Lite galna är vi nog...

...som drar igång två större projekt så här sent på säsongen. Båda projekten handlar om att rätta till gamla misstag. Det en kallar vi Österrabatten. Den löper längs huset hela östersida och en bra bit till upp mot uteplatsen vid Woodland. Här i en ganska djup klyfta mellan två berghällar anlade vi för många år sedan en rabatt med allehanda växter, Bland annat löjnantshjärta, bolltistel, stjärnflocka, mossflox – och så satte vi sticklingar av kaprifol som skulle få klättra upp mot berghällen i öster.

Det var ganska fint de första åren, särskilt när kaprifolen blommade. Men vartefter tog den över helt och allt annat dog.  Till och med vildhallonen som växte i norra änden försvann. Det är vansinnigt fint den vecka kaprifolen blommar men resten av året är det kom-och-hjälp. Vi har länge pratat om att totalrenovera eländet och nu när vi ser att vi får en hel del jord över efter orangerirabatten bestämde vi oss. Nu eller aldrig!

Igår började Johan gräva/hugga/såga bort kaprifolens rotväv. Precis allt ska bort. Rabatten är 7 dm djup i mitten och nästan 10 meter lång.

Även daggkåpan i ena kanten ska bort

och det besvärliga vassliknande  gräset som slagit sig ner mitt i rabatten. Bort.

Idag styckade han den ovanjordiska tjocka mattan av grenar på berghällen och släpade bort sjoken till en bergklack i den vilda delen av tomten där den får ta sig om den vill, kaprifolen. Ungefär hälften av rabatten är bortgrävd nu, arbetet fortsätter i morgon.

Det andra projektet är ytterligare en totalrenovering av ett gammalt misstag eller snarare en nödlösning. I köksträdgårdens sydöstra hörn (det som är närmast upp mot torpet, dolt bakom bärbuskar här på bilden) finns en odlingsbädd som dragits med stora problem på grund av björken som växte bara några meter bort. Björkrötter och även rötter från jätteaspen  som också syns på bilden invaderade ständigt den stackars odlingsbädden och till slut grävde vi bort hela bädden ner till 30 centimeters djup, täckte med riktigt stark byggplast och anlade en limpa. Inte så smart med plast, jag vet. Kapilärerna bryt, maskar kommer inte upp. ösregn stannar i bassängen. Men det var enda sättet att överhuvud taget kunna odla där så länge träden fanns kvar.

I och med orangeribygget högg vi ner både björk och asp och lite till i trakten. Och nu har jag tagit som min uppgift att ta bort plasten och anlägga en limpa i samspel med underliggande jordlager.

Här är rabatten sedd från söder. Längst fram några rudbeckior som inte står på plast så de får vara kvar. Men resten, inklusive den halmtäckta gången måste jag gräva upp för att kunna ta bort plasten.

Skälet till att jag gör det här nu och inte i vår är att alla kompostbingar redan är fulla och jag har osannolikt mycket material kvar som behöver tas om hand: blast, löv ris och halvmultnad gödsel.

Jag mellanlagrar matjorden här på intilliggande odlingsbädd där jag idag vände ner gröngödslingen.
Fortsättning följer så länge ryggen håller...

Snart november?

Det är nästan så att man måste nypa sig i armen – snart november säger almanackan och fortfarande fantastiskt trädgårdsväder. Sol idag och den här bilden skvallrar om att vi inte prioriterat att ta hand om utemöbler eller grill.

Johan har skaffat en elektronisk väderstation som håller reda på både temperatur och regnmängd, det senare per dag, vecka och månad. Som synes hade vi nästan nio plusgrader vid sjutiden i kväll och den senaste veckan har vi fått drygt 24 mm, mest på nätterna. Efterlängtat!

I stora växthuset tog jag bort tomater och gurka för några veckor sedan och här växer nu diverse bladgrönsaker. Idag byggde Johan en ställning så att vi kan täcka med fiberduk när frostnätterna börja komma. Vill gärna kunna skörda lääänge än.

Här är dagens skörd från lilla växthuset

och här nedan ingredienserna till dagens rödbetssoppa direkt från odlingsbäddarna. Tomaterna i durkslaget kommer från utetomaterna som jag "slaktat", ska bli syltade gröna tomater som håller sig länge i jordkällaren.

Sista fjädergräsen är planterade i orangerirabatten men jag har beslutat mig för att vänta till våren med resten av stäppsalviorna tills jag ser hur de redan flyttade tar sig efter nerklippning i vår.

Till sist ett lyckat misstag. När vi var på Zetas sist och köpte plantor fick ett antal påsar med vårlökar följa med. Botaniska tulpaner och så fyra krokuspåsar för att bina blir glada för pollen tidig vår. Men för två veckor sedan började ljusblå små spjut sticka upp där vi trodde att vi satt vårkrokus:

En granskning av växtlappen som följde med påsen visade att september och oktober var förkryssade för blomning. En höstkrokus alltså!  Crocus Conquerer heter den. Vilken tur att jag råkade plantera just den närmast ingången till orangeriet så att man kan sitta ner på trappan och närstudera den!

Stretar på

Det osannolika höstvädret fortsätter och vi också.

Ännu mera fjädergräs

Två violkungsljus som vi fick i augusti av Veronica med bloggen Sanda Cottage har också fått flytta från barnkammaren till organgerirabatten. Något har tuggat små hål i bladen men i övrigt är plantorna fina och det ska bli spännande att se dem blomma nästa sommar.

Inne i orangeriet har Johan förberett för lampor över krukväxterna vid fönsterväggen genom att spänna upp en vajer under taket en bit in. 

Över matbordet har han satt upp vår gamla PH-lampa, den har hängt med i 40 år och svävar nu som en blomma över det sex gånger äldre slagbordet.

Då och då tittar solen fram här och målar upp fina vyer.

Lönnen börjar släppa sina löv, snart dags att ta fram gräsklipparen med uppsamlare och tillverka finfin lövkompost.

Dagens blombild får bli krassen som objuden slog sig ner i kompostbingen och som producerar osannolika mängder knallröda blommor. En glädjespridare!

Lite i taget

Min rygg protesterar när jag tar i för mycket, kånkar på tunga jordhinkar, gräver upp plantor. Kan förstås inte låta bli men får ta lite i taget och växla om med andra sysslor.

Några grästuvor flyttade jag i alla fall idag, ska flytta några till innan det blir dags för nästa salviastråk. Rabatten är nio meter lång på den här sidan så den slukar en hel del.

Varje vecka under hela skördesäsongen äter vi wok med huvudsakligen egna grönsaker. Idag blev det mangold, spenat, pac choi, ängssyra, purjo, paprika, rödlök, chili, vitlök, koriander, fänkål, morötter och ingefära (de tre sista ingredienserna har vi inte lyckats odla själva, har gett upp när det gäller morötter här i lerjorden). Blandade i lite kycklingrester, algnudlar, tamarisoja, teriyakisås. Mums! Enda nackdelen är att det tar en himla tid att ansa och strimla alla grönsakerna men jag vilade åtminstone ryggen medan jag pulade med woken...

De två mörklila chilisarna som ligger i vänstra skålen är 'Chocolate Scotch Bonnet'. Det är första året jag sår den sorten och det blev bara en planta från tolv fröer - men vilken planta, eller snarare vilka chilisar! Tur att jag provsmakade innan jag använde liiite av den i woken, den är superstark! Men god. Men stark. Rekommenderas!

Vad heter mitt gräs?

Tacksam om någon kan hjälpa mig att få ett namn på det här gräset.

Sådde det i februari. Plantorna har blivit 80-100 cm

En del blad har en tydlig vit mittsträng och många blad har ljusare, drygt centimeterstora "fläckar".

Fortfarande trädgårdsväder – plantering pågår

Oktober har gått in i andra halvlek och fortfarande ingen frost! Cirka 10 grader dagtid, härligt att kunna jobba utan att frysa om fingrarna! Ägnar mig åt att fortsätta plantera i orangerirabatten, dels en del nyinköpta växter, dels plantor som jag sådde tidigt i våras och som fått vänta i köksträdgården. Så här långt har jag hunnit hittills:

Till höger ett gäng gräsplantor som jag dragit upp från frö, tyvärr vet jag inte alls vad sorten heter.

Till vänster om dem bredvid salviabusken skymtar några drakmynta, Physostegia virginiana 'Vivid'.

Framtill en rad egensådd stäppsalvia, 'New Dimension Blue'.

Här ser man att stäppsalvian omger två nyinköpta gräs, båda Miscanthus sinensis, den till höger heter 'Kleine Fontäne', den till vänster närmast stenen heter 'Dronning Ingrid'. Bakom dem ytterligare en rödbladig perukbuske, 'Royal Purple''. Den kommer att bli ganska stor så småningom så vi har lämnat ett spelrum på en meter åt alla håll utom vid stenen. Måste hitta lämplig marktäckare att sätta runt den för att slippa ogräsinvasion...

I morgon ska jag fortsätta flytta hit ett femtiotal stäppsalvior varvat med stråk av mitt ljuvliga fjädergräs som barnbarnen inte kunde låta bli att klappa när de var här på kalas.

Kalas!

Tre familjemedlemmar fyller år den här veckan så i går ställde vi till med fest i orangeriet! Alla kunde inte komma men det blev ändå ganska trångt kring långbordet i orangeriet.

Levande ljus både inne och ute och trots att vi ännu inte har installerat kamin var det varmt och gott. Många av maträtterna baserades på grönsaker från trädgården, rödbetor, svartkål. lök, purjo, tomater, paprika, sallad.  Bordet var dekorerat med höstblommor och med vinrankor från stora växthuset, druvorna försvann ner i barnamagar under kvällen.

Söndagsnöje: Surjordsplantering!

Idag kunde vi äntligen börja plantera i nya surjordsrabatten nedanför bergknallen nordväst om orangeriet. Två nyanskaffade rhododendron har väntat i torvkomposten men de flesta buskarna har vi flyttat från gamla Woodland där det blivit alldeles för trångt med åren.

Några lövfällande azaleor har hittat hem här men som synes finns det plats för ytterligare plantor på den här kanten.

Uppe till höger är det ganska fullt redan. En blåbärsbuske har fått flytta hit, ytterligare en kommer i morgon. Den allra största rhododendronbusken står längst upp. 

Våra gulliga grannar hjälpte oss att gräva upp och släpa hit den på en presenning, den rymdes inte i någon skottkärra!

Så här ser den ut när den blommar, en av mina favoriter, hoppas den trivs på den nya växtplatsen. 

Oktoberblom

Trots långvarig torka blommar det fortfarande för fullt här. I mormorsrabatten på torpets sydsida går rosorna in i ett tredje flor

Givna oktoberblommare är höstanemonerna

och silveraxen.

Lyckat experiment med svarta solrosor som står pall i de hårda vindar som sveper genom dalen dessa dagar.

Även jag kan falla för frestelsen att plocka in en bukett även om jag föredrar att njuta av blomningen på plats.

I januari fick jag hundratals jätteverbenafrön från Veronica med bloggen Sanda Cottage. Sådde i flera omgångar och köldbehandlade efter alla konstens regler. Till slut blev det två (2) plantor. Tog sticklingar och nu kan vi glädjas åt de skira blomställningarna som svävar högt över allt annat i - köksträdgården!

Igår knäckte en stormby en stor sälg utanför stängslet vid vägen. Fram med motorsågen och släpa, släpa. Det börjar bli fullt med stormoffer på eldplatsen...

En tredjedel av surjordrabatten är nu klar. Vi kämpar på.