Tio härliga barnbarnsdygn lider mot sitt slut. Det kommer att bli tomt och tyst i hus och trädgård när de sista åker hem idag.
Även äldsta barnbarnet Amanda kom på oväntat besök från London, småkusinerna var saliga.
Trädkojan är i stort sett klar.
Konstruktionen är mycket stabil...
...och det luftiga staketet ger trygghet och samtidigt utsikt över hela trädgården.
Här syns lilla växthuset till höger och lekstugan mitt i bilden:
Vi har haft tur med vädret, sol i stort sett varje dag, några regnstänk nattetid. De kyliga nätterna har liksom konserverat trädgården och på pionterrassen blommar nu liljorna samtidigt som de sista pionerna envist hänger sig kvar!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Oj,oj! Jag får nästan tårar i ögonen i empati med dig. Jag vet hur otroligt älskade dessa barnbarn är för dig/er! Men, du ställer upp för dem jämt så det lär inte dröja alltför länge förrän du får anledning att träffa dem igen!
SvaraRaderaDen där kojan är ju bara såååå fiin! Där skulle jag kunna tänka mig att spana på vitansikten med pilbågen i högsta hugg eller sitta där med bästisen och byta förtroligheter.
Den sista bilden, kära fru Fagerdala, är urläcker! Eller, för att vara riktigt ärlig, har du fångat även barnbarnen på ett alldeles underbart sätt. Bilderna berör Laila! Du blir bara bättre och bättre.../Anja
Förstår att det kommer att bli tomt och tyst när de sista åkt hem. Men att kunna ge sina älskade barnbarn sådana sommarminnen måste ju vara en tröst:) Fantastiskt kojbygge även om jag aldrig skulle sätta min fot där, har höjdskräck så det räcker och blir över! Tjusiga liljor! Ha det gott/Monne
SvaraRaderaSå fint det blir med kojan och vad roligt ni måste ha haft med alla barnbarn. Och precis som Öland lockar fram fotografen i mig så lockar barnbarnen fram dina fototalanger :-) Rostorn är en ställning som jag vill bygga till min underbara Mme Plantier. Hon växer så det knakar och staketet räcker inte till.
SvaraRaderaHa det bäst!
Kram Hélena
Hej Lajla! Jag skulle oxå vilja vara barn och få vistas i ert paradis. Få snickra en koja tillsammans, skjuta pil och plocka blommor .... och jag skulle absolut komma tillbaka så fort som möjligt :)
SvaraRaderaTjingeling
Den mest underbara trädkoja jag sett och så vemodigt det måste kännas när de far.. de finns kvar och de återvänder. Kram Pia
SvaraRaderaKara Laila! Great grandchildren!! My, My! Everyone got an early start, for you do not look old enough to be a great grandmummy. Beautiful photos of your lovely family within your luscious garden. Love the tree house! It is good to see that you are enjoying the summer. Kram/Carol
SvaraRaderaFantastiskt kul när de kommer, men ganska skönt när de åker också, eller hur? Gäller både barnbarn och hundar. Men det är en gåva & lycka att få vara med, det är inte alla förunnat att få vara det har jag lärt mig. Ha en fortsatt skön sommar! Jag är två veckor till i Småland, sen bär det av hem till jobbet och huset i Täby.
SvaraRaderaKram från Eva Linnea
PS Trädkojan blev superbra!!! DS
Vilket pardis för alla ungar och vilka minnen de kommer att ha med sig i sina ryggsäckar genom livet!!!
SvaraRaderaHa en bra dag!
En så underbart trevlig tid ni haft!!
SvaraRaderaJa! Det blir så förskräckligt tyst och tomt när de far!!!!
Men underbart att ha dem alla och var gång man möts!!
Jag säger bara lyckost de barnen!
SvaraRaderaVad fin kojan blev. Proffisgt bygge.
Vad fina bilder du bjuder på Laila.
Jag är inte mycket vid datorn just nu för det är trädgården som gäller just nu. Fast är det någon blogg som lockar så är det alltid din.
Tror att fikonvinägern kan finnas i vissa Ica-butiker också. Den är så god så att jag skulle kunna dricka upp den. Fast smaken är ju som baken...
Ha det gott och hoppas ni får en fin vecka, trots att barnen åker hem.
>Kram
Annika
Vilken fin koja det blev!!!
SvaraRaderaMariana
Vilka vackra sommarbilder och en imponerande trädkoja!
SvaraRaderaOm den lila vallmon: maila din adress till mig, så skickar jag en liten fröpåse:) rebeccabengtsson@hotmail.com
Ha det finfint,
Rebecca