Läkeväxter för fyra årstider

-->

Veckans tema i Blooming Friday är De fyra årstiderna. Mitt bidrag blir korta presentationer av fyra läkeväxter. Utförligare inlägg om respektive växt kommer så småningom i Mitt naturapotek.

-->

Vår

Roten av maskros, Taraxacum officinale, kan man skörda så fort tjälen gått ur jorden. Då är den sprängfylld med nyttiga ämnen. Avkok på roten ger kroppen en riktig vårrengöring, det är vattendrivande, galldrivande, avgiftande och kan hjälpa mot trötthet, retlighet och huvudvärk.

-->

Sommar

Snärjmåra, Galium aparine, är ett lömskt och svårutrotat ogräs som särskilt nästlar sig in i bestånd av marktäckare i rabatterna. Men den är också en fenomenal läkeväxt!

Te på den ovanjordiska delen har liknande effekter som maskrosrot men är också svalkande och kan lindra vid feber och sjukdomar med utslag. Man kan också badda akne och eksem med teet.

-->

Höst

Finns det någon trädgårdsägare som inte har rosor? Rosens största förtjänst är nog att den skänker psykiskt välbefinnande. Man går där är tittar och nosar och njuter. Men framemot höstkanten när många rosblommor gjort sitt och börjar snöa/skräpa ner kan kronbladen även göra annan nytta. Samla blommorna precis innan de börjar tappa kronbladen och gör te på dem som blir över när du arrangerat doftfat och doftkrukor.

Teet förstärker immunförsvaret och kan hjälpa vid halsont och rinnande näsa men också vid sömnlöshet och lättare depressioner. Teet har också avsvällande effekt på livmodern och kan lindra vid ymniga menstruationer - bör dock undvikas under graviditet.

--> Vinter

Under vintern är man hänvisad till det man hunnit/orkat torka under säsongen. Men som tur är finns det en del medicin att hämta även i livsmedelsaffärernas grönsaksdiskar. Te på färsk ingefära, Zingiber officinale, är ett välkänt medel mot förkylning eftersom ingefära innehåller slemlösande och antiinflammatoriska ämnen. Behöver man ta till storsläggan gör man te på het chilepeppar! Dunder!

Timjan – oumbärlig i kryddhyllan och i husapoteket

Håller du på att bli förkyld? Eller har du redan hosta, täppt näsa, ont i halsen? Lider du av aptitlöshet eller diarré? Akne? Mjäll, fotsvamp?

Då är det timjan, Thymus vulgare, du behöver. Färsk eller torkad går lika bra bara den torkade inte är äldre än ett år. De verksamma ämnen är: eteriska oljor, särskilt den starkt bakteriehämmande thymol, slemlösande ämnen, flavenoider (bland annat antioxidanter) och garvsyror.

Det finns otaliga timjanarter men Thymus vulgare, trädgårdstimjan anses vara den bästa för medicinskt bruk även om andra timjanarter kan användas. Men den färska timjan man kan köpa i mataffärer har odlats i hydrokultur och är inte alls lika verksam.

Här kommer några exempel på tillredning och användning.

Ångbad

Det jag mest använder timjan till är örtångbad vid hosta och nästäppthet. Jag kokar upp 5 dl vatten, tillsätter 2 matskedar torkad ört eller en rejäl näve färsk ört. Om jag har pepparmynta till hands tar jag gärna med 1 matsked torkad ört eller några kvistar färsk mynta. Det hela får dra i 15 minuter. Värmer tills vätskan börjar avge ångor igen. Tar en handduk över huvudet och lutar mig över kastrullen och andas in ångorna i 10–15 minuter. Värmer kastrullen igen om ångandet avtar. Efter ångbadet sköljer jag ansiktet med kallt vatten. Jag brukar spara vätskan med örterna kvar och använda den en gång till.

Te

Te på färsk eller torkad ört motverkar en annalkande förkylning. Det hjälper också mot aptitlöshet, diarré. Häll 1.5 dl kokande vatten över 1 tesked torkad eller en handfull färska toppskott, täck och låt dra i 10 minuter. Sila. Söta med lite honung (men inte vid diarré). Drick en kopp 2-3 ggr dagligen i max sex veckor.

Osötat ljummet te kan användas att gurgla med vid halsont. Gurgla 3 ggr om dagen.

Avkok

Avkok på färsk eller torkad ört kan användas på sår, lättare brännskador, akne.

Tag 2 teskedar torkad ört eller en rejäl näve färska kvistar till 1,5 dl vatten. Koka upp vattnet, lägg i örten och låt sjuda i 5 minuter. Låt svalna och sila. Dränk in en steril kompress eller kemiskt ren bomull med avkoket och badda.

Dubbel sats avkok kan användas till hårsköjmedel mot mjäll eller fotbad mot svamp. Späd i så fall det färdiga avkoket med 1-2 liter lagom varmt vatten.

Timjan är lättodlad och tålig

I vårt woodland har vi sedan fem år trädgårdstimjan som kantväxt mot uteplatsen. Plantorna stortrivs i den fuktiga torvjorden (tvärtemot rekommendationer om torr, mager och kalkhaltig jord!) och klarar vintrarna utan problem.

I slutet av september grävde jag upp en planta. Den har stått i en kruka i ett ljust lägenhetsfönster och tullats flera gånger i veckan men växer och frodas fortfarande. Vi tror att den kommer att göra nytta hela vintern även om den bara räcker till att sätta smak på maten. För medicinskt bruk får vi lita till förrådet av torkad ört. Jag brukar skörda ett par gånger under säsongen. Hela örten, även blommorna, kan användas som läkemedel. Jag buntar ihop kvistarna och hänger dem på varmt och mörkt ställe någon vecka. Förvaras i stora burkar med bra lock. Jag skulle inte hänga timjanbuketter i köket annat än som dekoration...

Eldfluga söker sällskap

Den ser lite ensam ut, eldflugan i runda fönstret.

Medan dagen gryr fjantar jag runt och prövar olika arrangemang...

...så här kanske...

...eller blir det bättre med den rödbladiga begonian?...

...nej, nu lägger jag av och ägnar mig åt storstädning i stället!

Men i kaffepauserna ska jag titta in i andra fönster hos Katarina med Blooming Friday.

Äntligen ett effektivt medel mot spinn!

Hibiskusknoppar i slutet av november – inget märkvärdigt kanske, men för oss är de ett mirakel! Varje år när vi flyttar våra numera fem jättehibiskusar från sommarvistet på Fagerdala till lägenheten i stan brukar de rasa ihop fullständigt, främst på grund av spinnangrepp. Visst har de spinn i växthuset också och även de som brukar översomra ute har spinn men båda grupperna brukar kunna balansera angreppen så länge de bor på landet. Men här i lägenheten mår de dubbelt dåligt (lägenhetsluften och spinn) och jag sopar upp mängder av gula skrumpna blad varje dag. Vi sprayar med vatten dagligen, behandlar då och då med antispinnmedel typ oljeimmulsion, vattnar med nikotin– ingenting hjälper. Eländet brukar vara till januari då vi i förväg klipper ner samtliga plantor hårt och de som överlever brukar blomma upp när de får komma ut till Fagerdala.

I år var det samma visa. Alla hibiskurskar tappade de flesta av sina blad efter några veckor. Men nu frodas de!

För några veckor sedan fick jag tips om SPIDERMITE CONTROL – och det fungerar! Efter en första behandling har alla kvalster försvunnit och några nya har inte visat sig. Växterna ser också ut att må mycket bättre än efter andra behandlingar. Enligt innehållsdeklarationen är medlet ekologiskt och innehåller korianderolja, canolaolja och triethanolamine.

En av våra hibiskusar såg ut så här efter förra vintern med spinn och ljusbrist:

Den hämtade sig under sommaren men var på väg att tyna bort igen efter flytten till stan. Nu fyller den upp nästan hela köksfönstret, spinnfri och med glänsande gröna blad!

Vår vilda vita trädgård

Veckans tema i Blooming Friday, "en smula vitt", leder tankarna till trädgårdens vilda blommor. Av de 80 örter och buskar som jag har identifierat hittills är 30 vitblommande.

Under några veckor i maj breder vitsipporna ut sig över ett par hundra kvadrat...

...samtidigt som tusentals smultronblommor lyser i alla bergsskrevor.

Några veckor senare kommer mattorna av liljekonvalj...

...och mandelblom avlöser nagelört på magra ställen där inget annat växer.

I midsommartid svävar skyar av hundkex över ängen...

...och i gräsmattan exploderar prästkragarna.

I mitten av juni lyser älgörten upp skuggorna under sälgridån i väster...

...medan vitmåra, rölleka och vitklöver pudrar soliga partier av trädgården.

Egentligen skulle jag kunna lägga ner alla rabatter och ändå ha blomprakt hela säsongen!

En pytteliten mojäng av ofantlig betydelse!

Det här är en modell av en klorofyllmolekyl.

Utan klorofyll ingen fotosyntes, alltså inga växter, alltså inga djur eller människor heller. Jodå, andra företeelser har stor betydelse också: solenergi, vatten, koldioxid, kväve, mineraler, metaller m.m. Men denna lilla mojäng som ser ut som en nyckel är ju faktiskt själva nyckeln till liv!

För några veckor sedan promenerade jag med två barnbarn genom ett fortfarande höstligt Stockholm. Vi passerade några flammande träd

och började prata om varför de får så häftiga färger på hösten. Tioåringen visste besked:

"Det där gröna i bladen, klo-ro-fyll, det behövs för att trädet ska kunna göra mat av vatten och luft och sol tror jag det var. Men innan det blir vinter så slurpar trädet tillbaka klorofyllet in i stammen och sparar det. Sen blir det gula och röda kvar i bladen och sen ramlar dom. Och så på våren spruttar trädet ut det gröna igen i de nya bladen. Typ."

Jag tror att en växtfysiolog skulle nicka gillande åt tioåringens förklaring. Åtminstone kan de fantastiska lärarna på hennes Reggio-Emilia-skola vara nöjda. (Att växten först bryter ner klorofyllet och återvinner delar av innehållet är överkurs.)

Tösens svar väckte till fler frågor: Varför behåller trädet klorofyll men inte de gula och röda färgämnena? Vad fyller de pigmenten för funktion? Varför blir inte alla träd höstfärgade, en del fäller ju gröna blad, behöver inte de spara på klorofyll? Vad innehåller klorofyll och hur fungerar det egentligen?

Jakten efter svar pågår. Ett svar, innehållet, finns i modellen. I centrum av molekylen sitter en magnesiumatom (grön på bilden) omgiven av fyra kväveatomer (blå). De röda plupparna är syreatomer, de svarta är kolatomer och de vita är väteatomer. Alltså: utan magnesium ingen fotosyntes! Det visste jag inte. Det är elektronerna i magnesiumatomen som kan fånga solenergin och starta omvandlingen av vatten och koldioxid till socker. Nu förstår jag varför magnesiumbrist ger upphov till kloros på till exempel rosor. Kväve är också vitalt, men det vet varenda odlare. Nässelvatten och kaffesump innehåller både kväve och magnesium. Hm. Det här vill jag lära mig mera om! Återkommer!

Fler inlägg på veckans tema i Blooming Friday, "pytteliten", hittar man här: http://rosorochris.blogspot.com

Flädern blommar!

Novemberkvällen är mörk och råkall men hunden behöver gå ut. Han bogserar mig längs hala gångar. Rastgården i den närbelägna parken är täckt av isig snö. Medan Tim "läser tidningen" fångas min uppmärksamhet av en stor illgrön buske intill en parklykta. Varför är den så grön fortfarande? De flesta andra träden och buskarna runtomkring har gulnat eller rostat och tappat löven för flera veckor sedan. Jag går närmare. Har du sett, Tim! Flädern har fått fnatt och tror att det är vår! Tänk om man vore en fläder. Suck.

(Ja, jag vet, man får inte, ska inte - men jag kunde inte motstå, förlåt!)