Brännässla, Urtica dioica, behöver knappast någon botanisk presentation. Alla känner igen den, alla vet att man kan göra läcker och soppa på de späda bladen och nu har Eva Robild och Annika Christensen lärt oss trädgårdsbloggare att göra pesto av nässla! Men jag gissar att det inte är särskilt många som har nässla i sitt husapotek eller som vet hur nässla ska anrättas för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig så många av de nyttiga ämnena som möjligt...
Att nässelvatten är ett utmärkt kvävegödningsmedel känner de flesta odlare till. Man lägger dem i vatten någon dag - och vattnar. Men det finns bättre sätt. Somliga försöker kanske bli av med bladlöss på rosor och annat genom att duscha med nässelvatten? Många har säkert samma erfarenhet som jag: efter någon dag är de attans krypen tillbaka igen. Andra tillvägagångssätt och övriga användningar av nässla i odlingen är ganska okända. I det här inlägget ska jag försöka ändra på det.
För människa
Brännässla innehåller vitaminer, särskilt antioxidanterna C-vitamin, xantofyll och karotin, samt histamin och en lång rad nyttiga mineraler, t.ex. järn, kalium, kalcium, fosfor, magnesium och lite selen. Hur mycket kroppen får ut av antioxidanterna och järnet beror på hur man anrättar nässlan:
- C-vitamin är vattenlösligt och förstörs vid kraftig uppvärmning och lång varmhållning. Om man förväller nässlor och häller bort vattnet förlorar man mycket av C-vitaminet som behövs för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig järnet.
- Man ska undvika att dricka mjölk till nässelmåltiden eftersom kalcium hämmar upptaget av järn. Även kaffe och te försämrar järnupptaget.
- Upptaget av xantofyll och karotin gynnas av uppvärmning och tillsats av fett som innehåller E-vitamin såsom olivolja och solrosolja.
När jag förväller nässlor till grönsås (pesto) blir det frånsilade vattnet ett gott och nyttigt te som dricks så snart det svalnat något. När jag gör soppa kokar jag först potatis och lök i en god grönsaksbuljong och låter de finhackade eller färskmixade nässlorna koka med på slutet tillsammans med en skvätt olja. Måltiden blir ännu nyttigare om man dricker citronvatten eller apelsinjos till.
En treveckors vårkur på nässelte är uppiggande, blodrenande, urindrivande, blodsockersänkande, förkylningsförebyggande. Till en stor kopp lägger jag 1/2 dl färska nässelskott i tygsilen, häller på kokande vatten och låter dra i 5-7 minuter. Två koppar om dagen. Ganska gott! De avsilade nässelskotten hamnar givetvis i trädgårdens nässelvattenhink om jag inte har en grönsakssoppa på gång. Man kan upprepa kuren efter ett uppehåll på 3-4 veckor.
Vissa hälsoexperter varnar gravida för nässelpreparat (missfallsrisk), andra rekommenderar det (järntillskott). Vad ska man tro? Däremot rekommenderar alla nässla till ammande mödrar eftersom den befrämjar mjölkproduktionen.
För trädgård
Trädgårdens växter drar troligen inte nytta av vitaminer - det tillverkar de själva - men nässlans kväve och alla mineralerna uppskattar de och nässelgiftet och de eteriska oljorna har också effekt.
Färska nässlor, torkade nässlor, nässelvatten, jästa nässlor – allt är användbart för olika specifika ändamål när det gäller odling. Jag tar beredningssätten i tur och ordning:
Färska nässlor. Två nävar nässelblad i varje planteringsgrop för tomater och sättpotatis ger plantorna en rivstart. Man kan pröva att lägga hela nässelplantor som en mur runt odlingsland som brukar hemsökas av sniglar. Det kanske inte hjälper mot spanska skogssnigeln med småsniglarna kan avskräckas från att ta sig in.
Torkade nässlor. Om man lägger torkade nässlor tillsammans med äpplen håller de längre och bevarar aromen bättre. Även potatis och tomater mår bättre ihop med torkade nässlor. Nässlorna kan skördas för torkning under hela säsongen men bästa resultat får man under högsommaren. Bred ut på papper eller häng upp i knippen på garanterat skuggig och torr plats.
Nässelvatten. Packa massor av nässlor i en hink och häll på regnvatten så att det täcker. Efter två dygn kan man späda 1-5 och använda som stärkande och förebyggande gödselvatten. Särskilt gurka mår bra av nässelvatten. De flesta perenner och ettåringar uppskattar en slurk då och då men till ettåringarna brukar jag späda 1-15. Eftersom nässelvatten anses förebygga svampangrepp av olika slag brukar jag med jämna mellanrum duscha växter som kan råka ut för t.ex. mjöldagg. Jag vet inte om det kan förebygga svartfläckssjuka på rosor, men det skadar i alla fall inte att försöka.
Jästa nässlor. Det här är dundermedicinen! Gör som till nässelvatten men ställ hinken under tak i ett avlägset hörn av trädgården och 2-3 veckor eller tills den värsta stanken har avtagit. Mot svarta löss på bönor, mot lökfluga och mot svampangrepp sprutar jag med den frånsilade brygden utspädd 1-5. En ännu starkare lösning, 1-3, kan prövas mot vita flygare men testa på en liten del av den angripna plantan först så att inte den far illa av själva medicinen!
Mot bladlöss på rosor m.m. brukar jag bara spruta med vatten och så stark stråle som växten tål, men om angreppen återkommer blir det jäst nässelvatten 1-5 spetsat med te på vitlöksklyftor!
När man skolar om eller planerar ut unga plantor kan man de dem ett stärkande rotbad av jästa nässlor som späds 1-20 med ljummet vatten.
De frånsilade fermenterade nässlorna myllar jag ner här och var i komposten för att sätta extra fart på nedbrytningen.
Till sist en bekännelse. Det händer att jag med vett och vilje planterar nässlor i mina rabatter och odlingsland! Perenner som ser lite ämliga ut piggnar till av sällskapet och aromatiska kryddväxter blir ännu mer aromatiska om man samplanterar med nässlor.
Nyttiga nättla!
.jpg)
