Egentligen har jag inte tid,,,

...att jobba i trädgården just nu, borde göra klart bokslut och deklarationer. Men dagens pangväder fick mig att satsa på nattarbete med papperen i stället. Tulpanerna som jag satte i stora krukor i växthuset i höstas behövde komma ut. Platsen var given:

Här bredvid trädgårdsförrådet  och alldeles intill entrén till tomten har vi i åratal haft upplag av olika slag: singel, gödsel, torv, sand. Så här såg platsen ut i mars när jag äntligen hade fraktat bort den sista sandhögen som var armerad av rötter från träden i närheten. När byggjobbarna grävde ut under torpgrunden för att kunna isolera golvet underifrån bad jag dem att lägga jord/sandmassorna på en presenning här. Det blev en rejäl hög och idag fick tulpanerna komma hit.

(Byggskräpet under presenningen till vänster ska vi frakta bort snarast.)

I höst ska vi flytta hit alla havtornsbuskar som hotar att helt lägga beslag på äppeldalen. Här får de en egen plätt och jag är övertygad om att de kommer att klara konkurrensen från eventuella trädrötter galant. De kommer att få sällskap av allehanda vår-, sommar och höstblommande anueller. Tulpanerna har jag andra planer för på sikt. Men nu får de hälsa besökare välkomna med frodig grönska och sprakande färger.

Lilla växthuset igång!

Trängsel

Det börjar bli ont om plats på borden här i torpet! Alla frösådder måste få större krukor, tomaterna för andra gången. Sitter framför brasan och fyller kruka efter kruka med jord och plantor.Eftersom det är minusgrader om nätterna drar jag mig för att ställa ut alltihop i lilla växthuset, men inser att det nog måste bli flytt i helgen.

Datorn har fått maka lite på sig för chileplantor och kryddväxter.


Idag sken solen ikapp med dessa tulpaner som inhandlades på skärtorsdagen och som konserverats i kylan på glasverandan.


I påskas var inte bara barnbarnen här utan också två katter. Någon av töserna tog den här bilden på Azazel, hittade den nyss i mitt fotoarkiv och måste erkänna att jag hajade till. Han är tack och lov lika snäll som bilden är grym.

Krokusfest för bina!

Solen sken en stund mitt på dagen idag och då flög våra bin för första gången på flera veckor. De behöver en temperatur på ca 10 grader för att kunna flyga.

Det surrade intensivt kring våra drygt tusen nyutslagna krokusar! Krokus är en av vårens viktigaste pollen- och nektargivare, åtminstone här där det inte finns så mycket annat som blommar nu förutom enstaka sälgar.


Utöver nektar som ger energi och pollen som ger proteiner och mineraler behöver bina vatten för att kunna göra fodersaft till ynglen. Dragbina kan också hämta hem propolis som behövs för att täta springor i kupan och även minska flusteröppningen om det blir för kallt i kupan. Propolis, som innehåller bakteriedödande ämnen, hämtas från vissa lövträdsknoppar och från kådan på gran och tall.

Jag måste försöka ta reda på hur jag kan preparera och använda den propolis som sitter på alla slungade ramar. Propolis är ju bra inte bara för bikupor utan används också som kosttillskott för människor. Det anses bland annat kunna stärka immunförsvaret och kan ha antibiotisk effekt.

Aj aj!

Smärtan kom plötsligt sent på kvällen efter en innesittardag i snöovädret. Lite tafatt försökte jag först massera området kring hälsenan med mina örtoljor men snart kunde jag inte nudda området, inte stödja på foten. Ringde sjukvårdsupplysningen som beordrade mig att åka till akuten, det kunde vara en blodpropp.

Hur maken lyckades baxa mig till bilen över trappor och isig stig vet jag inte. Med svällande fot och värkande ben kom jag till akuten mitt i lördagnatten - inte roligt! Sur personal, blodprov och lång värkande väntan. Fram på småtimmarna kom en trevlig läkare med lugnande besked - det var inte blodpropp utan någon slags inflammation. Kan tydligen drabba vem som helst i vilken ålder som helst utan synbar orsak - skumt! Fick starka värktabletter, stödbandage och kryckor. Hem och vila. Sov större delen av söndagen.

Håller på att lära mig att hantera kryckorna för första gången i mitt långa liv. Idag mår jag mycket bättre frånsett lite träningsvärk av kryckövningarna men det är peanuts jämfört med den andra värken! Räknar med att kunna åka tillbaka till Fagerdala och alla frösådder i morgon. En erfarenhet rikare och några hundra kronor fattigare. Och jag är väldigt glad att det inte var en blodpropp!

Ville inte missa mässan...

...så fredag förmiddag bar det av till Älvsjö - men efter två timmar tog jag till flykten. Kanske håller jag på att bli gammal och grinig men visst var mässan bättre förr? Nu orkar jag inte med så många sekatörer, pelargoner och blommiga brickor på en gång. Det enda som fastnade på bild var scillamattorna längs vägen till pendeltåget.

Ett eller annat korn hittade vi i alla fall på mässan: sättpotatis av favoritsorten Amandine, lite blomfröer och en spännande kryddnyhet, olivört, Santolina viridis olivia. Den luktar och smakar verkligen oliv och kan användas i sallader och inläggningar.

En ljusglimt var förstås att i Allt om trädgårdsmonter möta Sveriges bästa trädgårdsfotograf Annika Christensen! Utan henne hade jag inte hittat olivörten, tack Annika!


Därute vräker snön ner denna lördagmorgon i mitten av april.



Suck.

Lagom till påsk...

...blev snickarna klara med isoleringen av vindens långsidor och på skärtorsdagen levererades de nya sängarna som ersätter alla madrasser på golvet.
.
Barnbarnens första reaktion var bestörtning: Men hur ska vi få plats nu? De är vana att sova i en enda härlig hög på golvet, nära varandra så att de kan ligga och viska halva natten.

Snart fann de dock på råd: sängarna sköts ihop och sovhavet återuppstod. När de upptäckte att sängarna var skönare att sova på än golvmadrasserna blev alla nöjda.

Det återstår en del arbete på vinden. I den här norra delen

ska vi bygga en vinkelsoffa och bakom den under snedtaket blir det hyllor med boxar för förvaring av säsongsprylar och annat som vi vill spara.

Längs österväggen finns redan ca 9 hyllmeter gamla barnböcker och sällskapsspel. De får vara kvar.

Eftersom vi hade fullt upp med byggjobbarna och iordningställandet av vinden hann vi inte pynta huset inför påsk. Men med hjälp av barnbarnen och svärdottern blev det ändå ett mycket påskigt påskbord. Kronan på verket blev påskriset som hängdes upp och ner i lampkroken i taket. Vårt gamla slagbord som rymmer upp till 16 personer kommer väl till pass vid storhelger!

Glad påsk i snöyran!

Med våra keramikhöns skickar jag en påskhälsning till alla mina följare och alla goa trädgårdsbloggare!


Maken och sönerna tillverkade dem för drygt 30 år sedan. Var och en kan ruva på 15 ägg. Till varje påskaftonsmiddag åker de fram ur gömmorna på vinden. Äggen målas av alla som ska delta i måltiden och när man tar sig ett ägg ska man hitta på ett rim innan man knäcker skalet. Barnen brukar tävla om att hitta på de knasigaste rimmen.

Flera minusgrader på nätterna men soligt på dagarna har det varit nu i några dygn. Krokusarna verkar klara de kraftiga temperatursvängningarna. Men frågan är om de klarar de 10 centimeter snö som vi ska få i morgon enligt SMHI. Man brukar ju önska sig en vit jul, men en vit påsk är inget jag längtar efter. Får trösta mig med att större delen av storfamiljen kommer ut till oss!

GLAD PÅSK!