Brännässla del 2 – för hår och hud

Eftersom våren står och stampar och inga andra arter på min lista över Veckans Vild Växt är i antågande här i Stockholms skärgård får det bli ytterligare två inlägg om den fantastiska brännässlan, Urtica dioica. Nästa vecka om nässla för våra husdjur, idag om nässla för hår och hud.

HÅR

Avkok på nässla är ett urgammalt hårrengöringsmedel. Det anses motverka håravfall, minska mjällbildning, stimulera hårbottnen och göra håret glansigt. Jag har tyvärr inte hittat några forskningsbelägg för dessa påståenden men rekommenderar ändå att du testar följande som sista sköljvatten under några veckor:

Koka upp 4 msk torkade nässlor (eller några dl färska) i  5 dl vatten.
Låt koka i 10-15 minuter.
Låt svalna och sila sedan ifrån nässlorna.
När det är dags att efterskölja håret tillsätt 1 msk äppelvinäger och en skvätt hett vatten så att temperaturen blir behaglig.
Häll lite av avkoket över håret och massera försiktigt in i hårbotten, låt sitta en kvart och skölj sedan med resten av avkoket.

HUD

Ansiktsmask för alla hudtyper

1 msk torkad finfördelad nässla
1 msk majsmjöl
1 msk grädde eller yoghurt
1 msk starkt nässelte
1 tsk honung

Blanda till en smed och kladda på i ansiktet men inte närmast ögonen. Låt sitta i 20 minuter. Skölj.

Nässelolja
Bra för alla hudtyper, lär vara bra mot eksem, kan användas som bas i nässelsalva

1 dl torkad nässla
100 ml olivolja

Sjud nässlorna i oljan ca 1 timme, se upp så det inte kokar, bara sjuder.
Låt svalna och häll över i en glasburk  med lock som får stå ljust under 10 dagar. Sila ifrån nässlorna och förvara mörkt och svalt.

Nässelsalva
Samma effekter som nässelolja men lättare att ta med och att applicera

Smält 66 gram bivax, helst ekologiskt, i en rostfri bunke som du ställer i vattenbad.
När vaxet har smält häller du i 3 dl olivolja lite i taget under omrörning.
Ta bunken ur vattenbadet och rör och rör.
När det hela fått bra konsistens fyller du burkar (jag använder helst bruna) med salvan. Förvaras bäst i kylen men håller ett halvår i rumsvärme.

TILL SIST EN SUPERSOPPA!
När jag skrev förra inlägget skippade jag recept på nässelsoppa, det vimlar ju av sådana på nätet och i  kokböcker värda namnet. Men så har jag hittat ett alldeles speciellt recept som jag vill dela med mig: Nässelsoppan som serverades på Nobelmiddagen 1991! Där fick de vaktelägg i soppan men det går lika bra med vanliga ägg, helst eko förstås! Det här är en något modifierad variant av nobelsoppan:

Till 4-5 pers

3/4 dl finhackad gul lök
en klick smör
1 msk vetemjöl (jag tar glutenfritt mjöl)
6 dl grönsaksbuljong (Renee Voltairs är min favorit)
2 liter sköljda späda nässelskott
1 kryddmått torkad hackad fänkål
1 tsk hackad körvel
1 kryddmått finmalen vitpeppar
1 msk finskuren gräslök
2 dl vispgrädde
ev lite salt (smaka först)

Blanchera nässlorna snabbt i kokande saltat vatten.
Häll av vattnet och spola nässlorna med kallt vatten.
Kör dem i matberedaretill en puré eller hacka fint.
Smält smöret och fräs löken så att den blir genomskinlig men utan att den tar färg.
Pudra över mjölet.
Rör om och höj värmen.
Späd med grönsaksbuljongen under omrörning.
Låt det hela koka upp och sedan sjuda några minuter.
'Lägg i nässlorna.
Krydda med fänkål, körvel och vitpeppar.
Häll i grädden och låt soppan koka upp.
Tillsätt gräslöken.
Servera soppan varm med hårdkokta äggklyftor.

Storstädning!

Högen med byggavfall hade irriterat oss länge. Nu var det dags!

Släpet blev ganska fullt

och området framför orangeriet är redo för markberedning och rabattanläggning. Ett hästjobb, jag vet, men det är så vi pensionärer håller oss i form!

Ett annat irritationsmoment har varit algpåväxten på kanalplasten på växthustaken.

Johan gick loss med ogräsättika och nu glänser taken.

Själv har jag tvättat glasväggarna i båda växthusen. Och här ska jag för en gångs skull göra reklam!

Den här fönstertvättaren gör jobbet mycket lättare. Glöm tidningspapper och efterpolering – ett svep över den våta ytan och fönstret blir skinande rent!

Här i västhusen använder jag inte den medföljande mojängen för påsprutning och utstrykning av putsmedlet eftersom fönstren här kräver tuffare tag, gnuggar med kökssvamp i stället.

Det stora bekymret i våra växthus (Classicum Serralux) är den idiotiska konstruktionen nertill. Där samlas en hel del skräp som är supersvårt att få bort eftersom en aluminiumlist löper en bit innanför glaset och utrymmet är för smalt för alla tillgängliga munstycken till grovdammsugaren! Den som har konstruerat det här har aldrig behövt städa ett levande växthus!!!

Bina flyger – men vart?

När temperaturen kryper upp över 11-12 grader flyger våra bin. Fullt surr kring kuporna. Det brukar vara pollen de är ute efter så här års. Men när jag går runt bland vårblommorna ser jag väldigt få bin.

Inte hos de nyutslagna blåsipporna

Inte hos irisarna som fortfarande blommar

Inte här

Inte här

Inte hos snöklockorna från gården på Gotland

Några stycken hittar till de pålitliga pollenleveratörerna krokusarna

Men de allra flesta vimlar egendomligt nog kring - kaffesumpen i komposten! Vad i hela friden hittar de här?  Googlar förgäves efter ledtrådar. Någon som vet?

PS   Från Bisurr och även från en medlem i vår biodlarförening har vi fått förslaget att bina är ute efter mineraler i kaffesumpen! När jag forskar lite mer visar det sig att kaffesump liksom pollen innehåller en del för bina livsviktiga ämnen: kalium, kalcium, fosfor och även linolsyra, en essentiell fettsyra. 

Mysteriet är löst! Tack!

Nya rön om brännässla – Veckans Vilda Växt 1

Först ut i min serie Veckans Vilda Växt är brännässla, Urtica dioica.

Jag har tagit del av två avhandlingar som ställer mycket av det vi trodde om nässla på huvudet! 

Nyhet nr 1: 

Nitrat i maten ger skydd mot magsår! Joel Petersson (Uppsala universitet, Institutionen för medicinsk cellbiologi, 2008) visar att när vi äter nitratrik mat omvandlas nitratet till nitrit med hjälp av munhålans bakterier. När vi sedan sväljer nitritet kommer det i kontakt med sur magsaft och omvandlas då till det biologiskt aktiva ämnet kväveoxid. Peterssons avhandling visar att den kväveoxid som bildas i magen stimulerar slemhinnans skyddsmekanismer - magsäcken måste nämligen hela tiden skydda sig för att inte brytas ner tillsammans med maten. Två sådana viktiga försvarsmekanismer är dels att magsäcken ständigt förnyar det slemskikt som täcker slemhinnan, dels att den upprätthåller ett stabilt blodflöde i slemhinnan. Kväveoxiden vidgar blodkärlen i slemhinnan, vilket ökar blodflödet, och reglerar utsöndringen av det viktiga slemmet. Tillsammans leder detta alltså till en motståndskraftigare slemhinna. 

Nitrat i maten skyddar alltså rent allmänt mot magsår men uppsalaforskningen visar också att att det skyddar mot skador som kan uppstå om man äter ickesteroida antiinflammatoriska läkemedel, alltså många av de receptfria läkemedel som vi tar mot värk och feber (t.ex. Aspirin, Albyl, Dispril, Magnecyl, Treo, Bamyl, Voltaren, Diklofenac, Eeze, Ipren, Brufen, Ibumetin).

En viktig faktor i den här processen från nitrat till kväveoxid är alltså bakteriefloran i munhålan. Spädbarn har oftast inte utvecklat en tillräcklig bakterieflora, därför kvarstår rekommendationen att inte ge nitratrika grönsaker till små barn. Men om du vill hjälpa barnet att utveckla denna nyttiga bakterieflora ska du suga på babyn napp då och då. Det ger också ett ökat skydd mot allergier! 

Det har blivit populärt med bakteriedödande munsköljmedel. Idiotiskt, alltså. Jag har pratat med Joel Peterssons handledare som berättar att Uppsala universitet fick ta emot ilskna protester från tillverkare av sådana munsköljmedel när avhandlingen publicerades! Men faktum kvarstår: om du är rädd om din magslemhinna, skippa bakteriedödande munsköljmedel och käka nitratrika grönsaker varje dag! Detta gäller alltså även om du "bara" äter spenat, rödbetor, grönkål o.d. 

Nässla innehåller fler livsviktiga ämnen än nitrat. Fem gånger mer järn än spenat och faktiskt mer C-vitamin än svarta vinbär och apelsinjuice! Ut och plocka nässlor! Så här tidigt på våren räcker de nässelskott man hittar här i Mellansverige inte till nässelsoppa men lite te för vårtrötta kan man få ihop till på soliga ställen. En treveckors vårkur på nässelte är uppiggande, urindrivande, blodsockersänkande, förkylningsförebyggande. 

Till en stor kopp lägger jag 1/2 dl färska nässelskott i tygsilen, häller på kokande vatten och låter dra i 5-7 minuter. Två koppar om dagen. Ganska gott! De avsilade nässelskotten hamnar givetvis i trädgårdens nässelvattenhink om jag inte har en grönsakssoppa på gång. Man kan upprepa kuren efter ett uppehåll på 3-4 veckor.

Men var ska man plocka sina nässlor? Här kommer 

Nyhet nr 2: 

Du kan lugnt plocka dina nässelskott vid närmaste dynghög! De innehåller inte mer nitrat per viktenhet bladmassa än de skott du plockar på kvävefattigare ängsmark! Den här upptäckten är en sidoeffekt av ett forskningsprojekt vid Lunds universitet, Institutionen för växtfysiologi (1986). Rolf Petersons doktorsavhandling har fokus på effekten av nässelvatten som näring i grönsaksodling jämfört med "vanliga" näringslösningar. För det ändamålet samlades nässlor in vid olika tillfällen, vägdes och analyserade och då visade det sig att nässlor plockade vid samma tillfälle innehöll samma mängd av olika näringsämnen oavsett var de plockades. 

Däremot varierade näringsinnehållet beroende på årstid - på våren var det mera kväve, fosfor och kalium i alla nässelskott samma år och senare på säsongen minskade dessa näringsämnen medan kalcium, magnesium och svavel ökade. 

Det är alltså så att nässlan tar upp precis så mycket näring som den behöver för att tillverka varje kvadratcentimeter blad, varken mer eller mindre. Om jorden innehåller mycket kväve blir plantan större, men varje kvadratcentimeter blad som vi plockar innehåller inte mera kväve proportionellt. Så är det. Ganska logiskt egentligen. 

Petersons projekt visade att tomatplantor som vattnades med nässelvatten (1kg nässlor får jäsa i 10 l vatten under14 dagar och sedan spädas 1:10) ökade sin vikt med 20% jämfört med dem som gödslades med kommersiella näringspreparat med motsvarande innehåll av kväve, fosfor, kalium mm som växterna behöver. 20% - inte dåligt! Peterson rekommenderar att man för ännu bättre balans blandar detta nässelvatten med vallörtsvatten (1 kg vallört får jäsa i 15 l vatten under 4 veckor, späd 1:5, min blandning). Vallört innehåller mindre kväve men mer fosfor och kalium än nässla. 

Förutom att brännässla är den kanske nyttigaste grönsaken för oss människor är den alltså också ett supermedel i trädgården. Däremot visar forskning att nässelvatten inte fungerar som spray mot ohyra (Mertz, Nehlin m.fl.) Får du besök av bladlöss, vita flygare och andra sugande monster rekommenderar jag i stället mitt superdupermedel med bl.a. chili och vitlök. 

Nästa måndag publicerar jag del två av min artikel om brännässla. Då handlar det om nässla för kroppsvård och nässla för hundar, hästar, höns och bin!

PS Anja påminner mig om mitt gamla knep att lägga en kvist nässla i botten på planteringsgropen  när jag sätter ut mina tomatplantor i växthuset och när jag planterar den förgrodda sättpotatisen. Hos mig ger det friska och motståndskraftiga plantor, jag vet inte varför men jag vågar inte låta bli! Fick tipset av en biodynamiker.

Först ut!

I år blev det irisarna vid söderväggen som slog ut först av lökväxterna! Snödroppar och snöklockor står fortfarande i knopp och krokusarna har knappt stuckit upp de små gröna näsorna än.

De här bilden tog jag vid tolvtiden idag medan jag städade lite i rabatterna.

Nu några timmar senare har vi den här utsikten från förstubron...

Trädgården anfaller!

Det drar en iskall nordan genom dalen idag. Inte läge för trädgårdsarbete precis. Vågar mig ut en sväng med kameran och hör hur det skriker från alla håll och kanter: Åtgärda! Fixa! Städa! Röj!

Gör något åt kirskålen här innan den kommer upp och tar över!

Ta bort eländet och gör en ny rabatt!

Ersätt de skruttiga små odlingslådorna med tre rejäla pallkragar!

Bort med bråten utanför orangeriet innan byggarna kommer tillbaka!

Jag ska inte trötta er med fler exempel men den finns ett tiotal hemska hörn till!

Finns det då inget jag är nöjd med? Jo, faktiskt: köksträdgården. Perfekt iordningställd redan i höstas, redo för årets odlingsexperiment, täckodling! Johan har beställt en eldriven gräsklippare med uppsamlingsfunktion åt mig så att jag ska kunna förse bäddarna med gräs- och lövklipp. 

Men än så länge får jag hålla mig inne. Vädergubbarna spår en hemsk påsk...

Äntligen på banan igen!

Har återigen råkat ut för datastrul i kvadrat! Plötsligt kunde jag inte komma in någonstans - varken på min bloggkonto eller på min mail och min gamla mail som är knutet till mitt googlekonto för bloggen har strulat i åratal. Inte heller gick det att kommentera anonymt på era bloggar. Och mitt i alltihop drabbades jag av influensan. Däckad!

Men nu är jag på benen. Och på banan igen efter timmar i telefonkö hos min teleoperatör för att få nytt lösenord. De skickade två - olika! Stön.

Nu vågar jag inte stänga av datorn innan jag hunnit surfa runt och kommenter hos alla underbara människor i min bloggosfär! Har massor att ta igen...