Bi-mysterium eller AirB(ee)NB(ee) à la Fagerdala

I fredags drog vårt enda återstående bisamhälle. De flög iväg allihopa efter att ha surrat runt kupan någon timme. Det var ett försvagat samhälle, högst två tusen bin på slutet, dålig yngelläggning. Inga spår av drottningcell kunde hittas på ramarna så det var inte någon typisk svärmning. De bara försvann. Eftersom Johan redan hade beställt ett nytt samhälle tog vi det med fattning. De nya ska levereras på lördag.

Men så igår förmiddags när Johan tittade ut från verandan där han håller på att isolera och sätta panel såg han en märklig syn. En fem meter hög tromb av bin stod och svirrade ovanför den övergivna kupan. Strax därpå hade vi bin precis överallt i hela trädgården och särskilt kring vattentunnorna.

Även grannens lilla pool var översållad av bin. (Bilden tog jag idag då bara ett eller annat var där och drack.)

Någon timme senare hade de flyttat in i den övergivna kupan. Johan tog på sig bidräkten och kollade. Samtliga ramar kryllade av bin och Johan fick fylla upp hela kupan med ramar.

De är minst femton gånger så många som det gäng som försvann.  Idag har de jobbat på som ett helt normalt bisamhälle, till synes mycket nöjda med den logi som erbjuds här i Fagerdala...

I den bilitteratur vi har tillgång till i bokform och på nätet har vi inte hittat någon beskrivning av eller förklaring till skeendet. Ett svagt samhälle ger sig iväg, ett helt annat enormt starkt flyttar in i samma kupa två dagar senare!

Månadsbild juni

Hög tid för månadsbild!

Här har det hänt en del, vi for till Zetas i veckan, en lagom utflykt för Tim som mår hyggligt och älskar att bli omklappad av Zetas trevliga trädgårdspersonal. Vi kom hem med bl a nävor och alunrot. En rödbladig ormhassel har det också blivit, den och alunroten följer upp perukbuskarnas mörka färg. Längre bort till vänster står ett stort gäng höstaster som jag fått av Carina med bloggen 4 seasons by Carna.

Här på sydsidan har violrutorna blommat över och stäppsalviorna har precis börjat slå ut. En del fjädergräs klarade vintern, andra har ersatts med årets nysådd.

Juni har bjudit på en perfekt blandning av sol och regn och lagom svalka vilket gjort att vår rhododendrondal blommat som aldrig förr, ja det mesta är frodigt och fint men finast är kanske vår vilda äng utanför växthusen. Jag vet att de är invasiva och att Norge har förklarat dem krig - men ängen är magiskt i midsommartid så därute får lupinerna gärna hållas!

Tims sista sommar

I måndags var vi hos veterinären med Tim. Den utlösande orsaken var hans tilltagande magproblem och veterinären konstaterade bråck på ändtarmen men den var inte det värsta. Blodprov visade bland annat leukemi och nedsatt njurfunktion. Inget att göra mer än att försöka ge honom en så fin sista tid som möjligt.

Han är lite dämpad men äter den nya dietmaten, dricker vatten, helst ur vattenkannan vid hönsgården och hänger med på det mesta. Han får bestämma om och när vi ska gå en sväng i skogen. Fortfarande rusar han ner till eken och skäller på ekorrarna som knycker fågelmat

och igår tog han många initiativ till kasta-pinne-leken.

Vi tar en dag i taget.

Både datorn och jag har varit krassliga sedan återkomsten från Gotland.  Datordoktorn var här för ett tag sedan och fixade så att jag kan ladda ner bilder från kameran igen, men en hel del krånglar fortfarande. Själv har jag värsta sommarförkylningen och missade bl a äldste sonenens femtioårsfest.

Inga roliga nyheter idag. Ber om överseende med att jag inte orkar lämna kommentarer eller ens läsa några bloggar.

Hjälp! Jag hinner inte med!

Både mentalt och fysiskt är det svårt att hänga med nu. Svårt att tro att vi bara för en dryg vecka sedan hade snö och frostnätter här.

I morgon kommer syrran från Spanien och på onsdag piper vi iväg till Gotland. Har osannoligt mycket att göra innan avresan. På bilden nedan syns knappt hälften av allt som måste planteras ut, helst igår!

I fredags åkte jag tillsammans med våra kära grannar till Lisas Trädgård och köpte årets tomater, Mer om hennes fantastiska plantskola senare.

Tomatplantorna, står nu på plats i stora växthuset

och några av de spännande chiliplantorna har hamnat i stora krukor.

Hinner varken läsa eller kommentera andras bloggar innan avresan, hoppas ni förstår. Kvällar och nätter kommer att upptas av fixande så att hus-och trädgårdsvakten har det drägligt och så länge det är ljust hittar ni mig i någon av rabatterna!

Äntligen!

Varje år har det varit samma visa. Baljväxtsådderna och särskilt bönorna har krånglat minst sagt. Har sått i pottor efter alla konstens regler, ibland har jag blötlagt innan sådd, ibland inte. men har de grott? Högst sporadiskt om alls. Inköp av nya fröpåsar, klagomål till fröfirmorna. Till slut har jag oftast lyckats få fram tillräckligt många plantor för en hygglig skörd men det har känts alltmer motigt att alls så bönor. Hade tänkt skippa dem helt i år men Johan plockade åt sig några fröpåsar med höga vaxbönor och brytbönor när vi var på trädgårdsmässan. Jaha. Suck.

 Men så erinrade jag mig arr Anja med Anjas Hill hade ett inlägg tidigare i våras där hon visade hur hon får luktärter att gro snällt och lydigt. Hon lägger dem mellan några lager av våtstarkt hushållpapper typ Torky, stoppar paketen i förslutbara platspåsar och placerar på värmematta. Om det funkar för luktärter borde det funka för motspänstiga bönor också, tänkte jag och plockade fram instruktionen. I förra veckan var det dags (trots snö över trädgården). Vaxbönor, brytbönor och sparrisärt hamnade i torkypaketen.

Och det funkar! Nittio procent av fröerna i samliga paket har grott! Tack, Anja!

Nu har jag placerad dem i dessa förträffliga sålådor för fortsatt förkultivering. Här är det brytärtorna som väntar på att täckas med finsållad kompost.

Får stå i rumsvärme tills plantorna börjar visa sig, då blir det svalt och ljust i väntan på att risken för nattfrost är över.

Rubrikens "Äntligen!" gäller även vädret. Värmen kom häromdagen och vi kunde åter jobba ute. 

Befriade en ordlingslåda från invaderande lönnrötter och planterade svartkål som växt sig stor och fin i orangeriet. Tacker med fiberduk mest för att hindra kålfjärilarna att lägga ägg.

Igår satte jag en del av potatisen. Använder en metod jag lärde mig för länge sedan av en gammal biodnamiker, ett färskt nässelskott bredvid varje potatis, inbillar mig att det bidrar till att vi får friska och fina skördar.

Johan ägnade dagen åt att lägga oftedalsskiffer utanför orangeriets östsida.

Den ursprungliga planen var att bara plattsätta precis framför ingången och sedan så gräs på resten av ytan.

Men när jag påpekade att vi kanske inte längre behöver använda halva lilla växthuset till vindskyddad matplats nu när vi har orangeriet så gick ha med på att skapa en möblerbar sittplats här i morgonsolen så att jag kan få inreda växthuset på ett mer ändamålsenligt sätt. 

"Äntligen" ropar jag också nu på morgonen eftersom det kommer lite regn efter lång svår torka. Hittills två komma sju millimeter, man får vara glad för det lilla...

Glada blev också sniglarna. Nyss haffade jag ett tjugotal när jag gick upp från växthusen. Så nu vet ni vad jag gör resten av dagen...

Jag försöker låta bli att gnälla...

...men så här har det alldeles för ofta sett ut i rabatter och odlingsland den senaste tiden:

Ofta soligt och ganska varmt, runt tio grader på dagarna. Men nätterna, nätterna. –4,3; –4,8‚ –6,1; –3,5; – 2,1; – 4,5‚ –3,8 – så ser statistiken ut för den senaste tiden.

Trädgårdsarbetet står stilla, både mina leder och alla plantor som väntar i orangeriet mår ganska dåligt. Enda "trösten" är väl att sniglarna också gör det. 

English style?

Nej, tyvärr. Snarare mellansvensk vildmarksträdgård med tonvikt på "vild".

Möjligtvis påminner delar av trädgården om nordskotskt woodland...

...som blir lite mer exotiskt när det blommar:

Den enda delen av tomten som kommer i närheten av "English Style" är Söderrabatten i juli:

Ett försök för några år sedan att anlägga en rosenträdgård på gräsytan som skymtar framför trädgårdsförrådet saboterades effektivt av hungriga och törstiga björk- och lönnrötter

Nu har vi accepterat att det är de enorma träden, istidshällarna och den tunga lerjorden som bestämmer förutsättningarna här. Extremt torra och kalla vårar ingår också i paketet...

Gissar att odlare i södra Sverige kan komma närmare drömmen om en English Garden, ska kolla hos Hélena där veckans fredagstema är just denna klassiska trädgårdsstil.