Experiment med salva av vallörtsrot

Äkta vallört är min bästa läkeväxt, suverän på svårläkta sår och bra mot muskel- och ledvärk. Jag brukar torka roten och göra avkok när jag behöver använda den. Men nu när jag ändå är igång med att tillverka salvor med torkad ringblomma och johannesört har jag försökt mig på att göra salva med färsk vallörtsrot.

Vallört står till höger, johannesört till vänster och ringblomma i mitten.

Så här gjorde jag vallörtssalvan: Värmde 1,2 dl olivolja och drygt 30 g bivax i vattenbad. Tillsatte ca 1 dl rengjord och finhackad rot och rörde då och då medan det hela svalnade. Nu får det stå och dra ett par veckor i stugvärmen. Därefter värmer jag upp burken igen, silar ifrån rotbitarna och tillsätter eventuellt lite mer olja eller vax beroende på hur konsistensen blir.


Äntligen har jag efter mycket letande hittat en butik på Söder som säljer små bruna glasburkar och glasflaskor! De olika salvorna kommer att hamna i burkarna och sedan återstår att be barnbarnen att göra etiketter!

PS (skrivet den 10 december 2013) Kan rapportera att experimentet blev mycket lyckat! Salvan fungerar utmärkt på småsår och lindrar muskelvärk. Salvan är mycket hållbar om den förvaras svalt.

Fotoredigering – fälla eller möjlighet?

Barnbarnen har höstlov. Fyra av dem är utomlands men Alba och Elvira har lyst upp tillvaron här i gråmulna Fagerdala. Häromdagen tog Alba med min kamera när vi gick en liten promenad i omgivningarna och ville sedan genast kolla på bilderna. Eftersom det var dags att tända brasa och laga mat visade jag henne hastigt hur nedladdningen går till och det lilla jag visste om att beskära och bearbeta bilder. Hon har suttit vid datorn sedan dess! Till skillnad från mig som försiktigt kör i gamla hjulspår utforskade hon genast programmet och hittade en massa effekter och retuscheringsmöjligheter. Man baxnar!
Här är några exempel på Albas experiment. I kameran:
Efter redigering, här har Alba förutom beskärning lyckats pilla bort det vita bordet bakom trädet:

I kameran:
Efter redigering:

I kameran:
Efter redigering:

I kameran:
Efter redigering:

I kameran:

Efter redigering:
En ny värld har öppnat sig för gamla farmor! Inser att det är en fälla – men en ganska trevlig sådan. Det gäller att inte stanna i de värsta groparna och överutnyttja effekterna. Alba och jag är överens om att följande är ett exempel på när gränserna tänjts i överkant:
Före - en vanlig liten näva:
Efter – en exotisk fantasi:

Men som Alba sa, det gäller att testa, det är så man lär sig...

Fler exempel på veckans tema i Blooming Friday finns hos Katarina.

Uppåt väggarna

Vi tillbringar alltmer tid inomhus här i vårt gamla torp och nu har jag tagit hjälp av kameran för att få syn på vad vi omger oss med.


Det är många strandfynd, vattenslipade träbitar och stenar...

...överallt hänger de som bakgrund, träbitarna...

...men också många familjeproducerade "konstverk", här har både barn (när de var i koltåldern) och barnbarn varit i farten. Äldste sonen var bara fyra år när han efter en danmarksresa återgav sina minnesbilder som syns längst ner till vänster. Han är grafisk formgivare idag. Det ska börjas i tid...

Även Johans farmor finns representerad med en bricka som hon skapade i slutet av artonhundratalet!

Aptitretande örtsalvor

Så fort höstarbetet i trädgården är avslutat ska jag göra härligt honungsdoftande salvor av ringbloma och johannesört som fått dra i olivolja sedan i somras.
Ringblomssalva är välgörande för torr hud och det enda som hjälper mot självsprickor på hälarna. Jag odlar den enkla Calendula officinalis 'Resina' som anses vara den bästa sorten för salvtillverkning.
Johannesörtssalva – liksom oljan – kan man använda för att massera värkande muskler. Salvan är också bra mot sårskador och brännskador.
Äkta johannesört, Hypericum perforatum, är vanlig i Götaland och Svealand. Man känner lätt igen den genom att gnugga en blomknopp mellan fingrarna som färgas rubinröda.
Oljan och salvan får också denna fantastiska färg.
Vaxet till salvorna har jag fått av våra bin. När vi slungade honungen tog jag vara på vaxet som bina täckt honungscellerna med och som måste lyftas bort innan ramarna sätts in i slungan.
Under slungningen lossnar en del vax från kakorna och följer med honungen ut. Vaxet avskiljs med en dubbelsil. Även det vaxet använder jag till salvorna. Att det innehåller en del honung gör ju bara salvorna läckrare!

Till 100 ml frånsilad örtolja tar jag 25 -30 g bivax utan honung och ca 10 g honungsvax.Värmer i vattenbad samtidigt som jag rör om hela tiden så att det blandas ordentligt. Fyller små burkar - klart!

PS Vi fick 15 kg honung, bra jobbat av bina tycker vi med tanke på att de kom först i slutet av juli. Att döma av den ovanligt aromatiska smaken har de varit flitiga besökare i våra kryddörtsfält. Timjan, mynta, melissa... Mmm!

(Fler inlägg på veckans tema i Blooming Friday, "Aptitretande", hittar du hos Katarina)

Sista rycket!

Tre födelsedagar i familjen och ett antal trevliga besök har konkurrerat med trädgårdsarbetet och bloggandet den sista tiden. Förlåt, alla bloggvänner, att jag inte har kommenterat, ska bättra mig!

Nu slutspurtar jag med skörd och höströjning.
Det första frosten tog var squash- och pumpaplantorna. Nu har jag en drös frukter men vet inte riktigt hur de kan användas eller förvaras. Vad gör man med Blue Hubbard eller den där knottriga gula? Någon som vet?

Majsen som växte i bädden till höger är skördad men mangold, persiljerot, palsternacka och målla återstår. Ser också att gångarna behöver befrias från ogräs...
Några tomatplantor dröjer sig kvar i stora växthuset och många chileplantor i krukor är fortfarande fräscha.
Purjolöken kan stå kvar en tid...
...liksom vintersallad och kål av olika slag.
Dagarna har varit soliga och hyggligt varma, vi passar på att tömma tvättkorgarna...
...och vädra alla sängkläder inför vintern.

Första äppelskörden!

För två år sedan satte vi tre äppelträd, Katja, Aroma och Gyllenkroks Astrakan. I år har det minsta och klenaste, lilla Aroma knappt två meter högt, burit skörd.
Gallrade bort ett hundratal kart i juni och det lönade sig verkligen! Kvarvarande trettio äpplen har blivit stora och fina, det största väger 326 gram!
Fem av dem har fått några små insektsstick och måste ätas snarast men resten hamnar i jordkällaren att avnjutas vid Högtidliga Tillfällen. Jag stoppar dem två och två i fryspåsar, suger ut luften och försluter. Hoppas de klarar sig bra på detta sätt!

Efter en vecka då gäster avlöst varandra och efter en helg med fyra ystra barnbarn försöker jag ta det lugnt och bara "lukta på blommorna". Går runt med kameran i gryningen och konstaterar att jag gillar vita blommor nu när hösten knaprar på trädgården.
Särskilt uppskattar jag alla tobaksplantor som frösått sig själva i hela trädgården.De kommer upp i pionterrassen:

vid söderväggen:
i köksträdgården:

Barnbarnen blev entusiastiska inför nytillskottet i lilla växthuset och har ställt sig i kö för att få ärva det! Och visst är jag gammal men jag hoppas hänga med ett teg till...