i sina komposter och samordnar gärna grönsaker och kryddväxter med rölleka för bättre smak. Den odlade röllekan finns i många färgställningar vilken framgår av bilden nedan.


Så, odla gärna rölleka och framför allt, samla den vilda örten i stora mängder! Häng upp och torka på mörkt och varmt ställe. Förvara torrt och mörkt.


lördag 21 maj 2016

Därför älskar jag vit blom och ljusa juninätter

Jag har synproblem, flera olika. Det jag lider mest av är skruttigt mörkerseende. När det skymmer på ser jag noll, nada, ingenting. Utom vitt. Därför vimlar det av vitblommande växter i min trädgård.



Vita syrener, ett helt gäng har vi satt.


Älskar de vitblommande, doftande azaleorna.


Många av våra rhododendron  är tack och lov vitblommande, gärna med mörkare mitt.


Prästkragarna växer som ogräs i vår så kallade gräsmatta men vi klipper runt omkring och de blommar länge och lyser i sommarnätterna.


Den annuell jag inte kan vara utan är vit blomstertobak, drar upp dem i växthuset och strör ut dem överallt i rabatterna där de doftande blommorna svävar som fjärilar över grönskan, de blommar länge.

Till och med i kökslandet pular jag ner tobaksplantor där det finns lite plats...


Ett annat synproblem sedan tio år är makuladegeneration. Makulan eller gula fläcken finns centralt i näthinnan och är det område där man ser skarpast. Min synskärpa är bedrövlig, särskilt på nära håll. När jag ska fotografera ser jag sökbilden som ett blurr och får skjuta i blindo så att säga. Det märks säkert på många bilder här i bloggen. Om bilden är skarp är det oftast rena turen.

Ett tredje problem började dyka upp för drygt ett år sedan. Jag ser dubbelt! Inte hela tiden utan i speciella situationer: När vi åker bil i halvmörker och mörker och när vi går på teater och opera. Upplysta föremål blir alltså dubblerade: jag ser två vägar, två ex av varje bil som kör framför oss eller möter, dubbla gatlyktor osv. På teatern och operan får jag sitta och blunda växelvis med ögonen för att kunna hänga med i vad som pågår om det är flera människor samtidigt på scenen, kopian hamnar ganska långt från originalet och det hela blir ganska rörigt. Jag har genomgått datortomografi av hjärnan och där fanns inget alarmerande så utredningen fortsätter. Än så länge ser jag inte dubbelt i trädgården som tur är.

Och som tur är finns det alltså väldigt många fina växter som jag ser även i skymningen.

Det här är ett försenat bidrag till Blommig Fredag på temat "Därför älskar jag..." Fler bidrag hittar du här