lördag 31 december 2011

Nyår på Fagerdala

För Tims skull har vi flytt från stadens fyrverkeripangande och firar nyår framför brasa både ute och inne. Allt ris som samlats i jättehögar sedan sommarens trädfällningar har vi eldat upp idag, denna soliga, stilla och frostglittrande sista dag på 2011.

Önskar alla bloggvänner ett riktig Gott Nytt År!

måndag 26 december 2011

Trädgårdsarbete annandag jul!

Efter några dagar med regn och storm är trädgården som ny! Snö, is och tjäle borta, "gräsmattorna" illgröna, sol och 8 grader.

Gräver ner en hink Bokashi i en drivbänk, samlar ihop nerfallna grenar och kringblåst jordtäckning. Rensar lite ogräs. Det är annandag jul 2011.

Nu kan jag komma in i växthusen igen.

I ett hörn står hinkar och krukor med resultatet av ett sent impulsköp: ett gäng helgalna tulpaner och några ljuvliga liljor får vintervila här i väntan på plantering i vår. Fortsätter det så här kanske jag i god tid hinner förbereda rabatten där de ska bo...


torsdag 22 december 2011

Idag vänder det!

Från snöfritt och murrigt Stockholm fpr vi i morse drygt tre mil österut till isvitt Fagerdala. Växthusdörrarna har frusit fast och snödrivorna hänger redan på taken.

Vi fyllde på fågelmatarna och hämtade diverse ingredienser till julens måltider. Grönkålen fick jag sopa fram men den är fräsch och fullt användbar fortfarande.

Vi passade på att kolla bina. Man knackar lätt och lägger örat mot kupans vägg. Jodå, det surrar därinne. För att hålla värmen bildar de en klump som sakta rör sig över vaxkakorna allteftersom de äter av vinterfodret. Drottningen skyddas hela tiden i centrum av klumpen där det är ca 30 grader medan arbetsbina turas om att vara på utsidan där det är kallare. Det är ingen större fara med dem under vintern, den kritiska perioden är tidig vår. Då måste vi in och kolla att det finns vinterfoder kvar i de yttersta ramarna som de äter av sist. Vid behov måste vi stödfodra med sockervatten. Lite senare när drottningen ska börja lägga ägg kan det bli kris om vintern får återfall och bina inte kan dra hem pollen som larverna behöver. Men vi hoppas att våra många mycket tidiga pollengivare - sälg och krokus t.ex. - ska räcka. Annars får det bli äggula med socker som man kletar ovanpå ramarna!

Till sist denna årets kortaste dag en bild från söderväggen.


Samma vy finns på min nya "header", den togs för fyra och en halv månad sedan. Om fyra och en halv månad är vi i början av maj! Det händer att jag längtar dit...


Önskar er alla en riktigt skön julhelg och lovar allt ljusare dagar framöver!

måndag 19 december 2011

Honungssenap med chili – en höjdare!

Under helgen förvandlade fem av barnbarnen lägenheten till skaparverkstad. Massor av julklappar blev det, bland annat hemlagad senap kryddad med honung och chili från Fagerdala.
Förr om åren har vi gjort äppelsenap till jul men i år inspirerades vi av vår ljuvliga honung och den lyckade chiliskörden. Resultatet blev en succé! Här kommer receptet (som ger drygt 5 dl senap):

Honungssenap med chili
Gula senapsfrön, 52 g
Bruna senapsfrön, 26 g
Kallt vatten, 1.5 dl
Colman´s senapspulver, 2 msk
Strösocker, 2 msk
Salt, 1 tsk
Vitvinsvinäger, 2 msk
Kallpressad solros- eller rapsolja, 0.5 dl
Röd chilifrukt (vi tog Serrano som är ganska starkt), 1/2 frukt
Honung, 2-3 msk

Lägg senapsfröna i en kastrull med vattnet, koka upp och låt koka i 5 minuter.
Lägg över i en mixerskål tillsammans med resten av ingredienserna utom chilin och honungen. Mixa till lagom konsistens och kornighet.
Finhacka chilen (men ta bort frön och det vita) och tillsätt den och honungen. Blanda väl med en sked.
Lägg över i burkar som förvaras svalt. Hållbarheten är begränsad och senapen bör ätas inom ett par veckor.

Senap är, liksom chili, inte bara en kryddväxt utan också en läkeväxt, eller snarare flera olika sorters växter:

De gula senapskornen kommer från vitsenap, Sinapis alba, en senapsväxt med mildsmakande frön. Används i engelsk senap.

De bruna kommer från sareptasenap, Brassica juncea, en kålväxt , ger frön med starkare smak. Används i fransk senap. Vi gjorde vår senap med frön från vitsenap coh sareptasenap från Kockens.

Det finns också svarta senapskorn från svartsenap, Brassica nigra, stark smak, används mycket i indisk matlagning och är en viktig läkeväxt i Ayurveda.

Den skarpa smaken i alla senapsfrön kommer från isotiocyanater, svavelföreningar som bildas när fröna krossas och kommer i kontakt med vatten. Dessa svavelföreningar hjälper matsmältningsapparaten att spjälka fett - det är alltså ingen slump att vi gärna har senap till julskinka och feta korvar! Fröna anses också ha antiinflammatoriska och bakteriedödande effekter.

Det pågår forskning när det gäller hur senap, chili, vitlök och liknande starksmakande läkeväxter kan påverka receptorer i kroppens smärtsystem. Man hoppas få fram smärtstillande medel som ger färre biverkningar än dagens läkemedel.

I väntan på resultat av denna spännande forskning njuter vi vår julsenap!

torsdag 8 december 2011

Utvald!


Den här veckan presenteras min blogg av Odla.nu! Klicka på bilden ovan så kommer du till artikeln. Klart man blir glad!

fredag 2 december 2011

Allra sista rycket

Visserligen gick jag i ide för tio dagar sedan, dvs packade ihop och flyttade in till stan. Men det fina vädret i mitten av veckan
fick mig att krypa ut igen och ta ett sista tag i trädgården. Rensade ogräs och röjde blast i alla rabatter och i köksträdgården

Fyllde kompostlådorna till brädden med rens och jord från alla chilekrukor i växthusen. Och det bästa av allt:
Fejade i stora växthuset, täckte bäddarna med ett lager frisk jord och putsade glasen invändigt! Aldrig tidigare har jag klarat av så mycket av städarbetet i trädgården innan snön och tjälen anfaller. Bäddat för rivstart i vår!