Hej då

Tio härliga barnbarnsdygn lider mot sitt slut. Det kommer att bli tomt och tyst i hus och trädgård när de sista åker hem idag.

Även äldsta barnbarnet Amanda kom på oväntat besök från London, småkusinerna var saliga.

Trädkojan är i stort sett klar.

Konstruktionen är mycket stabil...

...och det luftiga staketet ger trygghet och samtidigt utsikt över hela trädgården.

Här syns lilla växthuset till höger och lekstugan mitt i bilden:

Vi har haft tur med vädret, sol i stort sett varje dag, några regnstänk nattetid. De kyliga nätterna har liksom konserverat trädgården och på pionterrassen blommar nu liljorna samtidigt som de sista pionerna envist hänger sig kvar!

Kojbygge

Det blir en åttkantig koja runt en tall och de första golvsektorerna byggs vid snickarboden och hivas upp med gemensamma krafter.

Varje tårtbit får stadigt stöd undertill av strävor.

Barnen är med i alla moment som inte är för tunga eller för farliga. Elvira sköter kap- och gersågen iförd skyddsglasögon och öronproppar.

Alba klurar ut smart konstruktioner och är fena på att beräkna vinklar.

Alla utom den minsta vet hur man använder alla verktyg på ett fackmannamässigt sätt.

Treåringen skyddar bygglaget med sitt träsvärd.

Blanca som är urstark får hjälpa till vid alla tunga lyft.

Nu är fyra av åtta golvsektorer på plats och bygglaget funderar på hur man bäst bygger återstående sektorer.

Vi hinner med mycket annat också.  Gemensam matlagning, bad, bär- och svampplockning, insamling och beredning av läkeväxter m.m. Igår åkte vi till Confidensen och såg Cirkus Cirkörs fantastiska föreställning - barnen pratade om den hela kvällen.

Och hur går det då med Tim och katterna? Jo tack, bra. Gamle Azazel sover mest hela tiden och Isis kan passera Tim även när han ligger utomhus utan att han går igång. Igår morse lämnade Isis till och med en liten present till honom, serverad direkt i hans matskål!

Fem barnbarn och två katter

...anlände i förmiddags och ska stanna här i tio dagar, alla utom Emmy som åker på konfirmationsläger mot slutet av veckan. De fyra yngre har aldrig varit ifrån föräldrarna så länge men dagarna kommer nog att flyga iväg för de planerar ett avancerat trädkojebygge med farfar, första byggmötet var ikväll och de har massor av idéer och konstruktionsförslag.

Det kommer att lysa länge i vindsfönstret inatt, fem pratglada tjejer slocknar inte i första taget.

Med katterna blir det lite knepigare. Inomhus råder en slags väpnad fred men utomhus jagar Tim den ena katten om han kommer åt. Den andra katten är galen i Tim och stryker sig gärna mot hans ben vilken han tycker är mycket förvirrande. Här ligger han intet ont anande och tar en morgonlur utanför stora växthuset innan sällskapet anländer.

En sväng till Gotland

I veckan som gick åkte vi till Gotland för att hälsa på familj och vänner. Ön tog emot med hyfsat väder och världens vackraste vägrenar.

Just nu blommar cikorian som bäst. Och blåeld och gulmåra och vitmåra och pukvete och...

Utanför ladugården på yngste sonens gamla gotlandsgård hotade nässlorna att förstöra stenväggarna så givetvis ryckte jag in, trädgårdstokig som jag är.  Började med att slita bort allt ovanjordiskt och så mycket jag kunde av rötterna.

Sedan ryckte Johan och barnbarnen i och grävde bort jättesjok av trettioåriga nässelrötter - ni anar inte hur stora de kan bli!

Medan de andra åkte och badade rensade jag igenom  rabatten en gång till och tog bort minsta rottråd. En fröjd att jobba med den mullrika sandjorden - till skillnad från lerbetongen här i Fagerdala!

Här ska det nu bli kryddland. Barnbarnen har lovat att hålla efter nässelskott som säker kommer att dyka upp...

När färjan landade i Visby behövde hunden en promenad och vi knatade iväg till Botaniska trädgården. I den fin anlagda och mycket välskötta rosengården blev vi förälskade i en floribundaros som passande nog heter Visby.  Och i en plantskola på södra Gotland hittade vi två ex som nu ska få bo här hos oss! Rosen är tydligen ganska ny, hittar en enda bild på nätet men den gör inte blommorna rättvisa. Blommorna är stora och rosa, bladverket friskt och mörkgrönt och den blommar från juli till oktober!

Här står de och väntar på att vi ska hitta en plats åt dem. I bakgrunden syns en annan ros vars färg påminner om Visbys.

Under fem dygns bortavaro har det inte hänt så väldigt mycket i trädgården här. Det mest påtagliga är att stenpartiet klätt sig i vitt.

Pionerna blommar faktiskt fortfarande. Det är ganska kyligt och det har kommit 10 mm regn.

Våra gulliga grannar Jeanette och Roffe har vattnat växthus och krukor och jagat sniglar - tack snälla!

När andra världskriget bröt ut...

...tog jag mina första steg och jag knallar fortfarande här i trädgården vid torpet som är lika gammalt som jag. Trädgården är mitt gym. Jag lyfter, klättrar, balanserar, gräver, kånkar. Min pallväska är oumbärlig, jag släpar den med mig överallt, sitter ergonomiskt och sållar, sår, rensar, kratsar.

Och jag går säkert minst en halvmil om dagen, känner mig ibland som en duracelkanin men till skillnad från den har jag uppladdningsbara batterier. Just nu ser laddningsstationerna ut så här:

. 

Nu väntar vi på skifferplattorna

Nu är vi klara med underarbetet till den nya uteplatsen. Återstår att lägga skifferplattor som förhoppningsvis levereras denna vecka. Ytan blir drygt åtta kvadratmeter, inte jättestor men tillräckligt för att fyra personer ska kunna äta frukost där i morgonsolen.

Som synes har hulken varit framme igen och lyft klippblock.

I två av hörnen med tillräckligt djup har vi satt klematis, här två Summersnow 'Paul Farges' som blommar juni till oktober med små vita blommor.

Och här en avläggare från vår klematis 'Albina Plena' som växer i en jättekruka på altanen i stan. Johan ska montera armeringsnät som de får klättra på så småningom.

Dagens pion
är en okänd skönhet med läckra färger.

och här en nytagen bild på gårdagens rekordpion, blommorna blir alltmer spektakulära!

Drivbänkarna på plats

Nu är Johan klar med drivbänkar och omgivande stensättning och jag har börjat blanda till jord.

Basen är brunnen hästgödsel som vi får av hästägande grannar. Lite lerjord från högarna utanför växthusen och några hinkar stenmjöl blandar jag i, liksom väl förmultnad och sållad kompost.

Våra kompostbingar köpte vi för en spottstyver för tio år sedan och de är suveräna! Lätta att bygga upp och montera ner. lagom stora och lagom ventilerade. När jag varvat trädgårdsavfall och vegetabiliskt köksavfall med jord och lite hästgödsel upp till fem brädors höjd lägger jag på gamla mattor för att behålla fukten på lagom nivå. Lyfter man sedan på mattorna kryllar det av kopparormar som använder komposterna som restaurang. På menyn står sniglar, daggmaskar, tusenfotingar, gråsuggor mm som finns i komposten. Men mördarsniglarna ratar de tyvärr...

Dagens pion

Paeonia lactiflora 'Mme Jules Dessert' tror jag att den heter.

Plantan är den i särklass blomrikaste av alla våra pioner, i morse räknade jag till över hundra blommor och knoppar!

Såhär såg den första av gårdagens två anonyma pioner ut idag när den slagit ut helt. Kan det vara 'Mothers's Choice' – någon som vet?